Rösta på årets ört

Svenska örtasällskapet nominerar varje år kandidater till årets ört. Vi brukar ha omröstning på trädgårdsmässan i Stockholm den här helgen. Men eftersom den är inställd så får vi fixa den digitalt. Jag skulle ha varit där och stått i montern och föreläst. Så därför gör jag en omröstning på min facebooksida. Så rösta på årets ört där eller på örtasällskapets hemsida: www. ortasallskapet.se

Nominerade är: dill, rosmarin, saffran, tussilago och våtarv. Här nedan kan ni läsa mer om dem.

Dill Anethum graveolens Ettårig ört från Medelhavsländerna och Västasien. Den blommar i juli-augusti med gula kronor. Smaken hos dill beror på en flyktig olja med starkt aromatisk smak och stickande doft. Dill innehåller också eterolja med limonen, niacin, B6, askorbinsyra, kalium, kalcium, magnesium, järn och zink.

Dill omnämns redan på 1500-talet fkr i de egyptiska papyrus Ebers-rullarna och i Apicius receptsamling från ca 400 fkr. Den omnämns i Bibeln, där man får veta att den tillsammans med mynta och kummin användes som betalningsmedel för skatt. Romarna, som använde den flitigt, tog med sig växten norrut och senare spreds den med hjälp av munkarna upp i Skandinavien.

Kulinariskt används dill numera främst i det indiska köket och i klassisk svensk matlagning som dillkött, men framförallt i fisk- och skaldjursrätter (kräftor kräva denna krydda). I världens övriga matkulturer förekommer dill nästan inte alls.

Medicinskt har fröna använts mot kolik och till ammande mödrar. Inom folkmedicinen har klyvfrukterna använts vid väderspänning och matsmältningsproblem. Att tugga på dillfrön anses dämpa hungerkänslor. Dillvatten  är en gammal huskur för barn som har magknip eller svårt att sova.

Dill ansågs hålla onda andar borta och hjälpa vid förhäxning och trolldom.  Då skulle man hänga upp dillen i en knippa över dörren. På medeltiden var te på dill ett beprövat medel mot hicka.

Rosmarin Rosmarinus officinalisTillhör familjen Lamiaceae, kransblommiga

En flerårig, städsegrön macciabuske från Medelhavsområdet. Den är inte särskilt härdig i Sverige men det går att klara den över vintern, om man har tur och rätt miljö. Den blir ca 50-150 cm hög. Bladen är motsatta, oskaftade, läderartade, lineära med inrullade kanter. Stammen är förvedad. Blommorna är blekblå och kommer första gången i mars-april och sedan igen på hösten. Rosmarin kan förökas med frö men det är lättare att ta sticklingar. Den trivs i väldränerad jord, gärna lite torr, i soligt och skyddat läge.

Rosmarin har sedan antiken odlats som krydd- och läkeväxt. Den har använts i rökelse och parfymer och har setts som minnets och vänskapens utvalda ört. Det finns många myter och legender kring rosmarin. T.ex. att rosmarin lever i trettiotre år, lika länge som Jesus levde. Man brände kvistar av rosmarin i rättsssalarna som skydd mot tyfussmitta. Under pestens härjningar bar resande rosmarin i påsar runt halsen som skydd.

Den medicinska verkan är aptitstimulerande, galldrivande, kramplösande, menstruationsökande och hudretande. Den verkar lindrande vid väderspänning och magknip, underlättar matsmältningen och anses hjälpa mot depressioner och huvudvärk. Utvärtes används den eteriska oljan som smärtstillande och cirkulationsbefrämjande medel vid reumatism och muskelvärk.

Som krydda passar den till grillat kött, lamm, kyckling, skaldjur, äggrätter och ugnsbakad potatis. Några blad rosmarin ger god smak i marinader och dressingar. Eller i örtsmör till kokta grönsaker.

Man kan lägga rosmarinkvistar på glöden när man grillar. Grenarna kan utgöra doftande stöd i kransar och girlanger. Bladen kan användas i potpurrier. Doften av rosmarin har repellerande verkan på insekter.

Saffranskrokus Crocus sativusTillhör familjen Iridaceae. Namnet saffran kommer från arabiskans zafran som betyder ”göra gul”.

En flerårig ört, knölväxt, som kommer från östra Medelhavsområdet. Saffranskrokusen har skapats genom artificiell selektion och är steril. För 4.000 år sedan användes saffran för att bota sjukdomar.

Saffran är giftigt i större mängder, högsta rekommenderade dagliga dos är 1,5 gram. Vid 5 gram kan man drabbas av kräkningar och blödningar och 20 gram är en dödlig dos. I mat och lussebullar är det dock ofarligt – om man inte äter 50 bullar på en dag.

I antikens Egypten och bland grekiska prostituerade användes saffran som parfym. Kleopatra ansåg att saffran var afrodiasiskt, men det användes också för att bota magbesvär. Buddistmunkar färgar sina dräkter i saffran, sedan Siddhartha Gautamas död. I Europa blev saffran vanlig under medeltiden, då den användes som färgmedel och krydda.

Carl von Linné ansåg att saffran kan göra oss gladare. Moderna forskare har visat att saffran höjer sinnestämningen och den kan minska depressionsymptom. Den är bra mot hosta, magproblem, menstruationsproblem och hjälper vid sömnbesvär. Den kan minska trötthet och utmattning. Saffrans sägs också stärka koncentrationen och tankeverksamheten.

Saffran har länge varit utsatt för förfalskning, t.ex med safflor, ringblomma, gurkmeja. Det är en mycket dyr krydda, kostar mellan 7000 och 76000 kronor per kilo beroende på kvalitet, som bestäms enligt en internationell standard.

Tussilago eller hästhov  Tussilago farfaraTillhör familjen Asteraceae. Namnet hästhov kommer av att formen på bladen påminner om sulan på en häst. Det kan också vara en förvrängning av namnet hosthäva. Namnet Tussilago betyder förjagare av hosta. På medeltiden hette örten ”Filius ante patrem” som betyder sonen före fadren, det förklaras av att blommorna kommer före bladen.

Tussilago är en av de första vårblommorna. En flerårig ört med lång jordstam. Den gula blomkorgen sitter ensam på en kort, ogrenad, köttig och fjällig stjälk, före bladen. Bladen är skaftade och har en 10-20 cm lång, bred och grunt bågtandad bladskiva med hjärtlik bladbas. Få växter har ett så vittförgrenat rotsystem. Blomman har använts som vädertecken. Om  den sluter sig tidigt på morgonen eller mitt på dagen och böjer stjälken nedåt blir det regn. Tussilago invandrade till Norden när inlandsisen drog sig tillbaka.

En mycket intressant och mångsidig ört, vars medicinska och kulinariska användning nog får förbehållas kulturhistorien. Den innehåller alkaloider som kan vara cancerframkallande och är skadlig för levern. Dock är den ovärderlig för tambin eftersom den kommer så tidigt på våren. Den har använts som ersättning eller utdrygning av tobak (gärna med tillsats av myskmadrablad). Man har gjort fnöske av rötter, blad och stjälkar. Bladen ger vid växtfärgning en grågrön färg. Enligt folktro kunde den skrämma bort djävulen och som sagt visa väder.

Våtarv Stellaria media

Våtarv är ett av världens vanligaste ogräs. Kallas också nate eller fågelgräs. En vinterannuell ört som gror under hösten. Som höstgroende övervintrar de efter uppkomst i vegetativt stadium, växtsäsongen därpå blommar den och producerar frön och dör sedan.

Den har en tunn sträng av små hår på ena sidan av stjälken. Stjälken är vek och spröd och grenar sig ofta. Den kryper längs marken och kan slå rot från bladvecken. Bladen är äggrunda, små och sitter parvis på stjälken, med korta skaft. I änden av stjälken finns ett knippe små blommor på skaft. Varje blomma har fem kronblad, så djupt skurna att de ser ut att vara tio. Fem foderblad är placerade symmetriskt i mellanrummen bakom kronbladen så att blomman ser ut som en exploderande stjärna.

Våtarv har många spännande saker för sig. Bladen reser sig upp intill stjälken från sitt utbredda läge på kvällen för att undgå värmeförlust under natten. Efter befruktningen riktar sig blomskaftet neråt liksom för att lämna plats för de yngre, utslagna blommorna i knippet. Sedan rätar de åter upp sig vid frömognaden. När fröhuset blir det allra minsta fuktigt, sluter det sig snabbt så att fröna hålls helt torra.

Medicinskt har våtarv använts både utvärtes och invärtes. Utvärtes mot hudutslag, insektsbett, skärsår, solbränna och blåmärken. Invärtes har te på våtarv vätskedrivande och antiinflammatorisk effekt. Traditionellt har den använts för att lindra luftvägsproblem som hosta och astma. Den har dock en viss laxerande effekt.

Kulinariskt passar våtarv i sallader, soppor, pajer och grytor. Kan ersätta spenat, eller användas till pesto eller grön smoothie. Den smakar som en blandning av machésallad och ärtskott. Späda plantor är godast. Ett tips är sallad med vårarv, hackade rostade mandlar, tomater, currystekta krutongen och parmesanost.

Våtarv är ovanligt proteinrik. I bladen finns alla essentiella aminosyror och nästan 15% av bladens torrvikt utgörs av proteiner. I bladen finns också viktiga mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Späda blad innehåller en hel del vitamin C men även kärlstärkande antioxidanter som betakaroten och andra flavonoider samt den essentiella omega-6-fettsyran gammalinolensyra. Denna syra lär ha en dämpande effekt på hunger och viktuppgång. Ja, man kan räkna upp flera goda effekter hos detta ogräs, som kanske istället skall ses som ett nyttogräs.

Den innehåller också saponiner, som sänker ytspänningen hos vatten och får det att löddra. Saponiner är giftiga men risken att få i sig farliga mängder är mycket liten.

Publicerat av

Efvas örter

Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden. För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap. 2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola. Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *