Moroten

Morot, palsternacka, potatis och rödbetorna står bra i jorden ganska länge. Det är dock dags att plocka upp dem när det regnar mer än är uppehåll. De mår inte bra av att ligga i väta någon längre tid. Nedbrytningen börjar. Maskarna är stora, feta, många och i högform. Jag lägger inget på komposten längre. Allt klipps i små bitar och läggs ner där jag tar upp grönsakerna så maskarna inte blir utan något att jobba med. (se tidigare inlägg om att mata jorden)

Stora feta maskar jobbar med min jord.

Så helt plötsligt ska man göra av med massa morötter. De är så goda råa men håller inte så länge och jag har inget bra ställe att förvara dem. Jag gör en hel del morotsoppa och fryser in, där moroten gifter sig med smakerna av ingefära, apelsin. De tre smakerna är verkligen perfect match i både sötsaker och mat.

Här vill jag dock dela med mig av en supergod morotsrätt där den söta moroten får sällskap av salt bacon.

Stek bacon (eller haloumi) och låt torka på papper. Rosta solroskärnor i en torr stekpanna. Tvätta och skiva morötterna på längden men spara blasten. Stek de delade morötterna i smör så de får fin färg och låt dem behålla en krispig kärna. Hacka morotsblast med dill, koriander och en gnutta mynta.
Lägg upp en krispig sallad på ett fat och lägg på de stekta morötterna, bacon, solroskärnorna och de hackade kryddorna. Servera gärna med färsk gurka.

Moroten innehåller karoten som skyddar mot stark sol. Den innehåller betakaroten som sedan omvandlas till A-vitamin. Senare rön visar att om moroten intas med fett kan kroppen tillgodogöra sig näringen bättre.