Tony Johansson är ordförande i svenska humleodlarföreningen. Jag besökte honom för att få vara med och skörda humle. Här finns en film om det. Tony gör trädgårdspodden Blommar det? tillsammans med Peter Bengtsson. Det finns tre avsnitt som handlar om humle inklusive ölbryggning. Här i min blogg har jag tidigare skrivit lite tips om hur man kan använda humle. http://efvasorter.se/2018/08/15/humle-for-somn/
Kategori: Odlingsråd
Gödselvatten och åkerfräkendusch
Nässlor, vallört och åkerfräken är kanon för att stärka upp växterna i trädgården. Man måste jobba förebyggande när det gäller svampsjukdomar och rost. Att se till att växterna är starka är ett bra sätt för dem att hålla sig friska. Här kommer en film om hur jag gör gödselvatten och kiselvatten.
Samplantering örter och grönsaker
Kommer ni ihåg att mina favvotomater hade drabbats av sorgmyggelarver? Jag trodde det var kört men gjorde ändå ett försök och bytte jord. Det lyckades och de återhämtade sig. Nu står de stora och fina i växthuset ihop med sina bästa kompisar dill och basilika.
Dillen sägs stärka andra växter och basilikan ska stärka smaken hos tomaterna. Inte bara på tallriken utan även när de växer ihop. Detta kallas samplantering och handlar om vilka växter som mår bra av att växa ihop och vilka som inte ska växa ihop. Det finns inte så mycket forskning på vad exakt som händer mellan växterna förutom när det gäller kvävefixering , fosfor och kaliumupptag. Forskningen har visat att nästan alla växter samarbetar med svampar och bakterier för att få kväve och mineraler. Det sker ett utbyte mellan växterna och svamparna med kolhydrater och mineraler m.m.
Dillen sätter jag lite överallt bland mina grönsaker UTOM vid morötterna. De gillar visst inte varandra eller om det kanske handlar om korspollinering. Det är lite olika bud kring det. Däremot gillar gräslök och morötter varandra. Gräslöken ska förbättra både smak och tillväxt på moroten. All typ av lök håller också morotsflugan bort vilket är bra. Gräslöken ska däremot inte gilla att växa ihop med bönor och ärtor.
Gurkört växer över allt i mitt grönsaksland men när jag söker på nätet så kan jag bara hitta att de ska trivas med jordgubbar. Både hålla skadeinsekter borta och ge bättre smak på gubbarna. Eftersom de tar mkt vatten och näring så brukar jag dra bort dem just vid jordgubbarna. Ska nog sluta med det och se om smaken blir bättre (inte för att det är några fel på smaken nu). Gurkörten får växa på de flesta ställen i grönsakslandet eftersom humlor och bin älskar den. Jag älskar den också eftersom den både är vacker och ätbar och dessutom god!
Vid mina kålväxter sätter jag gärna ringblommor och tagetes. Det är så snyggt med de orange blommorna till den mörka grönkålen. Jag har även planterat en liten häck med isop i grönsakslandet då de ska hålla kållarver borta men jag tycker att det var kålfjärilar i blommorna hela tiden så jag fick nog känsla av att de lockades dit av dem.
Det är ganska mycket att hålla reda på när det gäller samodling men det är kul att pröva sig fram för att se vad som fungerar. Det var så jag började intressera mig för örter från början. Örter och grönsaksodling är fortfarande min största intressekombo.
Sådd på friland
Sista filmen om vårbruket handlar om att så frö på friland. Den innehåller även en skum del av kopparorm och en liten kattfilm. Å nu har jag fått till en liten truddelutt i början av filmen. Vilken utveckling..:-)
Så-skola del 5. Misslyckande och framgångar
Nu har vissa plantor växt till sig och måste vänjas av med den jämna, goa temperaturen. Det gör jag genom att ställa ut plantorna på balkongen på dagarna när det är över 15 grader. Viktigt är att inte utsätta dem för stark sol direkt. Tänk att de än så länge är nyfödda bebisar med ömtålig hud. Skugga dem gärna den första veckan. På natten får man plocka in dem om det blir kallt. Ganska fort lär de sig att tåla vind, olika temperaturer och sol. Så fort det är tillräckligt varmt ute och inte risk för frost så kan man sätta ut de som tål det. Jag har redan satt ut mina kålplantor för de är väldigt tåliga. Dock har jag en fiberduk över dem ifall det skulle bli en kall natt.
En sort av mina tomatplantor såg så dåliga ut. Jag trodde det var för att jag hade glömt att vattna dem men de tog sig inte. Jag undersökte dem ordentligt igår för att se om rötterna var utvecklade eller inte. Då såg jag att sorgmygge- larverna har ätit på stjälken rejält. Så jag tog bort all jord och spolade rent plantorna helt och satte dem i ny jord. Nu får vi se om de orkar ta sig. Jag har flera småplantor som har lagt sig så det finns fler sorgmyggelarver och då gäller det att rädda de plantor som ännu inte hunnit blir angripna.
Chiliplantorna står på tillväxt och när de har nått en höjd så de har 6 bladpar så klipper jag av toppen. Då grenar plantan ut sig och blir finare. Toppskottet sätter jag i vatten för att se om det bildar rötter så jag får ytterligare en planta.
I nästa avsnitt av så-skolan visar jag hur man sår ute på friland.
Odla din egen potatis
Att odla egen potatis är både lätt och gott. Dessutom är det så kul att se hur blasten växer och sedan blommar. Det är när blomningen är över är det dags att börja skörda den härliga nypotatisen. Jag har gjort en film om när jag sätter potatis på friland men det finns även en kortare film om potatis i hink för den som vill odla på balkongen inför midsommarfesten. Båda finns här nedan:
Starta upp vårbruket.
Jorden har vilat tillräckligt länge. Nu är det dags att sätta igång vårbruket och steg 1 är att bereda jorden inför sådden. Det ska fräsas och kompost och gödsel ska grävas ner. Hur jag gör och hur jag planerar för skiftesodling kan du se på denna film:
Titta till de övervintrade växterna.
Nu börjar de skjuta skott…eller inte. Hur som helst är det bäst att leta efter ohyra och rensa bort mögel samt klippa ner växterna så de får kraft till att skjuta nya skott nu när ljuset kommer tillbaka. Här kommer en film om det:
Vårbruket i växthuset
Hög tid att börja odla i växthuset. Men först behövs växthuset fixas till efter den långa vintersömnen. Bort med allt som kan angripa växterna. Här är en film om det. Vidare i inlägget står lite om första sådden i växthuset.
Solen värmer upp både jord och luft i växthuset nu även om det är kallt utanför. Eftersom jag har tegelsten på golvet så lagras värmen i dem och håller kylan borta även på natten. 
Alla växter som har fått övervintra i växthuset åker ut men ställs i skyddat läge med glasrutor över.
Nu ska jorden tas ut ur växthuset. Det kan finnas mögelsporer och sjukdomar i jorden så därför behöver det översta lagret tas bort. 
Jag tar bort ca 10 centimeter ner till den rena jorden. Bort med allt grönt och vitt. Jorden får fylla ut ojämnheter i gräsmattan. När all jord är borta så vattnar jag rejält. Det ska bli dyngsurt i jorden. Det gör jag för att larver och sniglar som brukar ligga längre ner ska krypa upp för att inte drunkna. När detta är gjort fyller jag på med ny välgödslad jord.
Det första jag sätter är spenat, rädisor och sallad. De klarar kyliga nätter bra. Jag lägger fiberduk över på natten ifall, ifall det skulle bli en riktig köldknäpp. Efter en vecka ungefär kommer spenaten upp. När det blir några grader varmare så kommer jag så dill. Jag hinner två omgångar spenat och sallad och ev tre omgångar rädisor innan jag ska sätta ut tomaterna i bädden. 
Så-skola del 4. Omskola plantorna.
Hoppas ni liksom jag har fått upp en massa härliga småplantor som har stått och växt sig större i ljuset. Jag behöver dela plantorna och tillsätta lite näring så de kan växa sig ännu starkare. Småplantorna är väldigt känsliga och det finns mkt som kan gå fel. För torrt, för vått eller sjukdomar som kommit med jorden kan göra att plantan helt plötsligt är död.
Om plantorna står för tätt blir de svaga och taniga så därför behöver de skolas om dvs delas på och få egna krukor. Var försiktig när du hanterar plantorna. Stjälken går lätt av och rötterna som troligen redan trasslat in sig i varandra kommer att gå av. Jag brukar låta det torka upp lite innan jag skolar om. Då är det lättare att få ut jorden och rötterna ur krukan. Försiktigt lägger jag jordklumpen ner och försöker dela på rötterna med hjälp av en pinne eller penna utan att de största rötterna går sönder. Håll inte i stjälken utan hellre då i ett blad. Går det av växer det ut nya. Värre blir det om stjälken går av.
När jag har delat på rötterna sätter jag plantan i nya krukan med planteringsjord. Jag fyller krukan med jord, gör ett hål i mitten och trär i plantans rötter i hålet. Jag sätter i princip alla plantor lite djupare ner än de var förut. Då blir de stabilare och kan utveckla fler rötter. Detta gäller särskilt tomatplantorna. Du behöver inte packa jorden för hårt runt plantan. När man vattnar sluts jorden runt rötterna och stjälken.
Nu stannar tillväxten till i någon vecka eftersom en del sugrötter gått av. Det är ingen fara med det. Plantan etablerar sig i den nya krukan och skadade rötter reparerar sig. Den nya jorden ger tillräcklig gödsel de första 3 veckorna. Sedan kan man börja tillsätta lite svag näring.
Något som har hänt mig flera gånger är att kålplantorna växer till sig men så helt plötsligt säckar de ihop och dör. De har ruttnat precis vid jordytan och viker sig därför. Då är de angripna av en svampsjukdom och då är det viktigt att kasta den jorden. Man ska aldrig använda gammal jord till nysådd. Massa blomflugor eller sorgflugor som de egentligen heter hänger runt odlingarna och kryper i jorden. De gillar fuktig jord och det är därför de trivs i frösådderna. De lägger 70-140 ägg och dessa larver äter både rötter och kan orsaka svampangrepp. De försvagar hela plantan så jag ställer ut små skålar med saft, vinäger och en droppe diskmedel för att bryta ytspänningen. Där samlas de och drunknar.
En liten kruka blev sju så nu gäller det att skapa plats för alla omskolningar..