Tid för fläder

Helt plötsligt är de där. De finns både i trädgårdar och i det vilda. Fläder! De blommar snabbt över så det gäller att ta dem så fort de kommer. Doften av ljuva fläderblomsklasar i trädgården förvandlas till doft av kattkiss när de koncentreras i en påse på köksbordet. Vissa har svårt för både doft och smak. Jag tycker saften är fräsch och god men framför allt tänker jag att flädern är en bra förkylningsört. Därför torkar jag gärna några klasar och sparar till vinterns te.

I väntan på bubblor.

Fläderblomsaften brukar jag frysa och sleva upp när det behövs. På så sätt behöver jag inte ha så mycket socker i. Vid festliga tillfällen är det gott att skopa upp fryst fläderblomsaft och hälla bubbel över. Men inspirerad av Mandelmanns underbara program så har jag i år gett mig på att göra bubbel av fläderblommorna!

Det finns många recept på nätet men jag valde pickipicks recept http://www.pickipicki.se/2009/08/skal-for-egentillverkad-fladerchampagne/

Jag tog inte med hela klasarna utan tog bara de yttersta stjälkarna som vare blomma sitter på. Jag får för mig att smaken blir bättre då. Det tog tre dagar innan den började bubbla så nu ska den in i kylen och stå ytterligare några dagar innan det blir premiäravsmakning.

Mer om fläder som jag skrivit om tidigare: https://efvasorter.se/?s=fl%C3%A4der

Dill i växthus

Först en liten film om min fina dill i växthuset sedan kommer lite mer om dill och hur det gick med dillsaltet.

https://youtu.be/va-NDZ5vUgg

Dillen är svår att odla. Ibland går det bra och ibland inte. Det är svårt att veta var någonstans den ska ta sig. Jag brukar därför alltid ge rådet att så den lite överallt. Dels för att det bör vara gynnsamt någonstans så den tar sig men också för att den sägs stärka andra växter. I växthuset tar den sig bra tidigt på våren men inte när temperaturen är hög på sommaren blir den liten och klen.

Dillen togs troligen hit av munkarna men har varit viktig krydda och medicinalväxt i tusentals år. Egypterna omnämner dillen i papyrusrullar ca 1500 före Kristus. I medicinskt syfte används den som urindrivande men också kramplösande och för att lindra väderspänning. Både blad och frön används.

potatissallad med dilldressing

I mat använder vi den mest ihop med fisk och färskpotatis men prova på att hacka i den i vanlig sallad. En god dressing på olja, vinäger, dill och lite dijonsenap passar utmärkt till bönor, tomater, och potatis.

Hur gick det med saltet då. Jo, det blev väldigt bra. Jag tog lika delar salt och dill, mixade och lät det stå och dra i tre dagar. Sedan torkade jag i ugnen som vanligt på 50 grader i ca 4 timmar.

Workshop Trädgårdstider

Den 18 juni kl 18.30-20.30 kommer jag genomföra en workshop där vi gör produkter med temat trädgårdstider. Vi kommer att göra en hand/fotscrub med naturliga råvaror som vårdar händer och fötter som varit i jorden och en vårdande ringblomssalva som används efter scrubben. Man får även ömma muskler efter trädgårdsarbetet och därför kommer vi göra en salva med Slåttergubbe som man kan smörja in sig med. Eftersom det är säsong så tar jag med färska örter från trädgården så ni får göra ett gott örtsalt.
Till detta får ni naturligtvis information om örter och recepten på det ni skapar. Max 10 deltagare.

Workshopen kommer genomföras i Mölndal och kostar 200 kr per person. Anmälan görs i facebookgruppen eller via info@efvasorter.se

Samplantering örter och grönsaker

Kommer ni ihåg att mina favvotomater hade drabbats av sorgmyggelarver? Jag trodde det var kört men gjorde ändå ett försök och bytte jord. Det lyckades och de återhämtade sig. Nu står de stora och fina i växthuset ihop med sina bästa kompisar dill och basilika.

sjuka plantor
efter byte av jord

Stora, starka och friska

Dillen sägs stärka andra växter och basilikan ska stärka smaken hos tomaterna. Inte bara på tallriken utan även när de växer ihop. Detta kallas samplantering och handlar om vilka växter som mår bra av att växa ihop och vilka som inte ska växa ihop. Det finns inte så mycket forskning på vad exakt som händer mellan växterna förutom när det gäller kvävefixering , fosfor och kaliumupptag. Forskningen har visat att nästan alla växter samarbetar med svampar och bakterier för att få kväve och mineraler. Det sker ett utbyte mellan växterna och svamparna med kolhydrater och mineraler m.m.

Dillen sätter jag lite överallt bland mina grönsaker UTOM vid morötterna. De gillar visst inte varandra eller om det kanske handlar om korspollinering. Det är lite olika bud kring det. Däremot gillar gräslök och morötter varandra. Gräslöken ska förbättra både smak och tillväxt på moroten. All typ av lök håller också morotsflugan bort vilket är bra. Gräslöken ska däremot inte gilla att växa ihop med bönor och ärtor.  

Gurkört, både vit och blå

Gurkört växer över allt i mitt grönsaksland men när jag söker på nätet så kan jag bara hitta att de ska trivas med jordgubbar.  Både hålla skadeinsekter borta och ge bättre smak på gubbarna.  Eftersom de tar mkt vatten och näring så brukar jag dra bort dem just vid jordgubbarna. Ska nog sluta med det och se om smaken blir bättre (inte för att det är några fel på smaken nu). Gurkörten får växa på de flesta ställen i grönsakslandet eftersom humlor och bin älskar den.  Jag älskar den också eftersom den både är vacker och ätbar och dessutom god!

Isop med kålfjärilar

Vid mina kålväxter sätter jag gärna ringblommor och tagetes. Det är så snyggt med de orange blommorna till den mörka grönkålen. Jag har även planterat en liten häck med isop i grönsakslandet då de ska hålla kållarver borta men jag tycker att det var kålfjärilar i blommorna hela tiden så jag fick nog känsla av att de lockades dit av dem.

Det är ganska mycket att hålla reda på när det gäller samodling men det är kul att pröva sig fram för att se vad som fungerar. Det var så jag började intressera mig för örter från början. Örter och grönsaksodling är fortfarande min största intressekombo.