Citronverbena

Citronverbenan har vuxit sig stor i år. Nu när den ska vila över vintern så klipper jag ner den och tar vara på bladen. Först tar jag några sticklingar förstås. (se tidigare inlägg) Den doftar intensivt av citron. Smaken är inte lika intensiv men smakar ändå gott av citron. Jag torkar det mesta som hela blad och sedan när man ska använda dem så smular man sönder dem och då doftar de underbart igen. Funkar bra att ha i fotsalt och potpurrier.

dav

Citronverbena är buske som ursprungligen kommer från Sydamerika. Den övervintrar inte på våra breddgrader så därför bör man övervintra inom hus ljust och svalt. Citronsmaken gör att det är god i all typ av dryck, varm eller kall. Te av citronverbena smakar gott och sägs ha en positiv inverkan på immunförsvaret, matsmältningen och reglera aptiten.

dav

Jag gör en snaps där de färska bladen får ligga täckta med okryddat sprit i en vecka. Sedan lägger jag i en strimma citronskal i max två dagar för att inte få beska från skalet.

nfd

I köket kan man använda den torkad till allt man vill ha citronsmak på. Jag testade att hacka färska blad och blanda dem i italienska mandelskorpor men det går lika bra att blanda dem i vanligt bröd eller sockerkakor.  God att hacka i en citronvinegrett.

För doftens skull blandar jag också i torkad citronverbena i min gröna olivtvål.

Dags att ta upp dahliaknölarna

Vintern närmar sig. Här har vi bara haft en lätt frost som brände lite på dahliornas blad men jag har kunnat njuta av blommorna ända fram till nu. Marken börjar dock bli för kall och våt vilket gör att dahliaknölarna kan börja ruttna. Så det är dags att gräva upp dem. Jag gör det i tre steg:

Nyupptagna dahlior

Först tar jag upp dem och skakar av jorden lite lätt. Det är gott om maskar inne bland knölarna och jag vill inte bråka med dem för mycket. Det är bättre att de kryper ut själva. Så jag ställer hela dahlian men blad och stjälk och jordfyllda knölar i skottkärran.  De får stå och torka lite ute under tak i några dagar. Nu kommer jorden att släppa lite från knölarna och lägga sig i botten av kärran och där kommer även maskarna att lägga sig.

Nästa steg är att borsta bort resten av jorden och ta bort knölar som är skadade eller ruttna. Knölarna som ska förvaras inne på vintern ska vara fasta och hela.  Jag låter fortfarande stjälken och bladen vara kvar. Den

dav

 

näring som finns där ska återvända ner i knölen. Nu ställer jag dem i en luftig korg på ett svalt och mörkt ställe inomhus.

Sista steget är när stjälken blivit torr och brun. Då är det dags att klippa bort den men jag brukar spara ca en dm. En sista koll på knölarna så de är fasta och friska. Sedan lägger jag dem i dubbla papperspåsar mörkt, torrt och svalt. Då och då under vintern kollar jag till dem så de inte möglar eller ruttnar. Är det för torrt och varmt kan de torka så en källare eller garage eller annat uthus funkar bra.

Mycket meck tycker många men det är inte så komplicerat och det är värt arbetet för att kunna njuta av dahlior under en lång säsong. Det finns mer eller mindre känsliga dahlior. Jag har misslyckats med några sorter men min gamla sort som har gått i arv tre generationer är stabil och klarar det mesta.

Örter mot hormonella besvär

Salviatinktur kan användas vid svåra svettningar.

Det har varit en hel del prat om klimakteriet i media på sistone. Eller så är det så att jag lyssnar extra för att jag precis själv har hamnat där. Det har däremot  inte varit jättemycket prat om de kvinnoörter som använts i alla tider mot dessa besvär. Det nämndes att det finns naturmedel men inte så mycket mer än så. Så här vill jag bidra till er kvinnor med lite information om alternativ till östrogenbehandlingar eller skumma piller man kan beställa på internet.  Därför erbjuder jag gratis rådgivning till de fem första som anmäler sig för rådgivning via Skype. (läs mer längst ned i inlägget)När jag läste till fytoterapeut så var det kvinnoörter som fångade mitt intresse mest. Jag vill så gärna upplysa om att det finns alternativ. Har man svåra besvär ska man naturligtvis ta kontakt med gynekolog och få hjälp. Men det finns naturliga alternativ för ”lindriga” besvär.

Värmevallningar, nattliga svettningar, oregelbundna blödningar, oro och nedstämdhet, torra slemhinnor m.m. Den stora boven i dramat är att östrogenhalten i kroppen minskar. Det är därför växter med ett östrogenliknande ämne, kallat fytoestrogen, är det som kan hjälpa att lindra besvären. Det finns en hel del växter med fytoestrogener.  De har använts vid svåra blödningar, menssmärtor, pms, oregelbunden mens men även för män för att minska sexlust.

Daggkåpa är en gammal kvinnorört som dels har använts mot oregelbunden mens men också som skönhetsmedel då den anses vara sammandragande.  En perfekt kombo då man kokar te för att dricka och kan hälla av en liten del för att använda till ansiktsvatten.

Munkpeppar eller angus castus som den heter på latin används för de flesta hormonella besvär där obalans i östrogenet är orsaken. Har också använts för att minska lusten för män som lever i celibat. Det är en god krydda att ha på maten så det är inte så svårt att få i sig.

Det är viktigt att få i sig rätt dos. För alla naturmedel gäller att man följer dosering på förpackningarna man köper eller pratar med en fytoterapeut så det blir rätt. Speciellt viktigt är det om man äter andra mediciner eller om man har haft bröstcancer.

Silverax är en mycket bra klimakterieört. Den finns att köpa i hälsokostaffärerna. Många som jag känner och jag själv har fått vallningarna lindrade med denna ört.

Fytoestrogen finns även i sojabönor, linser och kikärtor så man kan få i sig det via kosten.  Det handlar också om att ha en jämn blodsockernivå och hålla igång kroppen mm.

Vill du få rådgivning och förslag om vilka örter du kan pröva mot dina besvär så kontakta mig via hemsidan. Jag ger gratis rådgivning via Skype till de fem första som anmäler sig!!

Ge tillbaka till jorden


Frosten har bränt av blommor och blad så det börjar bli dags att röja lite i grönsakslandet.  Många jobbar med att rensa helt rent så det blir fina jordbäddar fria från ogräs. Så jobbar inte jag. Dels har man nu förstått att jorden inte ska vara bar av miljöskäl, dels så försöker jag odla smart med så lite arbetsinsats som möjligt.  Under hela odlingssäsongen så läger jag blast och annat som blir över när jag skördar, mellan raderna eller i en pallkrage. Det vänder jag nu ner i jorden. Även det färska ogräset åker ner i jorden eller samlas ihop på ytan. Men om det är blommor eller frön på dem tar jag bort det.

Ringblommorna plockar jag både frön och blommor av men stjälkarna och rötterna klipper jag ner och lägger i jorden. Ringblomma är en sk gröngödselväxt. Så är även bönväxter. De binder kväven och tillför det i jorden när de bryts ner i jorden. På dessa gröna delar lägger jag ett lock av förmultnade eklöv. Nu har jag gjort en härlig bädd där maskar och andra nedbrytare kommer att jobba ner det till en härlig mylla. Samtidigt har jag täckt jorden och förhoppningsvis hindrat kringflygande fröer från att slå rot i jorden.

Så där jobbar jag mig fram bit för bit i grönsakslandet. Skörda , vända ner gammalt täckmatrial i jorden, lägga färska stjälkar på jorden och sedan täcka med löv. Istället för att köra kärror till komposten så  jobbar jag på plats.

Grodis fattar att här under kan det vara gott att vara.

 

 

 

 

Eklöv bryts inte ner så snabbt så till våren kanske jag tom kan använda dem i gångarna. Det handlar om återanvändning och ge tillbaka till jorden precis som den gör i naturen. Jorden blir mullrik så det här sättet rekommenderar jag till alla er som liksom jag har tung lerjord.

 

 

 

Halvmulten lövkompost flyger inte bort av vinden utan ligger fint som ett lock.

 

 

 

 

 

 

Jag gräver också bort jorden från kanterna och där hittar man ofta snigelägg. Även i år hittade jag en hög trots att det knappt har funnits sniglar.

På katters vis markerar Ozzy att det är dags att vila. Inte kan jag lyfta grepen när han håller om den så fint och lutar sig mot den. Bara att gå och ta en kopp kaffe.

 

Dags att samla in frön

När fröna är mogna så är det dags att plocka dem och spara till nästa säsong. Plocka fröna en dag när det är torrt och fint. Befria fröna från sina kapslar och sprid ut dem på papper så de får torka ytterligare. Risken är annars att de möglar. När de torkat ordentlig brukar jag använda kaffefilter som påsar.

Det är fascinerande med frön. Det är så genomtänkt hur de ska sprida sig vidare. Några kapslar skjuter ut sina frön genom en explosion. Några har små vingar eller ”fjädrar” för att kunna spridas med vinden. Andra är godsaker för fåglarna och blir därmed spridna via deras mage.

Mariatisteln har, som de flesta andra tistlar, en hårig mitt och när man delar tistelblommar så får man loss de små fröna som sitter längst ner i botten.
Trädgårdsmållans frö ligger inne i ett pappersliknande skal som kan föra fröet vidare med vinden.
Ringblommans frö och frökapslar ser ut som små urtidsdjur.
Till höger är fröna av ringblomman. De sitter i en cirkel längst in i blomman. Runt dem sitter liknande kapslar som skydd. I bakgrunden mogen och omogen fröblomma.

 

Vemodigt farväl av tomaterna

Nu kom första frosten. Då blir det bråttom i trädgården. Idag prioriterade jag tomaterna. Även om de är i växthuset så börjar bladen bli gula och temperaturskillnaden på natt och dag gör att de spricker. Fuktigheten i växthuset gör också att de möglar. Nej, nu får det räcka. Jag måste ta farväl av dem.

Jag valde ut dem bland fröer i januari och satte fröna i jord i slutet av februari. Jag har sett dem växa från små, små blad till tre meter höga tomatplantor. Jag har skuggat dem mot solen, vattnat mot torkan, gett dem nässelvatten, plockat av tjuvskott och ägnat så mkt tid åt dem. I gengäld har jag fått ett överflöd av härliga tomater och för första gången har jag fått frysa in tomater då vi inte hinner äta upp dem.

De fortsätter sätta blommor som för att visa att än finns det liv i dem men om jag inte tar av dem så kommer kylan ta dem.  Gröna tomater finns det gott om och visst kan man plocka av dem och låta dem mogna inne. Men eftersom jag har plats på verandan så gör jag på annat sätt. Jag kapar plantan och hänger upp och ner. På så sätt kan tomaterna både få fukt och näring från huvudstammen så de fortsätter utveckla smak.

Jag passar naturligtvis på att ta frön från de övermogna tomaterna så jag kan sätta nya plantor nästa år. 

 

 

 

Ta sticklingar av medelhavsväxter

Medelhavsväxterna börjar få kallt om fötterna där de står i krukor i min trädgård. Det blåser, regnar och börjar bli kallt om nätterna. Dags att flytta in dem till en sval veranda så de kan förbereda sig för vintervilan. Men innan det så vill jag gärna ta sticklingar från dem. Dels för att föryngra dem men också för att få fler plantor till nästa år. Här kan ni se en film om detta:

Om ni köper basilika i mataffären så ta några sticklingar innan ni använder upp allt. Sticklingar kommer ge kraftigare plantor som blir större och som ni kan äta av under en längre tid.

Ringblomma

I år blev det fler ringblommor än vanligt. Troligtvis för att säsongen blev så lång. De första började blomma i början av juli och nu när regnet kom blev det grand final. De kom upp överallt och blommar som bara den. Jag som älskar orange tycker de är otroligt vackra. När mycket annat har torkat så kan jag ändå njuta av blomprakt och färg då de lyser så fint mot den mörkgröna kålen. Jag har både lagt in blombladen i olja och torkat mängder. Ringblomma är en viktig ingrediens i mina hudvårdsprodukter. Ringblommesalvan är ett måste i mitt husapotek. Den är jättebra mot narighet, torreksem och småsår. Man kan använda den mot sprickor under fötterna men också till hundars trampdynor och nosar när de har använts för flitigt i jorden.

Ringblomman är sammandragande, mjukgörande och läkande vilket, i mitt tycke, är en perfekt kombo. Bladen från blomman lägger jag i rapsolja och ställer i ett soligt fönster i ca 1 månad. Viktigt är att blombladen är helt täckta av olja annars kan de mögla. När oljan har fått en fin gulorange färg så silar du av blombladen. Oljan går att använda som den är eller ha som bas i olika hudprodukter. Min ringblomssalva består av denna olja samt bivax.

Torkade blomblad använder jag i olika örtblandningar exvis. te, fotsalt eller örtsalt. Strö ringblomsblad på maten, i sallad eller lägg i soppan. De smakar lite pepprigt och ger gul färg till maten.

När säsongen är slut och jag plockat blommorna och sedan fröställningarna för nästa års odling så gräver jag ner plantorna på plats. De är nämligen så kallade gröngödselväxter som tillför kväve till jorden. En supergenerös växt alltså som inte behöver daltas med. Såna växter gillar jag!

 

 

Mynta

myntaMyntan är en gammal läkeväxt som dessutom är god att äta. Doften är uppfriskande både för kropp och själ. När myntorna börjar bilda blomtoppar är det dags för storskörd. Då passar jag på att rensa bland de som har spritt ut sig för mycket. Jag odlar myntorna i sandblandad jord så de är lätta att dra upp. De som ska vara kvar klipper jag. Allt jag skördar lägger jag en stund någonstans så smådjuren kan lämna plantan. Som vanligt plockar jag bara rena fina exemplar för bästa smak och effekt. Jag buntar dem och hänger på tork i mitt köksfönster där solen aldrig skiner in. De ska hänga torrt, luftigt och mörkt. så fort de är torra repar jag av bladen och lägger i mörk burk. Vad använder jag denna starkt doftande ört till då?

Pepparmyntan (mörkgröna blad och lila stjälk) har en stark mustig myntasmak. Den är perfekt till youghurtsåser som Raita och till te. Grönmyntorna har mer karaktär av den söta mintdoft som finns i godis. Därför kan de vara bättre till myntasocker, eller blanda med vaniljglass eller grädde till desserter.

Te på mynta är bra vid förkylning, magkatarr och väderspänningar. Mynta-te har sedan antiken dessutom ansetts fungera som afrodisakium. Om man häller teet i badvattnet eller fotbadet så får man en kylande effekt. Man kan lägga myntablad i olja och låta dra ur i några veckor. Då får man en bra olja för onda leder. Bara att gnugga ett blad mellan fingrarna och känna den uppiggande doften är ren lycka.

Odling: myntan trivs på de flesta ställen och sprider sig gärna med utlöpare. Om man vill begränsa dem så sätt i pallkragar eller hinkar. Om man har flera olika sorter så korsar de sig gärna. Se till att de växer en bit från varandra.

Pollinerarnas hörna

Nu börjar min hörna för bin, fjärilar och humlor bli klar. När regnet har gjort sitt ska jag plantera fler växter som de gillar.

I filmen visar jag mitt nybyggda bihotell. Det är gjort för solitärbin. De skiljer sig från bikupebina (honungsbin) på så sätt att det är honorna som ensamma sköter sitt bo. Inga arbetare alltså. Enligt jordbruksverket finns ca 250 olika arter av solitärbin och de flesta är mindre än honungsbina.

Honan samlar pollen i en boll och där lägger hon ett ägg. Sedan försluter hon yngelkammaren. Det är lätt att se på exempelvis bambupinnarna att ingången är igenmurad. Då vet man att det ligger bi-ägg därinne.  Ägget kläcks och larven lever av pollenbollen och övervintrar i yngelkammaren. Först nästa vår förpuppar sig larven och efter någon månad tar det sig igenom den igenmurade öppningen. De tidiga vårarterna övervintrar som färdiga bin.