Författare: Efvas örter

Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden. För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap. 2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola. Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.

Samplantering örter och grönsaker

Kommer ni ihåg att mina favvotomater hade drabbats av sorgmyggelarver? Jag trodde det var kört men gjorde ändå ett försök och bytte jord. Det lyckades och de återhämtade sig. Nu står de stora och fina i växthuset ihop med sina bästa kompisar dill och basilika.

sjuka plantor
efter byte av jord

Stora, starka och friska

Dillen sägs stärka andra växter och basilikan ska stärka smaken hos tomaterna. Inte bara på tallriken utan även när de växer ihop. Detta kallas samplantering och handlar om vilka växter som mår bra av att växa ihop och vilka som inte ska växa ihop. Det finns inte så mycket forskning på vad exakt som händer mellan växterna förutom när det gäller kvävefixering , fosfor och kaliumupptag. Forskningen har visat att nästan alla växter samarbetar med svampar och bakterier för att få kväve och mineraler. Det sker ett utbyte mellan växterna och svamparna med kolhydrater och mineraler m.m.

Dillen sätter jag lite överallt bland mina grönsaker UTOM vid morötterna. De gillar visst inte varandra eller om det kanske handlar om korspollinering. Det är lite olika bud kring det. Däremot gillar gräslök och morötter varandra. Gräslöken ska förbättra både smak och tillväxt på moroten. All typ av lök håller också morotsflugan bort vilket är bra. Gräslöken ska däremot inte gilla att växa ihop med bönor och ärtor.  

Gurkört, både vit och blå

Gurkört växer över allt i mitt grönsaksland men när jag söker på nätet så kan jag bara hitta att de ska trivas med jordgubbar.  Både hålla skadeinsekter borta och ge bättre smak på gubbarna.  Eftersom de tar mkt vatten och näring så brukar jag dra bort dem just vid jordgubbarna. Ska nog sluta med det och se om smaken blir bättre (inte för att det är några fel på smaken nu). Gurkörten får växa på de flesta ställen i grönsakslandet eftersom humlor och bin älskar den.  Jag älskar den också eftersom den både är vacker och ätbar och dessutom god!

Isop med kålfjärilar

Vid mina kålväxter sätter jag gärna ringblommor och tagetes. Det är så snyggt med de orange blommorna till den mörka grönkålen. Jag har även planterat en liten häck med isop i grönsakslandet då de ska hålla kållarver borta men jag tycker att det var kålfjärilar i blommorna hela tiden så jag fick nog känsla av att de lockades dit av dem.

Det är ganska mycket att hålla reda på när det gäller samodling men det är kul att pröva sig fram för att se vad som fungerar. Det var så jag började intressera mig för örter från början. Örter och grönsaksodling är fortfarande min största intressekombo.

Tusenskön snaps!


Njae, det blev väl inte det direkt. Den lilla väna blomman är kraftfull i smaken så den ska bara ligga ett dygn i sprit. Det blev ändå väldigt mycket smak så jag kommer att spä ut den. Det var ingen oangenäm smak men den var inte sötaktig som jag hade läst. Kanske borde jag ha tagit bort det gröna fästet. Det är ofta det gröna som ger beska. Knappen i mitten brukar ge en kryddig smak och själva blombladen kan vara söta. När man gör dryck på maskros eller tussilago så är det viktigt att ta bort det beska gröna. Nåväl. Det kanske inte blir en favorit på midsommarbordet men jag gör ju alltid ett litet prov först så det är ingen fara.

Bellis, som den också kallas användes förr i trolldrycker står det på nätet. Undrar om det var trollen som använde eller mot troll? Hur som helst så har den även använts medicinskt mot feber, eksem och slemlösande vid hosta. Så jag kan väl använda min tinktur till det.

Annars tror jag att bellis gör sig bäst på kakor, i soppa, eller i sallader eftersom den både är vacker dekoration och ätbar. t

Örtsalt av ramslök m.m.

Ramslök, gräslök, libbsticka, björnrot, basilka
smacap_Bright

Idag plockade jag ihop ramslök, persilja, björnrot, libbsticka, gräslök och pyttelite basilika. Här ska göras örtsalt så jag kan njuta av ramslöken även när den har lagt av i skogen. Detta örtsalt är sååå gott till tomaterna när de mognar i juli augusti.

dav

Jag hackar örterna grovt innan jag kör dem i en mixer tillsammans med två msk grovt salt. Inte så mkt för smaken för libbstickan gör det salt men för struktur och att det drar till sig smakerna från örterna. Jag smetar ut örtsmeten tunt på ett bakplåtspapper.

dav

I början är smeten ganska blöt så då kan jag köra varmluftsugn på 50 grader. Efter ca en timme så måste man röra om lite för det blir lätt en saltkaka i botten som kan sätta sig fast i bakplåtspapperet. När saltet har torkat efter ett antal timmar så är det bäst att ta vanlig ugnsvärme så saltet inte flyger runt i ugnen. Den här satsen var inne 5 timmar innan jag tyckte den var klar. Det blev ett supergott grönt örtsalt. Jag har i tidigare skrivit om hur man kan tänka kring kombinationer av örter till salt.
http://efvasorter.se/2018/07/31/ortsalt-av-libbstickan/

Rabarberdrink

Idag skördade jag första rabarbern. Funderade på om jag skulle göra min magiska rosa rabarberjuice men den har jag ju skrivit om förut. Så då gjorde jag en 1 maj-drink som blev hur god som helst. För två personer tog jag en halv liter tvättade rabarber. Delade dem i grova bitar. La till rivet skal o saft från en halv citron, en o halv dl vatten, 0,5-1dl socker o så rev jag ner lite färsk ingefära eftersom det gifter sig bra med rabarber. Mixa i mixer, sila av, blanda med gin efter smak (eller skippa det) Enjoy!

dav

Så-skola del 5. Misslyckande och framgångar

Nu har vissa plantor växt till sig och måste vänjas av med den jämna, goa temperaturen. Det gör jag genom att ställa ut plantorna på balkongen på dagarna när det är över 15 grader. Viktigt är att inte utsätta dem för stark sol direkt. Tänk att de än så länge är nyfödda bebisar med ömtålig hud. Skugga dem gärna den första veckan. På natten får man plocka in dem om det blir kallt. Ganska fort lär de sig att tåla vind, olika temperaturer och sol. Så fort det är tillräckligt varmt ute och inte risk för frost så kan man sätta ut de som tål det. Jag har redan satt ut mina kålplantor för de är väldigt tåliga. Dock har jag en fiberduk över dem ifall det skulle bli en kall natt.

sjuka plantor

skadad växt

 

 

 

 

 

 

 

 

En sort av mina tomatplantor såg så dåliga ut. Jag trodde det var för att jag hade glömt att vattna dem men de tog sig inte. Jag undersökte dem ordentligt igår för att se om rötterna var utvecklade eller inte. Då såg jag att sorgmygge- larverna har ätit på stjälken rejält. Så jag tog bort all jord och spolade rent plantorna helt och satte dem i ny jord. Nu får vi se om de orkar ta sig. Jag har flera småplantor som har lagt sig så det finns fler sorgmyggelarver och då gäller det att rädda de plantor som ännu inte hunnit blir angripna.

Chiliplantorna står på tillväxt och när de har nått en höjd så de har 6 bladpar så klipper jag av toppen. Då grenar plantan ut sig och blir finare. Toppskottet sätter jag i vatten för att se om det bildar rötter så jag får ytterligare en planta.

I nästa avsnitt av så-skolan visar jag hur man sår ute på friland.

Odla din egen potatis

Att odla egen potatis är både lätt och gott. Dessutom är det så kul att se hur blasten växer och sedan blommar. Det är när blomningen är över är det dags att börja skörda den härliga nypotatisen.  Jag har gjort en film om när jag sätter potatis på friland men det finns även en kortare film om potatis i hink för den som vill odla på balkongen inför midsommarfesten. Båda finns här nedan:

 

 

 

Humleskott och sparris på påskbuffén

Nu skjuter allt upp ur jorden med en väldig fart. Under påskledigheten blev det en otrolig värme och på en vecka gick vi från vårvinter till försommar. För två veckor sedan när jag satte potatis var det bara 8 grader i jorden. Nu är det så varmt i jorden att jag skulle kunna sätta ut både förodlade plantor och tom de känsliga bönorna. Men det gör jag inte. Inte pga kylan utan pga av värmen och den torka som redan infunnit sig. Det får vänta tills jorden fått en rejäl blöta.

humleskott

Det som redan är etablerat i jorden kommer ändå med en väldig fart och humlen kan man i princip sitta och titta på hur den växer. Den växer flera centimeter om dagen. Förra året hann jag inte skörda de späda skotten eftersom den växte så fort men i år kom den igång under min påskledighet. Så i år hade vi humleskott på påskbuffén.

Humleskott med smör

Precis som med sparris kan man äta den både rå, kokt och stekt. Jag valde att snabbkoka den (typ 1 min) och servera med smör och flingsalt. Jag hade förväntat mig en liten beska men det smakade inte alls beskt. Det smakade inte sparris heller. Det smakade grön primör. Helt ok att äta men ingen smaksensation. Nu har ju jag ganska mycket humle så jag kan ju med gott samvete ta några skott. Jag har tidigare skrivit inlägg om humle om ni vill läsa mer om vad man kan använda den till.

Nu har dock även sparrisen satt fart och igår skördade jag de första. Det innebär att när jag kommer dit om några dagar finns det fler. Även sparris är ju snabbväxande  så det gäller att skörda så de inte går upp i höjden och blir en buske. För sparrisen vi äter är ju de första skotten som kommer upp och som sedan blir sedan en vacker buske. Jag tycker sparris är otroligt gott så det blir sparrisrätter för hela slanten fram till midsommar då man slutar skörda och låter den växa till en buske så den kan samla energi inför nästa år.

humlekott

Här har skottet redan slagit ut för mycket för att ätas.

Starta upp vårbruket.

Jorden har vilat tillräckligt länge. Nu är det dags att sätta igång vårbruket och steg 1 är att bereda jorden inför sådden. Det ska fräsas och kompost och gödsel ska grävas ner. Hur jag gör och hur jag planerar för skiftesodling kan du se på denna film: