Nu när snön har försvunnit måste man går runt och inspektera i trädgården. Är det växter som har brutits sönder av snön, har någon ruta i växthuset gått sönder, har jordärtskockorna frusit eller är det ätbara och hur mår grönkålen?
Syrenen har små gröna knoppar och snödropparna har redan satt blom på sina håll. Tjoho, våren är på gång! Jag tar en sväng ut i skogen för att kolla till bäcken som forsar fram som en rasande tjur. Vattnet är rekordhögt och marken släpper ut vatten överallt. Att få ta en pinne och pilla bort samlingar av pinnar och löv så vattnet kommer fram är så himla kul. Det var sånt jag gjorde som barn och fortfarande tycker är lika roligt. Det känns att man hjälper moder jord på traven på något sätt.
Men vänta vad är det som lyser rött där borta? Det är väl inget som växer nu. Nehej, nu när marken har tryckts ner av snön kommer det upp mer än snödroppar. Gamla sopor! På 50 och 60-talet visste man inte bättre. Jag vet inte om man grävde ner eller bara slängde ut i en hög men varje år kommer det upp nya saker. Det röda är någon typ av gammal plast och när jag dragit upp den ligger ännu mer under. Plast, gamla sulor, en badmintonboll, en plastpåsklilja, gamla sönderrostade plåtburkar med ngt okänt innehåll, trasiga glasflaskor. Jag får ihop en hel stor plastpåse. Det ligger säker mer skräp längre ner men nu har jag i alla fall tagit bort den som djur kan skada sig på. Jag får återvända med fler soppåsar när regnet spolat bort mer från ytan.
Ja, när vintern drar sig tillbaka så får vi tillbaka det som vi en gång gömde i jorden eller i haven. Så ta med en soppåse nästa gång du går på en skogs- eller strandpromenad både för att lägga dina egna sopor och andras. Det är allas vår skyldighet.