Odlingsråd – Sida 4 – Efvas örter- till nytta och nöje

Städning av växthuset och guldbaggar.

Nu har vi haft plusgrader i en vecka. Växthuset behöver rengöras inför årets odlingsuppstart. Eftersom växthus är skyddat område för hårt väder, regn och kyla så är det gynnsamt både för mögelsporer och ohyra. Därför är det viktigt att hålla rent. Jag börjar med att sopa bort gamla löv och grenar som sitter i taket och väggarna efter vindruvsrankor och tomater. I fönsterbotten hittar jag massa döda insekter, blad och mossa.

Fyra fina guldbaggar har inte hittat sin väg ut ur växthuset och nu ligger de här döda men lika glänsande som när de levde. De skulle kunna bli fina som örhängen! Morbid eller kreativ återvinnare? Jag skulle inte vara den första som smyckade mig med skalbaggar. Eftersom de skimrar som de ädlaste stenar så har de använts till dekoration på kläder och accessoarer.

Guldbaggen är ganska vanlig och gillar ekskog. Livscykeln är tvåårig och den största delen av levnadstiden tillbringas som larv, som fullbildad skalbagge lever den bara i några veckor. De flyger med slutna täckvingar vilket gör att de ser ganska klumpiga ut när de flyger. De verkar ha lite svårt att svänga undan om ngt är i vägen. De gillar att äta frömjöl och gör ingen skada i trädgården. Hos mig samlas de gärna på silvermartornets blomma.

Vidare till städningen. Efter att jag plockat bort alla mögliga blad och pinnar sprutar jag såpvatten på alla fönsterrutor och ordentligt i alla hörn. Hyllor och stötteställningar för tomaterna åker också på en såpomgång. Såpa är effektiv för rengöring men även ett bra medel mot löss och spinn. Jag låter det verka en stund och sprutar sedan med vattenslangen uppifrån och ned. Nu får det torka en vecka och sedan är det dags att ta sig an jorden som inte är så fräsch. Jag kommer att ta bort översta lagret och sedan locka fram eventuella larver och övervintrande mördarsniglar. Återkommer om hur jag gör det i ett senare inlägg.

Vårsolen är här!

Mars-solen är stark. Den värmer jättemycket och ljustimmarna ökar snabbt. Det känns ju fantastiskt för oss människor men för vissa växter kan det bli katastrof. Mars är ju en månad där en klar solig varm dag kan innebära frost på natten. Därför är det dags nu att skugga de känsligaste växter. För min de handlar det om medelhavsväxterna. Persikorna sätter knoppar tidigt för att hinna mogna under säsongen. Men de tål inte frost och det kan då innebära att det inte bli någon skörd det året. Så jag skuggar den spaljerade persikan med en vanlig markduk och hoppas det går bra. Samma sak gäller för fikonet, blåregnet och salvian. De står alla mot en skyddad södervägg och blir rejält uppvärmda under dagarna.

Vi har i inte haft någon tjäle alls i år här i Halland men på de ställen i landet där marken är frusen behöver man skugga även de städsegröna växterna eftersom de annars kan börja vakna upp och ska suga upp vatten. Är det då fruset i marken så får de i sig för lite och kan då torka istället.

När man är säker på att frostrisken är över så tar man bort skuggningen så de kan sätta igång och växa.

Så-skola del 3: Småplantorna tittar upp.

Efter en och en halv vecka tittade de första småplantorna upp hos mig. Nu har det gått tre veckor sedan sådd och även kronärtskockorna har kommit upp. Dessutom hände något jag själv inte trodde så mycket på. De köpta kryddorna med så kallade chiliflakes som hade hela frön har också grott! Så spännande och vilken glädje det ger när man ser ett grönt litet liv utvecklas! Hoppas ni också har fått upp något. Mycket ligger dock kvar i dvala men det gäller att ha tålamod. Vissa frön tar längre tid.

De som kommit upp måste nu bli övertygade om att det är vår och värt att leva vidare. Nu behöver de alltså ljus. De flesta vill ha det lite svalare (typ 18-20 grader) men mycket ljus. Det bästa är att du har ett svalare rum med mkt ljus. De små plantorna strävar efter att få ljus genom att sträcka sig efter ljus. Dvs ta sig upp ur mörkret till ljuset som normalt ligger högre upp. Har du dåligt ljus blir alltså plantorna långa men det är ingen fördel att de fokuserar på att växa på höjden snabbt. De får då oftast en väldig smal stam. Vi ska sträva efter att få stabila plantor som orkar bära frukt eller blommor utan att säcka ihop. Därför är en växtlampa en bra investering om man har dåligt med ljus.

Jag förodlar många plantor så jag har köpt en stor lysrörsarmatur med kallt vitt ljus som inte ger värme. Det blir en otrolig skillnad jämfört med att inte ha stödljus. Jag har den på timer så den går på mellan 8.00-18.00. Har man några få plantor så räcker det att köpa en växtglödlampa och sätta i typ en skrivbordslampa med riktat ljus på plantan. Ni behöver alltså inte köpa några dyra anordningar. En glödlampa eller lysrör med vitt ljus som inte ger värme funkar perfekt.

Nu vill vi också få rötterna att sträva nedåt för att söka vatten. Med förra sommaren i minne så vill vi ha växter som söker med rötterna nedåt och inte uppe vid ytan. Vattna därför på faten som krukorna står på och kör bara med sprayflaska lite försiktigt på ytan. Nu kanske det börjar dyka upp massa småflugor runt växterna. Risken är att de tar död på de små bebisplantorna så ställ en skål vid odlingen med vatten+ lite sött typ honung eller saft+ lite vinäger+ en droppe diskmedel för att bryta ytspänningen. Flugorna dras dit och drunknar.

Jag brukar klappa mina småplantor försiktigt på huvudet när jag tittar till dem. Min hand får symbolisera vind och regn som de utsätts för om de står ute. De får träna upp sina fibrer så de står pall för det hårda livet när de kommer ut.

Nästa avsnitt av såskolan hoppas jag att alla ni som följer detta har massa starka plantor som vi behöver dela på och förbereda för utplantering.

Så-skola del 2

Nu är det dags att sätta frön. Jag har gjort en film om det. https://youtu.be/BzY86SgDiH0

Nedan finner du en mer utförligt text om det jag säger på filmen.

I fröna finns det liv som bara väntar på de rätta förutsättningarna för att börja gro. Vad de behöver är ljus, värme, vatten. Värmen är viktig under hela tiden men klurig då den varierar lite i uppväxtfasen. Men nu när vi sätter fröna så ska det vara varmt. Kall, genomblöt jord signalerar inte att fröet ska sätta igång att växa. Så bestäm en plats där krukorna kan stå varmt. Det kan vara över ett element eller ovanpå ett kylskåp om det är lite varm. Golvvärme funkar också. Ljus blir viktigast när fröet har grott och satt de första bladparen. Så tänk ut en plats där plantorna kan stå när de behöver ljus.

På fröpåsen finns mycket information som är bra att läsa. Ex. när det är dags att sätta fröna, groningstid och om plantan vill ha ljus och värme eller svalare. Vill du så exotiska växter så kan de ta lång tid på sig. Välj sorter med tidig fruktsättning så hinner de mogna innan ljuset blir för dåligt.

Då börjar vi:

Jorden ska vara lätt och fluffig så de små tunna rötterna kan växa bra. Den behöver heller inte innehålla någon näring i detta skede. Det finns såjord att köpa. Annars kan du blanda mullrik jord med lite sand och vermiculite (en lermineral som har mycket goda egenskaper för täckning av frösådder. Materialet buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet).

Kärlen du odlar i ska ha hål i botten så vattnet kan rinna igenom om det blir för mycket men också att rötterna strävar neråt för att få vatten. Odlingskärlen ställer du på en bricka med kant så du kan vattna underifrån när det börjar spira. Börja med att fylla kärlen med såjord. Se till att jorden är rumsvarm och vattna den med rumsvarmt vatten så den blir genomfuktig.

Nu är det dags att lägg i fröna. Här gäller det att behärska sig och ha tillit till att åtminstone hälften tar sig. Tomatplantor tar sig nästa alltid så sätt inte för många frön såvida du inte tänker ge bort en massa plantor. När fröna är på plats på den fuktiga jorden täcker du med lite jord. Tänk att jordlagret du täcker med ska vara lika tjockt som fröna. De pyttesmå fröna behöver i princip inte täckas alls. Hamnar fröna för djupt kanske de inte gror. Ta en blomdusch och duscha försiktigt på toppen. Om du nu hade vattnat rejält på toppen istället för innan så hade frön och jord åkt runt och hamnat huller om buller. Låt jorden fortsätta blötas underifrån och ge frön och så småningom plantorna en försiktig dusch uppifrån. Jorden ska alltid vara fuktig men inte genomblöt. Du behöver inte vattna så ofta innan plantorna börjat växa till sig. Sätt gärna ett lock eller plast över sådden så håller fukten sig bättre. Men det måste även komma luft in annars möglar det.

Nu är det bara att vänta. Ha tålamod. Vissa kommer upp direkt, andra tar många veckor på sig. Så fort de kommer upp behöver de flytta till ett ljust och något svalare ställe. Utom chilin som gärna fortsätter ha det varmt och gott. Mer om det nästa del av så-skolan.

Så- skola del 1. Dags att samla toarullar och annat skräp.

Denna vår tänker jag guida er från frö till utplantering av planta. Även om ni inte haft en tanke på att odla något så kanske ni ändå blir lite sugna på att testa och då vill jag vara er inspiration och stöd i det. En ätbar ört är aldrig fel att ha på fönsterbrädan. Basilikor av olika slag, chilipeppar eller annat gott. Börja redan nu att samla material för sådden. Du behöver inte köpa särskilda så-lådor i plast för att sätta igång årets sådd på fönsterbrädan. Maten vi köper levereras ofta i burkar och kartonger som du kan använda. De kan vara av plast eller kartong. Mjölkkartonger är perfekta. Klipp av dem i lagom höjd och gör några hål i botten så har du en finfin kruka. Jag försöker att undvika köpa tomater och andra grönsaker i plastlåda men några nya blir det och hag har sparat några sedan tidigare år. De är som gjorda att så i. De har hål i botten och ett genomskinligt lock med hål som man kan lägga på tills plantorna växt sig större. Det är viktigt att krukorna är rena när du ska börja så.

Toarullar är perfekta då man kan sätta ner dem direkt i jorden när det är dags. De använder jag till större plantor så jag sätter bara ett frö i varje rulle. Då behöver jag inte skola om dem. Man kan lätt göra en kruka av tidningspapper. Här finns en film jag gjorde förra året om det. Använd minst tre blad till krukan så den blir tjockare. Vik gärna övre kanten så låser du krukan bättre.

Frökatalogerna är sprängfyllda nu med spännande saker. Läs om hur och när fröerna ska sås. Det är viktigt att du väljer frön som passar din odling. Är det en kruka som ska stå på fönsterbrädan eller balkongen så är det roligast att välja något som växer snabbt och ger skörd samma år. Därför skulle jag rekommendera de som benämns som ettåriga. Då behöver du inte heller fundera på var du ska förvara dem på vintern. För de som har trädgård och vill odla perenna växter (fleråriga) så finns det en hel del av de växterna som ska sås på hösten och kanske ska ha en köldknäpp för att gro. Så läs på om fröerna du ska så innan du köper dem. Så-skola del 2 handlar om jorden och sådden.

Dags att ta upp dahliaknölarna

Vintern närmar sig. Här har vi bara haft en lätt frost som brände lite på dahliornas blad men jag har kunnat njuta av blommorna ända fram till nu. Marken börjar dock bli för kall och våt vilket gör att dahliaknölarna kan börja ruttna. Så det är dags att gräva upp dem. Jag gör det i tre steg:

Först tar jag upp dem och skakar av jorden lite lätt. Det är gott om maskar inne bland knölarna och jag vill inte bråka med dem för mycket. Det är bättre att de kryper ut själva. Så jag ställer hela dahlian men blad och stjälk och jordfyllda knölar i skottkärran. De får stå och torka lite ute under tak i några dagar. Nu kommer jorden att släppa lite från knölarna och lägga sig i botten av kärran och där kommer även maskarna att lägga sig.

Nästa steg är att borsta bort resten av jorden och ta bort knölar som är skadade eller ruttna. Knölarna som ska förvaras inne på vintern ska vara fasta och hela. Jag låter fortfarande stjälken och bladen vara kvar. Den

näring som finns där ska återvända ner i knölen. Nu ställer jag dem i en luftig korg på ett svalt och mörkt ställe inomhus.

Sista steget är när stjälken blivit torr och brun. Då är det dags att klippa bort den men jag brukar spara ca en dm. En sista koll på knölarna så de är fasta och friska. Sedan lägger jag dem i dubbla papperspåsar mörkt, torrt och svalt. Då och då under vintern kollar jag till dem så de inte möglar eller ruttnar. Är det för torrt och varmt kan de torka så en källare eller garage eller annat uthus funkar bra.

Mycket meck tycker många men det är inte så komplicerat och det är värt arbetet för att kunna njuta av dahlior under en lång säsong. Det finns mer eller mindre känsliga dahlior. Jag har misslyckats med några sorter men min gamla sort som har gått i arv tre generationer är stabil och klarar det mesta.

Ge tillbaka till jorden

Frosten har bränt av blommor och blad så det börjar bli dags att röja lite i grönsakslandet. Många jobbar med att rensa helt rent så det blir fina jordbäddar fria från ogräs. Så jobbar inte jag. Dels har man nu förstått att jorden inte ska vara bar av miljöskäl, dels så försöker jag odla smart med så lite arbetsinsats som möjligt. Under hela odlingssäsongen så läger jag blast och annat som blir över när jag skördar, mellan raderna eller i en pallkrage. Det vänder jag nu ner i jorden. Även det färska ogräset åker ner i jorden eller samlas ihop på ytan. Men om det är blommor eller frön på dem tar jag bort det.

Ringblommorna plockar jag både frön och blommor av men stjälkarna och rötterna klipper jag ner och lägger i jorden. Ringblomma är en sk gröngödselväxt. Så är även bönväxter. De binder kväven och tillför det i jorden när de bryts ner i jorden. På dessa gröna delar lägger jag ett lock av förmultnade eklöv. Nu har jag gjort en härlig bädd där maskar och andra nedbrytare kommer att jobba ner det till en härlig mylla. Samtidigt har jag täckt jorden och förhoppningsvis hindrat kringflygande fröer från att slå rot i jorden.

Så där jobbar jag mig fram bit för bit i grönsakslandet. Skörda , vända ner gammalt täckmatrial i jorden, lägga färska stjälkar på jorden och sedan täcka med löv. Istället för att köra kärror till komposten så jobbar jag på plats.

Grodis fattar att här under kan det vara gott att vara.

Eklöv bryts inte ner så snabbt så till våren kanske jag tom kan använda dem i gångarna. Det handlar om återanvändning och ge tillbaka till jorden precis som den gör i naturen. Jorden blir mullrik så det här sättet rekommenderar jag till alla er som liksom jag har tung lerjord.

Halvmulten lövkompost flyger inte bort av vinden utan ligger fint som ett lock.

Jag gräver också bort jorden från kanterna och där hittar man ofta snigelägg. Även i år hittade jag en hög trots att det knappt har funnits sniglar.

På katters vis markerar Ozzy att det är dags att vila. Inte kan jag lyfta grepen när han håller om den så fint och lutar sig mot den. Bara att gå och ta en kopp kaffe.

Dags att samla in frön

När fröna är mogna så är det dags att plocka dem och spara till nästa säsong. Plocka fröna en dag när det är torrt och fint. Befria fröna från sina kapslar och sprid ut dem på papper så de får torka ytterligare. Risken är annars att de möglar. När de torkat ordentlig brukar jag använda kaffefilter som påsar.

Det är fascinerande med frön. Det är så genomtänkt hur de ska sprida sig vidare. Några kapslar skjuter ut sina frön genom en explosion. Några har små vingar eller ”fjädrar” för att kunna spridas med vinden. Andra är godsaker för fåglarna och blir därmed spridna via deras mage.

Mariatisteln har, som de flesta andra tistlar, en hårig mitt och när man delar tistelblommar så får man loss de små fröna som sitter längst ner i botten.

Trädgårdsmållans frö ligger inne i ett pappersliknande skal som kan föra fröet vidare med vinden.

Ringblommans frö och frökapslar ser ut som små urtidsdjur.

Till höger är fröna av ringblomman. De sitter i en cirkel längst in i blomman. Runt dem sitter liknande kapslar som skydd. I bakgrunden mogen och omogen fröblomma.

Vemodigt farväl av tomaterna

Nu kom första frosten. Då blir det bråttom i trädgården. Idag prioriterade jag tomaterna. Även om de är i växthuset så börjar bladen bli gula och temperaturskillnaden på natt och dag gör att de spricker. Fuktigheten i växthuset gör också att de möglar. Nej, nu får det räcka. Jag måste ta farväl av dem.

Jag valde ut dem bland fröer i januari och satte fröna i jord i slutet av februari. Jag har sett dem växa från små, små blad till tre meter höga tomatplantor. Jag har skuggat dem mot solen, vattnat mot torkan, gett dem nässelvatten, plockat av tjuvskott och ägnat så mkt tid åt dem. I gengäld har jag fått ett överflöd av härliga tomater och för första gången har jag fått frysa in tomater då vi inte hinner äta upp dem.

De fortsätter sätta blommor som för att visa att än finns det liv i dem men om jag inte tar av dem så kommer kylan ta dem. Gröna tomater finns det gott om och visst kan man plocka av dem och låta dem mogna inne. Men eftersom jag har plats på verandan så gör jag på annat sätt. Jag kapar plantan och hänger upp och ner. På så sätt kan tomaterna både få fukt och näring från huvudstammen så de fortsätter utveckla smak.

Jag passar naturligtvis på att ta frön från de övermogna tomaterna så jag kan sätta nya plantor nästa år.

Kompost och gödsel- odlingens hjärta

På våren är det dags att jordförbättra. Jag samlar in alla torkade löv som har täckt känsliga växter och finfördelar dem i en lövkvarn. Löven använder jag delvis i gångar (torra eklöv) men den stora mängden myllar jag ner i lerjorden.

Komposten öppnas och det är fantastiskt att se förvandlingen som händer under ett år. Allt trädgårdsavfall har blivit en härlig svart grovkornig mylla full av liv. Eftersom jag växelodlar kan jag lätt hålla reda på vart komposten ska läggas. Jag tycker det är bättre att lägga på ett rejält lager på några få ställen än att smådutta här och där. Det här ger ny energi till jorden och det blir en fin struktur. Jag önskade en ny kompost i julklapp och min make byggde en sluten kompost. Jag hade rätt mycket problem med mördarsniglar i min förra öppna kompost så jag tror det blir bättre med en sluten. Oavsett vilken sort man har är det bra med två fack så man kan fylla på det ena och tömma den andra efter hand.

Som pricken över I:et blandar jag i härlig välbrunnen hästgödsel från Tarjas hästar som går ute hela året på stora ytor och bara äter naturliga grödor.

Nu är jorden färdig för att ta emot frön och plantor och få dem att växa, bli näringsrika och goda. Hästarna kommer garanterat att få smaka morötterna.