Örtvandring juni månad

Här kommer andra filmen om mig och Havanna på örtvandring. Ni kan läsa lite mer om mjölkörten längre ned i inlägget.

Inlägg om fläder och fläderchampagne kan ni hitta i förra inlägget eller här:
http://efvasorter.se/2019/06/27/tid-for-flader//

Åkerfräken har jag gjort två filmer om som ni kan hitta här: Youtubekanalen efvas örter.

Mjölkörten är intressant. Välkänd som en snygging som finns ute i det fria och ser ut som en trädgårdsblomma. Kallades rallarros då den växte längs järnvägen. Mjölkört är allmän i hela landet och växer gärna på sandiga marker men också på hyggen.

Den mjölkliknade växtsaften ansågs vara ett tecken på att den kunde öka mjölkproduktionen hos både kor och människor.  Te på bladen kan användas som mun- och gurgelvatten. Infusion lindrar blåsor i munnen.

Fröhåren har använts till garn och ljusvekar eller stoppats som fyllning i kuddar och täcken.

 Mjölkört innehåller höga halter av C-vitamin. De unga bladen kan ätas som sallad eller spenat och de 1-2 dm höga skotten kan kokas som sparris. Roten kan kokas, stuvas eller gratineras. Smaken är ganska besk, men blir bättre om man först förväller den, häller av kokvattnet och sedan kokar den i femton minuter.

Dill i växthus

Först en liten film om min fina dill i växthuset sedan kommer lite mer om dill och hur det gick med dillsaltet.

https://youtu.be/va-NDZ5vUgg

Dillen är svår att odla. Ibland går det bra och ibland inte. Det är svårt att veta var någonstans den ska ta sig. Jag brukar därför alltid ge rådet att så den lite överallt. Dels för att det bör vara gynnsamt någonstans så den tar sig men också för att den sägs stärka andra växter. I växthuset tar den sig bra tidigt på våren men inte när temperaturen är hög på sommaren blir den liten och klen.

Dillen togs troligen hit av munkarna men har varit viktig krydda och medicinalväxt i tusentals år. Egypterna omnämner dillen i papyrusrullar ca 1500 före Kristus. I medicinskt syfte används den som urindrivande men också kramplösande och för att lindra väderspänning. Både blad och frön används.

potatissallad med dilldressing

I mat använder vi den mest ihop med fisk och färskpotatis men prova på att hacka i den i vanlig sallad. En god dressing på olja, vinäger, dill och lite dijonsenap passar utmärkt till bönor, tomater, och potatis.

Hur gick det med saltet då. Jo, det blev väldigt bra. Jag tog lika delar salt och dill, mixade och lät det stå och dra i tre dagar. Sedan torkade jag i ugnen som vanligt på 50 grader i ca 4 timmar.

Samplantering örter och grönsaker

Kommer ni ihåg att mina favvotomater hade drabbats av sorgmyggelarver? Jag trodde det var kört men gjorde ändå ett försök och bytte jord. Det lyckades och de återhämtade sig. Nu står de stora och fina i växthuset ihop med sina bästa kompisar dill och basilika.

sjuka plantor
efter byte av jord

Stora, starka och friska

Dillen sägs stärka andra växter och basilikan ska stärka smaken hos tomaterna. Inte bara på tallriken utan även när de växer ihop. Detta kallas samplantering och handlar om vilka växter som mår bra av att växa ihop och vilka som inte ska växa ihop. Det finns inte så mycket forskning på vad exakt som händer mellan växterna förutom när det gäller kvävefixering , fosfor och kaliumupptag. Forskningen har visat att nästan alla växter samarbetar med svampar och bakterier för att få kväve och mineraler. Det sker ett utbyte mellan växterna och svamparna med kolhydrater och mineraler m.m.

Dillen sätter jag lite överallt bland mina grönsaker UTOM vid morötterna. De gillar visst inte varandra eller om det kanske handlar om korspollinering. Det är lite olika bud kring det. Däremot gillar gräslök och morötter varandra. Gräslöken ska förbättra både smak och tillväxt på moroten. All typ av lök håller också morotsflugan bort vilket är bra. Gräslöken ska däremot inte gilla att växa ihop med bönor och ärtor.  

Gurkört, både vit och blå

Gurkört växer över allt i mitt grönsaksland men när jag söker på nätet så kan jag bara hitta att de ska trivas med jordgubbar.  Både hålla skadeinsekter borta och ge bättre smak på gubbarna.  Eftersom de tar mkt vatten och näring så brukar jag dra bort dem just vid jordgubbarna. Ska nog sluta med det och se om smaken blir bättre (inte för att det är några fel på smaken nu). Gurkörten får växa på de flesta ställen i grönsakslandet eftersom humlor och bin älskar den.  Jag älskar den också eftersom den både är vacker och ätbar och dessutom god!

Isop med kålfjärilar

Vid mina kålväxter sätter jag gärna ringblommor och tagetes. Det är så snyggt med de orange blommorna till den mörka grönkålen. Jag har även planterat en liten häck med isop i grönsakslandet då de ska hålla kållarver borta men jag tycker att det var kålfjärilar i blommorna hela tiden så jag fick nog känsla av att de lockades dit av dem.

Det är ganska mycket att hålla reda på när det gäller samodling men det är kul att pröva sig fram för att se vad som fungerar. Det var så jag började intressera mig för örter från början. Örter och grönsaksodling är fortfarande min största intressekombo.

Årets ört blev Maskros

Årets ört röstades fram och utsågs på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar förra helgen. Det blev Maskros som vann över de nominerade mjölkört, björnrot, kryddtimjan, och kungsmynta. Det är svenska örtasällskapet som nominerar örter och håller i omröstningen.

Visst blir man galen då de tar över gräsmattor men det är en väldigt fin ört egentligen. Man kan både äta den och använda den för hälsans skull.

Unga småblad kan användas i sallad (om man täcker dem med tex en hink, så blir de mindre beska). Bladen är rika på A- och C-vitamin. Blomkorgarna, särskilt knopparna, är ätbara, stek med lite lök och kryddor. Rötterna, som är kolhydratrika, kan användas i soppor, stuvningar m.m. Skala och koka rötterna i ca 20 minuter, så blir de mindre beska. Av blommorna kan man koka maskrossirap och maskrosmarmelad. Man kan också göra vin på de gula blomställningarna

Som medicinalväxt har den varit känd länge och har använts mot en mängd olika besvär. Främst är det blad och rot som används. De innehåller bitterämnet taraxacin som verkar aptitstimulerande. Roten stimulerar produktionen av matsmältningsvätskor från bukspott, galla och lever.  Den används även vid mag-tarmkatarr, förstoppning, högt blodtryck, eksem, hudproblem.

Maskrosor är utmärkta biväxter med värdefull nektar och pollen.

Enligt wikipedia kommer det svenska namnet maskros av att det ofta sitter små svarta tripsar i blomman och användes första gången 1802 i boken Svensk botanik. Tidigare svenska namnformer (från början av 1800-talet) är Lejontand, Smörblomster, Skallnacke, Munkhuvud, Kopiss och Äggblomster. I flera europeiska länder heter växten lejontand med anledning av de flikiga bladen, exempelvis norska: Løvetann.