Vintern närmar sig. Här har vi bara haft en lätt frost som brände lite på dahliornas blad men jag har kunnat njuta av blommorna ända fram till nu. Marken börjar dock bli för kall och våt vilket gör att dahliaknölarna kan börja ruttna. Så det är dags att gräva upp dem. Jag gör det i tre steg:
Först tar jag upp dem och skakar av jorden lite lätt. Det är gott om maskar inne bland knölarna och jag vill inte bråka med dem för mycket. Det är bättre att de kryper ut själva. Så jag ställer hela dahlian men blad och stjälk och jordfyllda knölar i skottkärran. De får stå och torka lite ute under tak i några dagar. Nu kommer jorden att släppa lite från knölarna och lägga sig i botten av kärran och där kommer även maskarna att lägga sig.
Nästa steg är att borsta bort resten av jorden och ta bort knölar som är skadade eller ruttna. Knölarna som ska förvaras inne på vintern ska vara fasta och hela. Jag låter fortfarande stjälken och bladen vara kvar. Den
näring som finns där ska återvända ner i knölen. Nu ställer jag dem i en luftig korg på ett svalt och mörkt ställe inomhus.
Sista steget är när stjälken blivit torr och brun. Då är det dags att klippa bort den men jag brukar spara ca en dm. En sista koll på knölarna så de är fasta och friska. Sedan lägger jag dem i dubbla papperspåsar mörkt, torrt och svalt. Då och då under vintern kollar jag till dem så de inte möglar eller ruttnar. Är det för torrt och varmt kan de torka så en källare eller garage eller annat uthus funkar bra.
Mycket meck tycker många men det är inte så komplicerat och det är värt arbetet för att kunna njuta av dahlior under en lång säsong. Det finns mer eller mindre känsliga dahlior. Jag har misslyckats med några sorter men min gamla sort som har gått i arv tre generationer är stabil och klarar det mesta.
Daggkåpa är en gammal kvinnorört som dels har använts mot oregelbunden mens men också som skönhetsmedel då den anses vara sammandragande. En perfekt kombo då man kokar te för att dricka och kan hälla av en liten del för att använda till ansiktsvatten.
Frosten har bränt av blommor och blad så det börjar bli dags att röja lite i grönsakslandet. Många jobbar med att rensa helt rent så det blir fina jordbäddar fria från ogräs. Så jobbar inte jag. Dels har man nu förstått att jorden inte ska vara bar av miljöskäl, dels så försöker jag odla smart med så lite arbetsinsats som möjligt. Under hela odlingssäsongen så läger jag blast och annat som blir över när jag skördar, mellan raderna eller i en pallkrage. Det vänder jag nu ner i jorden. Även det färska ogräset åker ner i jorden eller samlas ihop på ytan. Men om det är blommor eller frön på dem tar jag bort det. 
