Örtvandring juni månad

Här kommer andra filmen om mig och Havanna på örtvandring. Ni kan läsa lite mer om mjölkörten längre ned i inlägget.

Inlägg om fläder och fläderchampagne kan ni hitta i förra inlägget eller här:
http://efvasorter.se/2019/06/27/tid-for-flader//

Åkerfräken har jag gjort två filmer om som ni kan hitta här: Youtubekanalen efvas örter.

Mjölkörten är intressant. Välkänd som en snygging som finns ute i det fria och ser ut som en trädgårdsblomma. Kallades rallarros då den växte längs järnvägen. Mjölkört är allmän i hela landet och växer gärna på sandiga marker men också på hyggen.

Den mjölkliknade växtsaften ansågs vara ett tecken på att den kunde öka mjölkproduktionen hos både kor och människor.  Te på bladen kan användas som mun- och gurgelvatten. Infusion lindrar blåsor i munnen.

Fröhåren har använts till garn och ljusvekar eller stoppats som fyllning i kuddar och täcken.

 Mjölkört innehåller höga halter av C-vitamin. De unga bladen kan ätas som sallad eller spenat och de 1-2 dm höga skotten kan kokas som sparris. Roten kan kokas, stuvas eller gratineras. Smaken är ganska besk, men blir bättre om man först förväller den, häller av kokvattnet och sedan kokar den i femton minuter.

Tid för fläder

Helt plötsligt är de där. De finns både i trädgårdar och i det vilda. Fläder! De blommar snabbt över så det gäller att ta dem så fort de kommer. Doften av ljuva fläderblomsklasar i trädgården förvandlas till doft av kattkiss när de koncentreras i en påse på köksbordet. Vissa har svårt för både doft och smak. Jag tycker saften är fräsch och god men framför allt tänker jag att flädern är en bra förkylningsört. Därför torkar jag gärna några klasar och sparar till vinterns te.

I väntan på bubblor.

Fläderblomsaften brukar jag frysa och sleva upp när det behövs. På så sätt behöver jag inte ha så mycket socker i. Vid festliga tillfällen är det gott att skopa upp fryst fläderblomsaft och hälla bubbel över. Men inspirerad av Mandelmanns underbara program så har jag i år gett mig på att göra bubbel av fläderblommorna!

Det finns många recept på nätet men jag valde pickipicks recept http://www.pickipicki.se/2009/08/skal-for-egentillverkad-fladerchampagne/

Jag tog inte med hela klasarna utan tog bara de yttersta stjälkarna som vare blomma sitter på. Jag får för mig att smaken blir bättre då. Det tog tre dagar innan den började bubbla så nu ska den in i kylen och stå ytterligare några dagar innan det blir premiäravsmakning.

Mer om fläder som jag skrivit om tidigare: http://efvasorter.se/?s=fl%C3%A4der

Dill i växthus

Först en liten film om min fina dill i växthuset sedan kommer lite mer om dill och hur det gick med dillsaltet.

https://youtu.be/va-NDZ5vUgg

Dillen är svår att odla. Ibland går det bra och ibland inte. Det är svårt att veta var någonstans den ska ta sig. Jag brukar därför alltid ge rådet att så den lite överallt. Dels för att det bör vara gynnsamt någonstans så den tar sig men också för att den sägs stärka andra växter. I växthuset tar den sig bra tidigt på våren men inte när temperaturen är hög på sommaren blir den liten och klen.

Dillen togs troligen hit av munkarna men har varit viktig krydda och medicinalväxt i tusentals år. Egypterna omnämner dillen i papyrusrullar ca 1500 före Kristus. I medicinskt syfte används den som urindrivande men också kramplösande och för att lindra väderspänning. Både blad och frön används.

potatissallad med dilldressing

I mat använder vi den mest ihop med fisk och färskpotatis men prova på att hacka i den i vanlig sallad. En god dressing på olja, vinäger, dill och lite dijonsenap passar utmärkt till bönor, tomater, och potatis.

Hur gick det med saltet då. Jo, det blev väldigt bra. Jag tog lika delar salt och dill, mixade och lät det stå och dra i tre dagar. Sedan torkade jag i ugnen som vanligt på 50 grader i ca 4 timmar.

Tusenskön snaps!


Njae, det blev väl inte det direkt. Den lilla väna blomman är kraftfull i smaken så den ska bara ligga ett dygn i sprit. Det blev ändå väldigt mycket smak så jag kommer att spä ut den. Det var ingen oangenäm smak men den var inte sötaktig som jag hade läst. Kanske borde jag ha tagit bort det gröna fästet. Det är ofta det gröna som ger beska. Knappen i mitten brukar ge en kryddig smak och själva blombladen kan vara söta. När man gör dryck på maskros eller tussilago så är det viktigt att ta bort det beska gröna. Nåväl. Det kanske inte blir en favorit på midsommarbordet men jag gör ju alltid ett litet prov först så det är ingen fara.

Bellis, som den också kallas användes förr i trolldrycker står det på nätet. Undrar om det var trollen som använde eller mot troll? Hur som helst så har den även använts medicinskt mot feber, eksem och slemlösande vid hosta. Så jag kan väl använda min tinktur till det.

Annars tror jag att bellis gör sig bäst på kakor, i soppa, eller i sallader eftersom den både är vacker dekoration och ätbar. t

Örtsalt av ramslök m.m.

Ramslök, gräslök, libbsticka, björnrot, basilka
smacap_Bright

Idag plockade jag ihop ramslök, persilja, björnrot, libbsticka, gräslök och pyttelite basilika. Här ska göras örtsalt så jag kan njuta av ramslöken även när den har lagt av i skogen. Detta örtsalt är sååå gott till tomaterna när de mognar i juli augusti.

dav

Jag hackar örterna grovt innan jag kör dem i en mixer tillsammans med två msk grovt salt. Inte så mkt för smaken för libbstickan gör det salt men för struktur och att det drar till sig smakerna från örterna. Jag smetar ut örtsmeten tunt på ett bakplåtspapper.

dav

I början är smeten ganska blöt så då kan jag köra varmluftsugn på 50 grader. Efter ca en timme så måste man röra om lite för det blir lätt en saltkaka i botten som kan sätta sig fast i bakplåtspapperet. När saltet har torkat efter ett antal timmar så är det bäst att ta vanlig ugnsvärme så saltet inte flyger runt i ugnen. Den här satsen var inne 5 timmar innan jag tyckte den var klar. Det blev ett supergott grönt örtsalt. Jag har i tidigare skrivit om hur man kan tänka kring kombinationer av örter till salt.
http://efvasorter.se/2018/07/31/ortsalt-av-libbstickan/

Rabarberdrink

Idag skördade jag första rabarbern. Funderade på om jag skulle göra min magiska rosa rabarberjuice men den har jag ju skrivit om förut. Så då gjorde jag en 1 maj-drink som blev hur god som helst. För två personer tog jag en halv liter tvättade rabarber. Delade dem i grova bitar. La till rivet skal o saft från en halv citron, en o halv dl vatten, 0,5-1dl socker o så rev jag ner lite färsk ingefära eftersom det gifter sig bra med rabarber. Mixa i mixer, sila av, blanda med gin efter smak (eller skippa det) Enjoy!

dav

Humleskott och sparris på påskbuffén

Nu skjuter allt upp ur jorden med en väldig fart. Under påskledigheten blev det en otrolig värme och på en vecka gick vi från vårvinter till försommar. För två veckor sedan när jag satte potatis var det bara 8 grader i jorden. Nu är det så varmt i jorden att jag skulle kunna sätta ut både förodlade plantor och tom de känsliga bönorna. Men det gör jag inte. Inte pga kylan utan pga av värmen och den torka som redan infunnit sig. Det får vänta tills jorden fått en rejäl blöta.

humleskott

Det som redan är etablerat i jorden kommer ändå med en väldig fart och humlen kan man i princip sitta och titta på hur den växer. Den växer flera centimeter om dagen. Förra året hann jag inte skörda de späda skotten eftersom den växte så fort men i år kom den igång under min påskledighet. Så i år hade vi humleskott på påskbuffén.

Humleskott med smör

Precis som med sparris kan man äta den både rå, kokt och stekt. Jag valde att snabbkoka den (typ 1 min) och servera med smör och flingsalt. Jag hade förväntat mig en liten beska men det smakade inte alls beskt. Det smakade inte sparris heller. Det smakade grön primör. Helt ok att äta men ingen smaksensation. Nu har ju jag ganska mycket humle så jag kan ju med gott samvete ta några skott. Jag har tidigare skrivit inlägg om humle om ni vill läsa mer om vad man kan använda den till.

Nu har dock även sparrisen satt fart och igår skördade jag de första. Det innebär att när jag kommer dit om några dagar finns det fler. Även sparris är ju snabbväxande  så det gäller att skörda så de inte går upp i höjden och blir en buske. För sparrisen vi äter är ju de första skotten som kommer upp och som sedan blir sedan en vacker buske. Jag tycker sparris är otroligt gott så det blir sparrisrätter för hela slanten fram till midsommar då man slutar skörda och låter den växa till en buske så den kan samla energi inför nästa år.

humlekott

Här har skottet redan slagit ut för mycket för att ätas.

Fruktremmar och nässelsmoothies

Nu är rabarberna på väg upp i trädgården och i frysen har jag flera påsar med frysta rabarberbitar. Nu får jag använda upp dem för att ge plats för nya. Juice o pajer känns inte så lockande längre så när Marie Mandelman gjorde fruktremmar på tv så slog det mig. Rabarberremmar förstås! Så lätt att göra och så fantastiskt gott! Så här gjorde jag:

 

 

Koka ihop finskuren rabarber i ca 10 minuter så det blir ett mos. Pressa det genom en grovmaskig sil så det är som en vattnig puré. Tillsätt riven ingefära efter smak och honung så det får en bra sötma. Till ett kilo rabarber hade jag en matsked ingefära och två msk honung men de blev de otroligt syrliga (vilka jag gillar). Men vill man ha mer honung eller ingefära så funkar det. Häll upp på en plåt med oljat bakplåtspapper. Ju tjockare smet desto längre tid tar det att torka. Sätt in ugnen på 50 grader och låt stå i 3-6 timmar. Ha luckan lite öppen så fukten kan ta sig ut. Du känner den smeten hänger upp. Du kan lyfta den i kanten utan att det kladdar eller går av.

  När den är färdig klipper du remsor och vänder dem i florsocker så du kan göra rullar utan att de kladdar ihop. (jag hade bara sockret på en sida och det funkar). Så gott och känns som ngt man kan ha med sig ut i skidspåret eller på vandring för att få en energikick.

Sedan gjorde jag remmar på konserverade päron som fick koka ihop med färsk mynta. Det blev också jättegott. Det är bara att experimentera med smaker.

Nässlorna är ju också snart här och jag kan nu slösa med mina torkade nässlor i gröt, smoothies och brödbak. De ger mig mineraler och vitaminer som jag verkligen känner att jag behöver nu. Ingen idé att lagra längre. Torkade örter är som bäst inom ett år både i smak och verksamma ämnen.