Björksav

Björksav
När kylan släpper börjar trädens sav att stiga. Att dricka björksav för att hålla sig frisk är en gammal svensk tradition som nu blivit populär igen. Redan på 1700-talet användes saven som folkmedicin. Björksaven innehåller många nyttiga spårämnen, som kalium, kalcium och magnesium. Saven är söt och smakar gott.

Jag tog av en fingertjock gren och satte fast en flaska över snittet. Direkt började saven flöda och under en dag blev det ca 2 dl. Dock är jag för sent ute. Löven börjar komma och då ska man sluta ta sav. Björksavstappning ingår inte i allemansrätten, så du måste ha tillgång till ett eget träd.

Tussilagon har kommit!

Tussilago-hosthäva

Nu lyser de små knallgula vår- solarna bjärt mot de bruna, döda gräset. De vill verkligen synas. När blommorna försvinner kommer bladen upp. Bladen såldes förr på apoteken och användes som dekokt mot hosta. Enligt Linné (1755) användes bladen som tobak, en metod mot hosta och astma som hade omtalats redan av Plinius d.ä. (romersk naturhistoriker född år 23 e.kr) Släktnamnet Tussilago, beskrivet av Linné härstammar från latinets tussis, som betyder ”hosta” och ago, en böjningsform av agere, som betyder ”fördriva”. Bladen har dock visat sig innehålla ett ämne som kan skada levern så det kan inte rekommenderas i apoteket längre.

Eftersom blommorna smakar ungefär som maskrosblommor så har man använt även tussilagon till vin. Jag provade att lägga blommorna i sprit för att ge smak till snaps. Det blev en sötaktig smak så det var inget vidare. Det får gå som hostmedicin istället.

 

Källor Den virtuella floran och wikipedia samt egna försök.

Vårblommor livsviktiga för humlorna

Eftersom våren låter vänta på sig så säljer affärer ut krokus och penséer billigt nu. Passa på och köpa! Krokuslökarna kan du sätta ner så de blommar nästa vår. Penséer blommar om. Det är bara att ta bort de vissna blommorna så kommer det nya. Det är viktigt att ha tidiga blommor i trädgården. Sprid ut krukor med vårblommor här och där i trädgården. Det kan vara skillnad på liv och död för humlehonorna som snart vaknar upp från sin långa vinterdvala och är utsvultna. Ju kortare resa till nektaren desto större chans att överleva. Jag har läst boken Galen i humlor av Dave Goulson han beskriver humlehonans fantastiska kamp för att ordna mat åt sig själv medan hon bygger upp sin familj.

Honan vaknar ur sin vinterdvala och är utsvulten. Hon måste snabbt få i sig pollen och nektar för att orka bygga bo och för att äggstockarna ska utveckla äggen. Hon är redan befruktad efter ett kort kärleksmöte på sensommaren med en hane som redan är död. Jordhumlor kan leta upp hålor i marken som exvis en mus har bott i. De bygger en boll med material av tex torr mossa, hårstrån fjädrar mm. I bollens urgröpning bygger hon en fingerborgsformad kopp av vax som hon har format med sina ben. Koppen fyller hon med honung. Dessutom gör hon en liten boll av pollen som hon sedan lägger sina ägg i. Sedan ruvar hon sina ägg som en fågel. För att värma upp äggen så de hela tiden håller 30 grader så börjar hon darra. Det går åt mkt energi för detta och därför har hon sin superdryck i bägaren bredvid sig. Hon måste dock lämna boet ibland för att få i sig mer mat för att överleva. Om hon är borta för länge dör äggen. Därför är det så viktigt att vi har tidiga vårblommor nära till hands för henne.

Tidiga blommor är krokus, penséer, lungört, vide, körsbär, snödroppar, vintergäck, vårljung. Om du köper nya så spola gärna av dem så det inte är kemiska insektsmedel på.

Rösta fram årets ört!

Svenska örtasällskapet utser varje år Årets ört. Nu pågår röstningen för fullt och den 25 mars avgörs omröstningen. Nedan ser du vilka de nominerade örterna är. Lägg din röst i kommentarsfältet eller på min facebooksida.

FläderSambucus nigra
Fläder är ju ett träd eller buske men är nominerad till årets ört utifrån dess verksamma ämnen och användningsområden. Det finns massor av myter, skrock och vidskepelse kring flädern. Man trodde att det bodde väsen i den som ville en väl om man behandlade den väl. Den är en prydnad för trädgården och nyttig på många olika sätt. Till saft används både blommor och bär. Både blommor, bär, blad och bark kan på olika sätt användas medicinskt. Det är främst blommorna som används till te eller saft vid förkylning då det är slemlösande och virushämmande. Bär och blad används vid växtfärgning och träet är populärt bland hantverkare till panflöjt tex.

Rölleka Achillea millefolium
Flerårig. 30-70 cm hög breder ut sig ca 60 cm. Upprätt, styv, bladbärande stjälk. Bladen är 2-3 gånger parflikade, många, håriga flikar. Blommorna är vita eller rosa i små korgar i platta kvastlika ställningar i juni-juli.. En överlevare, svår att utrota. Sprider sig gärna.
Röllika är växtdoktorn i trädgården. Dess rötter avsöndrar ämnen som anses förhöja sjukdomsresistensen hos växterna i dess närhet. Den anses också intensifiera medicinska egenskaper hos andra örter och förstärka deras doft och smak. Ett litet blad anses kunna skynda på förmultningen av en hel skottkärra färsk kompost. Avkok ger ett kopparhaltigt gödselmedel.
Redan för 4000 år sedan ansåg kineserna att växten hade undergörande egenskaper. Rölleka förknippades också med magi. Under fornengelsk tid sades den ge kraft mot ondska.
I folkmedicinen användes länge ett spritutdrag av rölleka, sk millefoliumbrännvin, invärtes och utvärtes mot en hel rad sjukdomar och krämpor. Inom alternativmedicinen används den som inflammationshämmande, kramplösande och mot olika magåkommor.
Achillin som finns i växten kan stoppa mindre blödningar. Tryck friska blad mot skärsår efter rakning.
Enligt nyligen gjorda tester är röllekan den mest effektiva växten mot myggor. Färska blommor eller blad gnids på huden så att växsaften kommer ut.
Den har också använts för att blanda i snus och tobak och har därför fått namn som farfarstobak och farmorstobak.
De späda bladen kan användas i sallader eller i mild ost-dipsås.
För stor dos ger yrsel och huvudvärk. Skall alltid användas med måtta och aldrig under längre tid. Kan orsaka hudirritationer i kontakt med solsken. Ska ej användas av gravida.

Salviasalvia officinalis
Kryddsalvia är en ganska härdig halvbuske. Blir ungefär 60 cm hög och får ljuslila till blå blommor under sommaren. Bladen är smala, ovala, grågröna och har tydlig struktur och är mycket aromatiska. Fin som låg häck mot en varm husvägg.
Salvia har haft högt anseende som läkeväxt. Salvia kommer av latinets Salvare som betyder rädda/ läka. Romarna höll den för helig och upprätthöll vissa ceremonier vid insamlandet. En specialkniv skulle användas, som inte var gjord av järn, eftersom salvia reagerar kemiskt med järnsalter. Den som plockade måste ha rena kläder, rena fötter och offra mat innan insamlandet kunde börja.
Salvia är antiseptisk. Ett hett avkok av salvia är välgörande vid förkylningar. Te bryggt på salvia med lite äppelcidervinäger tillsatt blir ett utmärkt gurgelvatten för hesa halsar med infektioner eller halsfluss. Det hjälper också vid inflammerat tandkött och munsår. Kryddsalvia hämmar svettutsöndringen och används därför mot nattliga svettningar som man kan få besvär med i klimakteriet. Den sägs även minska mjölkproduktionen – vilket underlättar avvänjningen av bröstbarn.
Salvia är bra som matkrydda och till te. Som krydda är den i allmänhet bäst oblandad. “I kökets stora opera är salvian en nyckfull primadonna, helst vill hon ha scenen för sig själv.” Salvian är med rätta känd för att hjälpa magen att ta hand om fett och passar även smakmässigt till feta smöriga rätter. Blommorna kan strös på sallad eller bryggas till ett balsamiskt te. Man kan blanda salvia i mjukost eller doppa i smet och fritera, skira smör med salvia i och ha till potatis eller pasta är kanongott.
Långvarigt bruk av salvia, eller intag av större mängder kan ge förgiftningssymptom. Salvia innehåller nämligen, i likhet med malört, det giftiga ämnet thujon.

Spansk körvel- Myrrhis odorata
Flerårig. Kan bli upp mot 1,5 m hög, breder ut sig mer än en halv meter. Bladen är stora, finflikiga och brett trekantiga, ormbunksliknande. Färgen är ljusgrön, ofta med vita fläckar. Stjälken är ihålig och finhårig. Vita blommor i flockar i maj-juni vilket är bra för bina. Tål både skugga och full sol. Körveln kommer upp tidigt på våren och försvinner sent på hösten. De färska fröna smakar som bröstkarameller och ansågs vara slemlösande.
Den spanska körveln odlades som grönsaks- krydd- och medicinalväxt under medeltiden och fördes till Sverige av munkarna. Den kokta eller syltade roten ansågs skydda mot pest och koppor. En salva av roten ströks på allehanda sår.
Bladen har en söt lakris- eller anissmak och kan ätas i många olika rätter som sallad, soppa, och efterrätter. Bladen kan användas som sötningsmedel om man vill minska på socker. Blanda exempelvis till rabarberpajen. Gör grönt socker.
De gröna, färska fröna har varit uppskattat godis i alla tider och kan även användas i fruktsallader, glass, likörer (chartreuselikör), gurkinläggningar och som brödkrydda. De mogna, bruna fröna kan krossas och blandas i potpurrier för att fixera doftena. De har även använts som ersättning för kaffebönor och till möbelpolish.

Sötflockel-  Stevia rebaudiana
Sötflockel härstammar från norra Sydamerika, Paraguay och Brasilien, där bladen har använts av Guaranay-indianerna som sötningsmedel av främst te och som hälsoplanta och medicin i mer än 1500 år. Rötterna är fleråriga men tål inte frost. Odlas i Sverige som ettårig eller kan övervintras på sval plats. 50 – 70 cm hög.
Sötflockel, eller Stevia som är vanligare namn, är den sötast smakande växt vi hittills känner till. Torkade steviablad är upp till 30 gånger sötare än vanligt socker, och ett koncentrat av steviosid kan vara upp till 300 gånger sötare. Sötflockel är alltså ett utmärkt alternativ till vanligt socker och olika konstgjorda sötningsmedel. Den kan användas i både kalla och varma rätter.
Sötflockel använts i kakor, glass, sylt, youghurt, tuggummi, läskedrycker och olika slags hudvårdsprodukter i Japan, där den är tillåten. Förbjuden i kommersiell användning på många håll, men har börjat tillåtas i högraffinerinerad form, steviolglykosid (E 960). I EU är steviolglykosider godkända som livsmedelstillsatser. Däremot är örten stevia bara tillåten att använda som te, örtte eller fruktinfusion.
Bladen passar även utmärkt att använda i sallader och till matlagning och bakning. En halv tesked pulvriserade sötflockelblad motsvarar ungefär två deciliter socker. Sötflockel kan dock inte kristallisera eller ge konsistens som vanligt socker och inte ersätta socker i jäsdegar.

Gör egna krukor och sätt frön

Äntligen är det dags att sätta fingrarna i jorden. Förvisso bara i krukor för uppdrivning men ändå en härlig känsla. När fröna har hamnat i jorden och ska gro så är det bra om de får värme underifrån. Var noga med att de inte torkar. När de små plantorna kommer upp ska de oftast ha det lite svalare men ljust. Jag har mina småplantor i en sval källare med lysrör över som inte ger värme ifrån sig.

Om man inte har små plastkrukor så kan man göra egna av sådant som du annars bara kastar. Kapa mölk-kartonger och gör hål i botten.  Toarullar är perfekta för att sätta ett frö i. Då behöver man inte skola om och hela rullen kan sättas i marken när det är dags för det. Samma gäller krukor du gör av tidningspapper.  Ha gärna två eller tre lager papper så blir krukan mer hållbar. Klipp till remsorna så de är lite längre än burken. Rulla och vik in flikarna. Skruva till locket över öppningen för att forma botten. Ställ ner krukan och tryck till i botten. Vik gärna in överkanten så öppningen låser sig. Fyll på med jord och vattna tills jorden är genomsur. Då är det dags att sätta fröna.

Grönkålschips och gott nytt år!

Grönkålschips och ett gott nytt år!
Då är julen över och kylskåpet är fullt med matrester man helst inte vill se åt. Själv längtar jag efter grönsaksbaserad mat. Har du grönkål kvar som du inte vet vad du ska göra med så kommer här ett recept på grönkålschips som både är gott och nyttigt och kan serveras till nyårsdrinken. Kanske ihop med ett löfte om att äta mindre kött under nästa år för miljöns och vår egen skull. Receptet kommer från SVT och funkar väldigt bra. Här är länken: https://www.svt.se/recept/gronkalschips

Tack alla följare för detta år! Jag hoppas ni följer mig även under 2018 då jag bland annat kommer att anlägga en örtagård. Det blir pallkrageodling, medicinalörter, insektshus, recept av det naturen erbjuder m.m.
Gott nytt år!

 

Boosta dig med ingefära

Så här i förkylningstider kan vi behöva boosta vårt immunförsvar och få lite extra energi. Jag börjar varje dag med 4 cl ingefärshot i ett glas ljummet vatten. Här kommer mitt recept:

Grovriv 200 gr ingefära (med skal) och lägg i 1 liter vatten. Värm i 20 minuter men låt det inte koka. Låt lock ligga på hela tiden. Stäng av och låt stå under lock tills det är svalt. Sila av och rör i 2 msk honung. När det har kallnat ytterligare pressar du i 2 citroner. Jag drar i lite svartpeppar eftersom senare rön visar på att kroppen tar upp verksamma ämnena från ingefäran bättre då. Det är också bra för förbränningen. Den som vill och vågar kan lägga i lite chilipeppar för förbränningens skull. Jag lägger även i gurkmeja 1 msk som jag annars tar i kapselform. Häll upp på flaska och förvara i kylskåp där den håller minst en vecka.

 

Jordärtskockor och fänkål

Nu är jordärtskockorna färdigutvecklade. Jag plockar upp när jag behöver. De ligger bäst i jorden eftersom det väldigt sällan blir tjäle här i Göteborgstrakten. Jag gör dock ett par rejäla omgångar med soppa då den fungerar bra att frysa in. Nedan kommer ett recept på en supersmarrig soppa.

Många har problem med att de blir väldigt gasiga i magen av jordärtskockor. Jag rekommenderar att tugga på några fänkålsfrön både före och efter maten. Eller brygg te på fänkålsfrön (smakar som lakrits) och drick mot gasighet.
Det är kolhydrattypen inulin som gör att man blir gasig. Dock fungerar det som en så kallad probiotika som bidrar till en hälsosam tarmflora. God mat för de goda magbakterierna alltså.

Recept på soppa för 4 personer: Skala 500 g jordärtskockor och 3 potatisar och skär i bitar. Fräs bitarna i smör i en kastrull tillsammans med 2 hackade vitlöksklyftor, Häll över 1 ½ dl vitt vin och låt koka ihop någon minut. Tillsätt 5 dl vatten och 2 hönsbuljongtärningar, rör om och låt koka ca 15 min tills allt är mjukt. Mixa allt eller lämna några bitar. Rör i 3 dl grädde och värm. Smaka av med svartpeppar och ev salt. Toppa med färska örter och ost eller skinkchips