Så-skola för nybörjare

Nej, nu kan jag inte vänta längre. Jag brukar hålla ut till februari men det kliar för mycket i fingrarna. Så nu åker de första fröna ner i förodlingskärlen. Förra året hade jag så-skola i bloggen och det blir en repris på det. Jag hoppas att några av er som inte provat förut vågar er på att så några frön. Det nya för i år är att jag ska prova kallsådd i växthuset. Men det blir ett senare inlägg. I denna blogg kan du titta på filmen där jag visar sånt som är viktigt när man sätter frön. Jag har även skrivit en mer detaljerad text om hur man gör.

Här hittar du filmen:

I fröna finns det liv som bara väntar på de rätta förutsättningarna för att börja gro. Vad de behöver är ljus, värme, vatten. Värmen är viktig under hela tiden men klurig då den varierar lite i uppväxtfasen. Men nu när vi sätter fröna så ska det vara varmt. Kall, genomblöt jord signalerar inte att fröet ska sätta igång att växa. Så bestäm en plats där krukorna kan stå varmt. Det kan vara över ett element eller ovanpå ett kylskåp om det är lite varm. Golvvärme funkar också. Ljus blir viktigast när fröet har grott och satt de första bladparen. Så tänk även ut en plats där plantorna kan stå när de behöver ljus.

På fröpåsen finns mycket information som är bra att läsa. Ex. när det är dags att sätta fröna, groningstid och om plantan vill ha ljus och värme eller svalare. Vill du så exotiska växter så kan de ta lång tid på sig. Välj sorter med tidig fruktsättning så hinner de mogna innan ljuset blir för dåligt.

Då börjar vi:

Jorden ska vara lätt och fluffig så de små tunna rötterna kan växa bra. Den behöver heller inte innehålla någon näring i detta skede. Det finns såjord att köpa. Annars kan du blanda mullrik jord med lite sand och vermiculite (en lermineral som har  mycket goda egenskaper för täckning av frösådder. Materialet buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet).

Kärlen du odlar i ska ha hål i botten så vattnet kan rinna igenom om det blir för mycket men också att rötterna strävar neråt för att få vatten. Odlingskärlen ställer du på en bricka med kant så du kan vattna underifrån när det börjar spira. Börja med att fylla kärlen med såjord. Se till att jorden är rumsvarm och vattna den med rumsvarmt vatten så den blir genomblöt.

Nu är det dags att lägga i fröna.  Här gäller det att behärska sig och ha tillit till att åtminstone hälften tar sig. Tomatplantor tar sig nästa alltid så sätt inte för många frön såvida du inte tänker ge bort en massa plantor. När fröna är på plats på den fuktiga jorden täcker du med lite jord. Tänk att jordlagret du täcker med ska vara lika tjockt som fröna. De pyttesmå fröna behöver i princip inte täckas alls. Hamnar fröna för djupt kanske de inte gror. Ta en blomdusch och duscha försiktigt på toppen. Om du nu hade vattnat rejält på toppen istället för innan så hade frön och jord åkt runt och hamnat huller om buller. Låt jorden fortsätta blötas underifrån och ge frön och så småningom plantorna en försiktig dusch uppifrån. Jorden ska alltid vara fuktig men inte genomblöt. Du behöver inte vattna så ofta innan plantorna börjat växa till sig.  Sätt gärna ett lock eller plast över sådden så håller fukten sig bättre. Men det måste även komma luft in annars möglar det.

Nu är det bara att vänta. Ha tålamod. Vissa kommer upp direkt, andra tar många veckor på sig. Så fort de kommer upp behöver de flytta till ett ljust och något svalare ställe. Utom chilin som gärna fortsätter ha det varmt och gott men behöver ljus. Mer om det nästa del av så-skolan.

Fläderbär mot mörkrets makter.

Det är mörkt nu. Jag tror jag har sett solen i typ 4 timmar sedan i höstas. Så känns det i alla fall. Avsaknad av solen gör oss trötta och ibland håglösa. Vi vistas mer inomhus tillsammans och virus och bakterier kan sprida sig. Denna blogg kommer att handla om örter som används för att motverka detta. Men huvudnumret är fläderbäret!

Dags att dyka ner i frysen och hämta upp sommarens krafter förpackade i färgglada bär. Fläderbäret är verkligen sprängfyllt med färg! Både händer och kök suger åt sig den mörkröda färgen direkt. Bäret är inte gott att äta direkt från busken utan ska tillagas. Det kan tom framkalla diaré om man äter det direkt i stora mängder. Även tillagat är det lite laxerande, men även urindrivande och svettdrivande. Det är dock i mer koncentrerad form och det är också så det har använts medicinskt. Fläderbär innehåller dessutom bl.a rikligt med c-vitamin, kalcium, zink och folat och antioxidanter. Därför klassas fläderbär som ett preparat mot förkylning inom alternativmedicinen. I slutet av bloggen får du recept på ett fläderbärssirap som intas när förkylningen börjar kännas.

Bären från äkta fläder är svarta när de är mogna. Den falska flädern har röda bär och ska inte ätas.

Jag tycker att det blir lite sötare om det får ligga i frysen innan man tillagar det. Det kan även upplevas strävt så om man ska ha det som saft kan man blanda i några andra bär för att lätta upp det. I min sirap mot förkylning så blandar jag i timjan som är antibakteriell och mot hosta. Smakmässigt blev det en perfekt matchning så jag tar lite timjan även i saften. Lite citron gör också att strävheten upplevs lättare. Det finns massor av recept på saft på nätet. Jag provade även att göra sorbet och servera tillsammans med fläderblomsorbet. Helt ok men kanske inte någon favorit. Fräsch mustig smak mot fläderblomssaftens lättare smak. En kula vaniljglass till hade nog lättat upp det istället för grädde.

Fläderbärssaft
Sorbet av fläderblom och fläderbär

Recept för fläderbärsirap: 2 dl fläderbär och 4 kvistar timjan eller 2 msk torkad läggs i 1 liter kallt vatten. Låt koka upp. Sänk värmen och låt sjuda under lock i 1 timme. Då ska vätskan har reducerats till en tredjedel. Sila bort bären genom en finmaskig sil och låt rinna av ordentligt. Häll tillbaka vätska i kastrullen, värm upp och tillsätt 3 dl rårörsocker eller honung. Rör tills sockret har löst upp sig. Låt blandningen svalna och häll sedan upp den i mörk glasflaska och förslut ordentligt. Tack vara sockret håller det länge om du har det i kylskåpet.

För att piggna till finns det många örter som använts för det. Här är några av dem:

Ginseng -är en rot som använts i Kina och Korea i tusentals år för dess uppiggande verkan vid trötthet. Under senare årtionden har ginseng blivit populär även i väst, sedan västerländska studier bekräftat en uppiggande effekt och ökning av den mentala prestationsfömågan. Den används också för att hålla immunförsvaret starkt. Det sägs också att gingseng kan bidra till att man känner sig mer alert och lustfylld.

Schisandra ( fjärilsranka) är ett bär som i studier visat sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna. Schisandra används framförallt för att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och snabba på återhämtningen. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi, ork och för att bevara och skydda organen. Det sägs även öka den sexuella förmågan, framförallt hos män.

Rosenrot – (Rhodiola rosea) är en art i familjen fetbladsväxter. Växer i kalla länder såsom Sibirien, Island, Grönland och norra Skandinavien och har där, sedan urminnes tider, använts som medicin. Den har fått sitt namn eftersom roten luktar som rosor. Rosenrot sägs hjälpa vid trötthet och stress och höja koncentration, tålamod och känsla av glädje.

Rysk rot – (kallas även Siberisk ginseng)växer i Taiga regionen i sydöstra Ryssland, i norra Kina, i Korea och i Japan. Roten har använts traditionellt vid mental och fysiskt trötthet. Den sägs stödja kroppens stresshantering och kroppens immunförsvar m.m.

Glöm inte att försöka ta del av detta lilla ljus som finns och göra roliga saker. Det ger oss energi. Håll ut- vi går mot ljusare tider  🙂

Fladdermusen har hittat hem

Hurra! Som vi väntat på att fladdermusen ska flytta in i nya holken som maken gjort. Hela sommaren trodde vi de skulle komma tillbaka men det fanns inga spår (batty bodde ju i älgkraniet när vi plockade ner det för att måla se inlägg https://efvasorter.se/2018/07/18/coolaste-huset/
Hon kom tillbaka till kraniet när vi satte upp det igen men vi tänkte hon skulle få en riktig bostad där hon kunde hänga med hela familjen. Så Peter byggde det här fina huset och satt kraniet på utsidan. Nu äntligen finns spillning på brädan som visar att det blev en godkänd vinterbostad.

Spillningen syns tydligt mot den svarta trappan.

De var inte så förtjusta i holken vi gjorde när vi plockade ner kraniet. De flyttade in men gillade det inte. Nu har vi lärt oss att holkarna ska vara i varmt soligt läge och inte skuggigt läge. Kraniet är ju mer luftigt så det kanske kan fungera som sommarbostad. Annars är det ju en snygg dörrdekoration. Så glad i fladdermöss som käkar en otrolig mängd flugor o mygg m. m. Söta är de också.

Vintertäckning

Idag sken solen och temperaturen var uppe i 9 grader. Jag gav mig ut i grönsakslandet för att kolla läget och köra årets första rensning. Jodå, både gräs och maskrosor växer som tusan. Men något som förvånade mig var at både sötfänkålen och bronsfänkålen har kommit upp med nya primörskott på 15 cm. Alltså detta brukar hända i slutet av februari om tempraturen är gynnsam! Man kan ju tycka att det är härligt men jag vet ju att det kan komma kyla och snö och då blir det inte lika muntert.  Jag måste dock säga att jag aldrig har känt en sådan sötma i fänkålen som nu. Så gott att hacka den och blanda med finhackad grönkål. En balanserad smak på nyplockade primörer som var finfin till den panerade fisken och remouladsåsen!

Hackad stjälk från fänkål och grönkålsblad är en perfekt smak-kombo där det söta möter det beska.

Nu gäller det alltså att täcka allt som har haft lite för bråttom upp. Tack och lov har jag massor med gigantiska lövträd runt trädgården. Ek och boklöv bryts inte ner så lätt så de fungerar därför utmärkt som täckmaterial. De behåller luft mellan bladen och lägger sig inte som en blöt kaka som andra löv gör. Om ni har tittar på mina odlingsfilmer så vet ni att jag mal dem och lägger dem i gångarna på våren.  Där bryts de ner i under hela året och blir jordförbättring under nästkommande år.  

Om man tittar på löven från fruktträd och andra lövbärande träd så ser man att de ganska snabbt blir svarta och våta. De funkar jättebra att täcka på tom jord för då kan maskarna jobba med det under vintern.

Att vintertäcka handlar inte bara om att skydda mot kyla utan också att skydda mot vårsolen när den slår till. Växterna lockas till att börja växa och kräver då vatten. Är marken fryst så funkar det inte.  Vissa växter vill man heller inte ska sätta knopp innan frostrisken är borta. Då brukar jag komplettera med skuggduk.

Ett annat vårtecken jag såg idag är att koltrasten bygger bo av mossa och lavar. Väldigt fint men jag hoppas de inte lägger ägg för tidigt om kylan kommer vid nästa fullmåne. Korparna som brukar häcka i berget i närheten flög över tomten idag och hade nästan en vacker sång. Har aldrig hört det förut. Normalt sett har de en repertoar av olika kraxande men detta var något annat. Kanske vårkänslor?

Sötfänkålen på väg upp.