Nu lyser de små knallgula vår- solarna bjärt mot de bruna, döda gräset. De vill verkligen synas. När blommorna försvinner kommer de stora bladen upp. Det gav upphov till namnet ”filius ante padre” sonen innan fadern. Bladen såldes förr på apoteken och användes som dekokt mot hosta. Enligt Linné (1755) användes bladen som tobak, en metod mot hosta och astma som hade omtalats redan av Plinius d.ä. (romersk naturhistoriker född år 23 e.kr) Släktnamnet Tussilago, beskrivet av Linné härstammar från latinets tussis, som betyder ”hosta” och ago, en böjningsform av agere, som betyder ”fördriva”. Den kallades hosthäva i folkmun och det kan vara det som har omvänts till dagens namn hästhov. Det kan även bero på att bladens form påminner om en hästhov. Bladen har dock visat sig innehålla ett ämne som kan skada levern så det kan inte rekommenderas i apoteket längre.
Jag ville naturligtvis ha tussilago i min rabatt med förkylningsörter. Det var ingen bra idé. Vilka rötter de utvecklar illa kvickt! Jag tänkte bara på de små söta blommorna och inte de enorma bladen som kom upp överallt. Gör inte om mitt misstag. Det tog ganska många år att bli av med rötterna.
Källor Den virtuella floran och wikipedia och egna erfarenheter.