Kategori: Djuren

Rödhaken

En kär kompis i trädgården är rödhaken som är en sällskaplig fågel. Den hänger alltid runt omkring den som arbetar med jorden. Han sitter ofta på staketet till grönsakslandet o väntar på att jag ska gräva upp något gott. Han äter insekter o gärna larver. Hårda frön funkar inte för en rödhake. Därför kan de få det svårt kalla vintrar om de väljer att stanna kvar i trädgården. Då får man hjälpa dem med lite krossade frön eller köpelarver? Eller gräva lite i marken?

Den kan bli tonåring men det är ganska ovanligt enligt wikipedia. De har kort medelålder och det skulle jag personligen tro bero på att de bor lågt i buskar och befinner sig ofta på marken. Det gör dem till lätta byten för katter och andra predatorer.

Ny padda flyttar in

Jag har saknat gammelpaddan ”Paddy” i växthuset den här säsongen. I våras när jag tömde den gamla jorden ur växthuset så fanns hen inte där. Paddy har varit en trogen väktare mellan tomaterna de senaste fem åren.

Gamle Paddy saknas

Men för några veckor sedan dök det upp en ny snygging som gick in i växthuset . Hoppas den stannar? Har alltid dörren lite öppen så den kan gå ut om det blir för varmt men så länge jorden är våt gräver den ner sig för svalka. Paddor fångar massa olika insekter som vill lägga larver i jorden och även små sniglar.

Nya paddy med tjusiga oranga ögonlock.

.

För att få groddjuren att trivas i din trädgård så ska det finnas en damm eller vattendrag utan fiskar i närheten. Där kan de fortplanta sig och ynglen kan växa till grodor och paddor. Bra om dammen är i halvskugga. De vill gärna ha uppluckrad fuktig jord att gräva ner sig i när det är varmt. Läs mer om groddjur o hur du kan vara med och skydda dessa på https://m.naturskyddsforeningen.se/kvack

Anlägg en liten äng i trädgården

Ängsmiljöer är det brist på i Sverige. Detta har gjort att flera vildbin och fjärilar har minskat stort i antal. En äng är vacker och ganska lättskött. Du behöver inte rensa och ansa. Låt den bara stå där och blomstra och sedan slår man eller klipper av den på sensommaren efter blomningen och låter den fröa av sig innan man räfsar ihop gräset.

Har du en solig plats i trädgården med näringsfattig och lätt jord så är det perfekt. Jag som har näringsrik lerjord valde en plats som är solig och lade ett lager med sand för att fröna ska få goda förutsättningar att gro. Med lerjord är det risk för vattenansamlingar på vintern och det vill inte ängen ha. Så det är viktigt att välja en plats med rätt förutsättningar. Om det är mossa på gräsmattan är det troligen inte rätt ställe.

Det finns mycket att läsa om hur man anlägger en äng på Pratensis hemsida. De är specialister på ängsblommor. Nedan kan du se min film om hur jag gjorde.

Korpen hälsar på

Det bor ett par korpar i berget nära stugan. Jag brukar lägga ut mat till dem när det finns rester över. Jag hör korpen väl när han flyger över gården. De stora vingarna gör ett wosh-ljud och ibland gurglar han lite. Aldrig någonsin avslöjar han sig dock när han hämtar maten. Helt plötsligt är den borta. Han måste smyga sig dit på något sätt. Jag lägger alltid maten på samma ställe. Den här gången satte jag viltkameran intill fatet med skivad korv. En timme senare såg jag att fatet var tomt. Jag tänkte att det kanske var någon katt eftersom jag inte trodde korpen vågade sig så nära när jag var ute i trädgården. Men kameran ljuger inte. Där står han eller hon, och mumsar i sig korven.

Korpen ser kameran och kanske hör ett ljud. Men maten lockar så han stannar kvar.
Frågan är om han skrapade ihop dem och tog dem med klorna? De gömmer ju gärna maten ett tag.


Staplar korvskivor

Korpar är liksom de flesta kråkfåglar väldigt smarta. De kan till och med planera för framtiden. Dvs göra val som gynnar ett senare skede. Det sägs också att de kan känna igen oss som lever runt dem. De ger varandra gåvor också men än så länge har han inte lämnat någon sten eller pinne till mig.

Lär dig lite mer om den fascinerande korpen. Om du bara har några minuter kan du titta på den här snabbvarianten https://www.youtube.com/watch?v=n3wx81iABwQ Det är vetenskapens värld som berättar om korpars intelligens på 4 minuter.

Eller ett superintressant P1 dokumentär som heter Att komma nära en korp

Fladdermusen har hittat hem

Hurra! Som vi väntat på att fladdermusen ska flytta in i nya holken som maken gjort. Hela sommaren trodde vi de skulle komma tillbaka men det fanns inga spår (batty bodde ju i älgkraniet när vi plockade ner det för att måla se inlägg http://efvasorter.se/2018/07/18/coolaste-huset/
Hon kom tillbaka till kraniet när vi satte upp det igen men vi tänkte hon skulle få en riktig bostad där hon kunde hänga med hela familjen. Så Peter byggde det här fina huset och satt kraniet på utsidan. Nu äntligen finns spillning på brädan som visar att det blev en godkänd vinterbostad.

Spillningen syns tydligt mot den svarta trappan.

De var inte så förtjusta i holken vi gjorde när vi plockade ner kraniet. De flyttade in men gillade det inte. Nu har vi lärt oss att holkarna ska vara i varmt soligt läge och inte skuggigt läge. Kraniet är ju mer luftigt så det kanske kan fungera som sommarbostad. Annars är det ju en snygg dörrdekoration. Så glad i fladdermöss som käkar en otrolig mängd flugor o mygg m. m. Söta är de också.

Örtvandring juni månad

Här kommer andra filmen om mig och Havanna på örtvandring. Ni kan läsa lite mer om mjölkörten längre ned i inlägget.

Inlägg om fläder och fläderchampagne kan ni hitta i förra inlägget eller här:
http://efvasorter.se/2019/06/27/tid-for-flader//

Åkerfräken har jag gjort två filmer om som ni kan hitta här: Youtubekanalen efvas örter.

Mjölkörten är intressant. Välkänd som en snygging som finns ute i det fria och ser ut som en trädgårdsblomma. Kallades rallarros då den växte längs järnvägen. Mjölkört är allmän i hela landet och växer gärna på sandiga marker men också på hyggen.

Den mjölkliknade växtsaften ansågs vara ett tecken på att den kunde öka mjölkproduktionen hos både kor och människor.  Te på bladen kan användas som mun- och gurgelvatten. Infusion lindrar blåsor i munnen.

Fröhåren har använts till garn och ljusvekar eller stoppats som fyllning i kuddar och täcken.

 Mjölkört innehåller höga halter av C-vitamin. De unga bladen kan ätas som sallad eller spenat och de 1-2 dm höga skotten kan kokas som sparris. Roten kan kokas, stuvas eller gratineras. Smaken är ganska besk, men blir bättre om man först förväller den, häller av kokvattnet och sedan kokar den i femton minuter.

Städning av växthuset och guldbaggar.

Nu har vi haft plusgrader i en vecka. Växthuset behöver rengöras inför årets odlingsuppstart. Eftersom växthus är skyddat område för hårt väder, regn och kyla så är det gynnsamt både för mögelsporer och ohyra. Därför är det viktigt att hålla rent. Jag börjar med att sopa bort gamla löv och grenar som sitter i taket och väggarna efter vindruvsrankor och tomater. I fönsterbotten hittar jag massa döda insekter, blad och mossa. 

guldbaggar

Fyra fina guldbaggar har inte hittat sin väg ut ur växthuset och nu ligger de här döda men lika glänsande som när de levde. De skulle kunna bli fina som örhängen! Morbid eller kreativ återvinnare? Jag skulle inte vara den första som smyckade mig med skalbaggar. Eftersom de skimrar som de ädlaste stenar så har de använts till dekoration på kläder och accessoarer. 

 

Guldbaggen är ganska vanlig och gillar ekskog. Livscykeln är tvåårig och den största delen av levnadstiden tillbringas som larv, som fullbildad skalbagge lever den bara i några veckor. De flyger med slutna täckvingar vilket gör att de ser ganska klumpiga ut när de flyger. De verkar ha lite svårt att svänga undan om ngt är i vägen. De gillar att äta frömjöl och gör ingen skada i trädgården. Hos mig samlas de gärna på silvermartornets blomma.

 

 

Vidare till städningen. Efter att jag plockat bort alla mögliga blad och pinnar sprutar jag såpvatten på alla fönsterrutor och ordentligt i alla hörn. Hyllor och stötteställningar för tomaterna åker också på en såpomgång. Såpa är effektiv för rengöring men även ett bra medel mot löss och spinn. Jag låter det verka en stund och sprutar sedan med vattenslangen uppifrån och ned. Nu får det torka en vecka och sedan är det dags att ta sig an jorden som inte är så fräsch. Jag kommer att ta bort översta lagret och sedan locka fram eventuella larver och övervintrande mördarsniglar. Återkommer om hur jag gör det i ett senare inlägg.

Fåglar, fröer och plast

Det har inte blivit någon riktig vinter än här i Norra Halland. Jag har ändå börjat mata fåglarna så de kan bygga upp sina fettdepåer inför vintern om råkylan kommer. Jag har läst att fett och kolhydrater är det de behöver mest av nu. Man kan ju göra egna fettbomber till fåglarna med kokosfett och feta frön men jag har inte riktigt tid för det. Så jag köper färdiga. Jag har i många år retat mig på talgbollarna som ligger i plastnät. Praktiskt kan tyckas, då man lätt hänger upp talgbollen på någon pinne. Det är bara det att fåglarna får ner dem på marken och sedan ligger det små gröna nät överallt i trädgården och ut i skogen. Det känns inte bra. Det som fick mig att ta beslutet att klippa bort näten och sätta dem i en annan anordning var när ekorren satt och åt talgbollen med plast och allt. Nej, så här kan det inte fortsätta.

Man får leta lite men det finns talgbollar som inte ligger i nät. Spiralerna jag har är väldigt lätta att peta in talgbollarna i och då kan man även lägga i ostbitar eller bröd när man har något sådant över. Det finns flera olika lösningar för talgbollar utan nät. Ekorren äter nu ur halva kokosnötter. Så om du har tänkt plastbanta i år så är det här ett bra första steg. Fråga efter plastnätfria bollar i din affär så kanske vi kan få bort dem. Det känns verkligen som en onödig plastprodukt.  

Nu när man går i trädgården och är lite rastlös så är det lätt att man börjar klippa bort gamla fröställningar men det ska man ju inte göra. Fåglarna har redan börjat äta på solhattens fröställningar så alla växtdelar som innehåller frön måste få vara kvar till våren.

 

domherre

Jag gillar verkligen fåglarna som vistas i min trädgård och är en viktig del i den biologiska balansen. Maken snickrar några nya fågelholkar varje vår av restplankor och han hinner knappt sätta upp dem innan fåglarna flyttar in. Talgoxarna, koltrastarna, nötväckan och blåmesarna är kvar hela vintern och äter gärna av det jag serverar. Då och då får vi besök av domherrarna men det är väldigt sällan vi ser dem. I år hittade jag tyvärr en död vid växthuset. Troligen har ha kört rakt in i rutan. Så sorgligt. Så ståtlig fågel.

Apropå frön så är det dags att börja frossa i frökataloger och hitta nya spännande saker. Om en månad börjar första sådden!

Pollinerarnas hörna

Nu börjar min hörna för bin, fjärilar och humlor bli klar. När regnet har gjort sitt ska jag plantera fler växter som de gillar.

I filmen visar jag mitt nybyggda bihotell. Det är gjort för solitärbin. De skiljer sig från bikupebina (honungsbin) på så sätt att det är honorna som ensamma sköter sitt bo. Inga arbetare alltså. Enligt jordbruksverket finns ca 250 olika arter av solitärbin och de flesta är mindre än honungsbina.

Honan samlar pollen i en boll och där lägger hon ett ägg. Sedan försluter hon yngelkammaren. Det är lätt att se på exempelvis bambupinnarna att ingången är igenmurad. Då vet man att det ligger bi-ägg därinne.  Ägget kläcks och larven lever av pollenbollen och övervintrar i yngelkammaren. Först nästa vår förpuppar sig larven och efter någon månad tar det sig igenom den igenmurade öppningen. De tidiga vårarterna övervintrar som färdiga bin.

Solitärbina är tillsammans med humlorna de viktigaste pollinerarna i odlingslandskapet. Du kan gynna solitärbina genom att värna om deras boplatser ( sand och jordhögar, vasstak, håligheter i träd m.m. )och öka blomrikedomen på gården.

En del solitärbin är generalister, de samlar pollen från många olika växter. Men många är specialister, de samlar pollen från en eller ett par närbesläktade växtarter. Denna specialisering gör att de är effektiva när de hittar sin näringsväxt. Men de är också känsliga och sårbara när landskapet förändras och favoritväxterna försvinner. Läs gärna mer på jordbruksverkets hemsida. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpaslatten/nyttodjur/solitarbin.4.37e9ac46144f41921cd157a8.html