Författare: Efvas örter

Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden. För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap. 2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola. Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.

Trädgård för alla sinnen

Mässan Nordiska trädgårdar var digital i år. Vi i Svenska örtasällskapet hade en digital monter där vi hade några tider med livemöten via zoom. Jag gjorde även två digitala föreläsningar som nu är fria att lägga ut. Här kommer den som tipsar om örter och andra växter som man kan ha i sin trädgård för att stimulera andra sinnen än synen.

Årets ört- föreläsning

På den digitala mässan Nordiska trädgårdar höll vi omröstning för utnämning av årets ört. Det blev ramslök som vann och det är ju verkligen ramslökstider nu! Läs allt om ramslöken på Örtasällskapets hemsidan https://ortasallskapet.se/ort/ramslok/Du kan nu även ta del av föreläsningen där jag kort berättade om de nominerade örterna portlak, fransk dragon, vinterkyndel, ramslök och tusensköna. Även om ni nu vet att ramslök vann så kan det vara intressant att höra om de andra. Här hittar ni den:
https://youtu.be/Qiv_bn8kFv




Vårens primörer

Idag röjde jag av sparrisrabatten från löv och där var ett helt gäng på väg upp. Två stackare hade nått tillräcklig höjd för att skördas. Jamen, det är ju ändå första maj idag så en liten primörförätt ska vi väl få ihop. Jodå, humlen har skjutit upp en massa skott och de får åka med som sparris.

Maskrosknopparna ligger och trycker nere i bladrosetten. Det är då de är perfekta att plocka och steka lite lätt. Man tar bort de gröna blad som omsluter knoppen längst ned för de ger lite beska.

  • maskrosknoppar

Sedan mixar jag ramslöksblad med rapsolja, lite citron, dragonvinäger, salt och peppar.

Gårdagens rest av matvete får vara basen. Steker snabbt ihop sparris, humleskott och maskrosknoppar i olja med lite salt och peppar. Ringlar över ramslöksoljan och hyvlar parmesan över. En värdig förstamajrätt om jag får säga det själv.

dav

Vårtecken: Tussilago-hosthäva- hästhov


Nu lyser de små knallgula vår- solarna bjärt mot de bruna, döda gräset. De vill verkligen synas. När blommorna försvinner kommer de stora bladen upp. Det gav upphov till namnet ”filius ante padre” sonen innan fadern.  Bladen såldes förr på apoteken och användes som dekokt mot hosta. Enligt Linné (1755) användes bladen som tobak, en metod mot hosta och astma som hade omtalats redan av Plinius d.ä. (romersk naturhistoriker född år 23 e.kr) Släktnamnet Tussilago, beskrivet av Linné härstammar från latinets tussis, som betyder ”hosta” och ago, en böjningsform av agere, som betyder ”fördriva”. Den kallades hosthäva i folkmun och det kan vara det som har omvänts till dagens namn hästhov. Det kan även bero på att bladens form påminner om en hästhov. Bladen har dock visat sig innehålla ett ämne som kan skada levern så det kan inte rekommenderas i apoteket längre.

Jag ville naturligtvis ha tussilago i min rabatt med förkylningsörter. Det var ingen bra idé. Vilka rötter de utvecklar illa kvickt! Jag tänkte bara på de små söta blommorna och inte de enorma bladen som kom upp överallt. Gör inte om mitt misstag. Det tog ganska många år att bli av med rötterna.

Källor Den virtuella floran och wikipedia och egna erfarenheter.

Väck medelhavsväxterna

När temperaturen ute börjar komma upp mot 10-15 grader är det dags att börja förbereda medelhavsväxterna för att flytta ut från 10-gradiga vinterförvaringen. Det första jag gör är att ta ut dem en dag när temperaturen ligger runt 15 grader och inte är full sol. Jag duschar av dem, rensar översta lagret i jorden från gamla löv och ev. mögel och svampsporer. Jag letar också noggrant efter löss eftersom de kommer igång nu när värmen kommer.

I filmen nedan sätter jag igång dragon, citronverbena, rosmarin, ananassalvia, mandel m.m.

Omskola plantorna

Hoppas ni liksom jag har fått upp en massa härliga småplantor som har stått och växt sig större i ljuset. Jag behöver dela plantorna och tillsätta lite näring så de kan växa sig ännu starkare. Småplantorna är väldigt känsliga och det finns mkt som kan gå fel. För torrt, för vått eller sjukdomar som kommit med jorden kan göra att plantan helt plötsligt är död. I slutet av inlägget finns en film om omskolning.

Om plantorna står för tätt blir de svaga och taniga så därför behöver de skolas om dvs delas på och få egna krukor. Var försiktig när du hanterar plantorna. Stjälken går lätt av och rötterna som troligen redan trasslat in sig i varandra kommer att gå av. Jag brukar låta det torka upp lite innan jag skolar om. Då är det lättare att få ut jorden och rötterna ur krukan. Försiktigt lägger jag jordklumpen ner och försöker dela på rötterna med hjälp av en pinne eller penna utan att de största rötterna går sönder. Håll inte i stjälken utan hellre då i ett blad. Går det av växer det ut nya.  Värre blir det om stjälken går av.

När jag har delat på rötterna sätter jag plantan i nya krukan med planteringsjord. Jag fyller krukan med jord, gör ett hål i mitten och trär i plantans rötter i hålet. Jag sätter i princip alla plantor lite djupare ner än de var förut. Då blir de stabilare och kan utveckla fler rötter. Detta gäller särskilt tomatplantorna. Du behöver inte packa jorden för hårt runt plantan. När man vattnar sluts jorden runt rötterna och stjälken.

Nu stannar tillväxten till i någon vecka eftersom en del sugrötter gått av. Det är ingen fara med det. Plantan etablerar sig i den nya krukan och skadade rötter reparerar sig. Den nya jorden ger tillräcklig gödsel de första 3 veckorna. Sedan kan man börja tillsätta lite svag näring. 

Något som har hänt mig flera gånger är att kålplantorna växer till sig men så helt plötsligt säckar de ihop och dör. De har ruttnat precis vid jordytan och viker sig därför. Då är de angripna av en svampsjukdom och då är det viktigt att kasta den jorden. Man ska aldrig använda gammal jord till nysådd. Massa blomflugor eller sorgflugor som de egentligen heter hänger runt odlingarna och kryper i jorden. De gillar fuktig jord och det är därför de trivs i frösådderna. De lägger 70-140 ägg och dessa larver äter både rötter och kan orsaka svampangrepp. De försvagar hela plantan så jag ställer ut små skålar med saft, vinäger och en droppe diskmedel för att bryta ytspänningen. Där samlas de och drunknar. 

En liten kruka blev sju så nu gäller det att skapa plats för alla omskolningar..

Jordärtskockor och nässlor

Nu är det vårdagsjämning. Det betyder att ljuset har vunnit över mörkret. Idag har vi varit i trädgården och slitit tungt och helt plötsligt tog alla kraft slut i mig. Jag måste nog gå in och vila lite sa jag till maken. När jag kom in såg jag att klockan redan var sex! De snabba ändringarna i ljustimmarna är svåra att hänga med i. Nåväl.

Det har varit kallt fram till nu och jag skördar fortfarande jordärtskockor. Nu blir det dock sista helgen eftersom ljuset och en begynnande värme gör att de börjar gro igen. Storskörd alltså. Koka och frysa in. Men man kan ju inte ha hur mkt soppa som helst. Så nu gör jag stora lass med gnocchi och fryser in. Jag kommer dela med mig av receptet så fler kan njuta av detta goda fenomen. Gnocchi är egentligen kokt potatis som mosas ihop med mjöl och ägg till en pastaliknande deg och kokas sedan. Detta är samma sak fast man byter ut potatisen med jordärtskocka. Eftersom jag nu ska tömma alla torkade nässlor så slänger jag i en näve av dessa också. Nu kör vi:

Koka ca 1 kg jordärtskockor. Jag kokar med skal på och skalar efteråt men man kan skala innan också. Jag mixar de kokta jordärtskockorna så de blir finfördelade. Sedan blandar jag 5-6 dl durumvetemjöl med smeten på ett bakbord. Detta moment är kletigt och jobbigt tycker jag. Jag gillar inte alls kletiga degar. Nåväl. när degen är hyfsat smidig lägger jag i två äggulor och jobbar in dem tillsammans med en näve torkade nässlor (kan uteslutas)

Nu kommer vi till ett moment där mina italienska extramammor skulle fnysa högt och himla med ögonen. Man ska göra små fina runda bönformade bollar som helst ska mönstras lite så såsen fastnar. Men det går ju inte när smeten sitter fast på fingrar och alla verktyg man försökt använda för att slippa sliskig deg på fingrarna. Jag försöker men inser att det inte går. Tack och lov för Ernst! Han visade hur man helt enkelt lägger degen på en skärbräda och skär av små snuttar rakt ner i grytan. Så fiffigt och okladdigt! Det blir inte vackert men det gör inget.

burst

Så klafs ner i en gryta med fullt kokande vatten och när klimparna dyker upp till ytan så är de klara och plockas upp med hålsil. Det går på några minuter. Dessa går bra att frysa in.

Ingen större skillnad på de jag försökte rulla och de jag bara skar. Eller jo, kanske lite.

Gnocchi serveras oftast med en god tomatsås men jag tycker inte det passar så bra med jordärtskocka. Dessutom tycker jag konsistensen är för degig på gnocchi så jag vill steka dem. För att få lite krisp steker jag dem med sesamfrön i lite rapsolja. så tillsätter jag salladslök och tunnt skivad fänkål. Ett rejält lager med parmesan på detta och sedan färsk bladpersilja, lite pesto och en fräsch grönsallad till med gurka, färsk koriander och lime. Aj, aj så himla gott. Man kan ha det som det är men jag stekte lite chilimarinerad strimlad halloumi till och det var supergott.

Vårblommor på balkongen

När våren låter vänta på sig i trädgården så skapar jag en liten vårrabatt på balkongen i stan. Snödroppar, ranunkel, cyklamen o blåsippor klarar sig bra i kylan som ligger runt 0 på natten och runt 10 på dagen.

Jag kunde inte låta bli att köpa en mur-reva trots att de gillar mer värme. Den är så söt. Första gången jag såg den var i muren till bohus fästning. en liten söt violliknande blomma som spred sig över den tuffa stenmuren. Den behöver inte så mkt för att trivas. Varmt o stenigt. I år har jag gjort en liten mur bara för att odla i. Därför har jag sått massor av mur-reva. Man kan inte tro att dessa små blad ska bli så fina plantor….

Skidor, verktygsvård och planering av trädgård

Januari är en speciell månad. Jag vill njuta av vilan från trädgård men högar av inköpta fröer ligger och väntar så samtidigt vill jag sätta igång. Vädret skiftar mellan kyla, regn och blåst här i norra Halland så att vara ute och gräva är inte så kul. Tack och lov att svts vinterstudion matar ut massa spännande skidtävlingar. Njuter av spänning och snöbilder.

Framför TVn kan jag också förbereda mig för februari då dagarna blir längre och man kan börja klippa ner det som är torrt och visset. Jag slipar upp mina sekatörer och njuter av hur lätt det går att klippa skarpa snitt. Varför gör jag inte detta oftare? Har ett enkelt litet slipjärn och det är inte svårt att plocka isär sekatören. Tvättar och oljar upp och vips så är de som nya.

Det roligaste av allt är planering av kökslandet. Jag kör ju växelodling och blandar grönsaker och örter och vill gärna att det ska bli vackert men lägger inte så mkt tid på att få det så. Jag inser att jag borde ha massa pluggplantor att fylla på med men det har jag inte riktigt plats för. Därför blir den där drömmen om fylliga odlingsbäddar omgärdade av blommande örter oftast inte verklighet. Därför njuter jag av den här tiden när jag bara kan drömma och planera utan att tänka på allt som kan gå fel. Jag laddar med trädgårdstidningar och böcker för inspiration och börjar rita. Jag inför alltid några nya sorter och ser hur de fungerar i kökslandet. Favoriterna från förra året får en bättre plats nu när jag vet hur de trivs och ser ut.

När man bläddrar i gamla trädgårdstidningar (som jag har högar av på lantstället) så kan man verkligen få massa ny inspiration även om tidningarna är gamla. Både jag och min trädgård har ju ändrats över de 17 år vi haft tillsammans. MEN för första gången har omgivningen förändrats. På granntomten , som var en ödetomt med ängskänsla, har nu ett hus slagits upp och gräs och blommor har ersatts av grus. En störning för både mig och trädgården som jag måste planera för. Sittplatsen för det stilla morgonkaffet ligger nu 1 meter från grannens infart! Inte så kul men en anledning till att planera om trädgården. Det kan bli bra. Det måste jag tro.