Jag tror jag kommit på ett smart sätt att bädda landet. Jag använder hönsnät för att maskarna ska komma åt löven. Titta på filmen nedan så förstår ni vad jag menar.
Här finns även en länk till tidigare inlägg där du kan läsa mer om vintertäckning efvasorter.se/2018/10/12/ge-tillbaka-till-jorden/.
Här finns även en länk till tidigare inlägg där du kan läsa mer om vintertäckning http://efvasorter.se/2018/10/12/ge-tillbaka-till-jorden/.
Det gick inte så bra med kronärtskockorna i år. Jag satte frön i februari som man bör. I maj när de växt till sig hyfsat kunde jag konstatera att det var mariatistel. I och för sig gillar jag mariatistel men jag hade ju redan 10 plantor från en annan fröpåse. I juni fick jag tag på en liten kronärtskocksplanta. Sedan kom en kylperiod och den växte inte alls. Men i augusti hade den växt till sig och nu i oktober är den gott och väl 150 cm med massor av knoppar. Nu är det dock kallt och mörkt och frosten har tufsat till den. Jag kunde i alla fall skörda en äpplestor skocka som jag kokade och åt upp. Övriga knoppar torkar jag och hoppas få njuta av deras skönhet i kransar eller i blomgrupper.
I min köksträdgård har jag alltid kronärtskockor som mittpunkten i flera rabatter. Jag tycker de är otroligt snygga. I år kommer jag försöka övervintra den här plantan genom att klippa ner den och täcka med löv och fiberduk. Vi får se hur det går.
Hasselnötterna är vita när de är färska och den lilla färska kärnan är en delikatess. När de är mogna faller de till marken och det är då man plockar dem.
Hasselnötter är mycket fettrika och innehåller även vitaminer, järn, kalium, kalium och magnesium. De är viktig mat för ekorrar, fåglar, och möss. För oss människor har de varit ett viktigt kosttillskott att lagra över vintern. Så viktig att det i landskapslagarna (lag under medeltiden) förkunnades förbud att hugga ner hassel.
Hasselbusken ved är stark, kan användas till redskap och till slanor för tunnbindaren. Den användes också till slagrutor för att leta vatten.
Enligt naturhistoriska riksmuseets sida om ekorren är hasselnöten ekorrens favoritföda. Under sensommaren börjar ekorren samla in årets nybildade hasselnötter vilka göms slumpmässigt en till två i taget i markens växttäcke. Om det blir mycket snö kan det vara svårt för dem att komma åt det. Därför har jag lite nötter i lager för dem. Läs mer om ekorrens föda m.m. under https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/daggdjur/gnagare/ekorre.10705.html
Övriga gnagare gillar också hasselnötter och samlar gärna på sig för vintern. Förutom ekorren är även hasselmusen kopplad till hasselbusken. Hasselmusen lever i träd och buskar (inte nödvändigtvis hassel) och har sina bon där. Där det finns kan man se den i hasselbusken då den gillar nötterna.
Här nedan finns en kort film som jag gjort om hasselbusken och dess nötter.
Den 22 oktober kl 18.00-20.00 i Mölndal. Jag berättar om örter för huden och ni får prova att göra tvål, bodyscrub och örtblandningar för ansiktskompresser och fotbad. Ni behåller era produkter och recept så ni kan göra mer hemma. Vi håller avstånd och genomför workshopen på ett säkert sätt. Ingen avbokningsavgift om man känner sig sjuk. Max 10 personer.
Pris: 200 kr
Anmäl på facebookevenemanget eller till info@efvasorter.se
Det finns grönsaker och örter som matchar varandra perfekt. Många av örterna har egenskaper som främjar matsmältning och dämpar gaser men vissa av dessa förhöjer dessutom smaken av grönsakerna. Här kommer några exempel:
Bönor och kyndel.
Kyndel gifter sig med bönor och kål mkt bra. Koka dem tillsammans. Kyndel har samma ”väderfördelande” verkan som kummin i t ex bönrätter, som ofta ger gas i magen. Både sommar- och vinterkyndel passar fint ihop med grönsaker, ärter, bönor, linser, soppor, korv, höns, äggrätter och kraftiga kötträtter. Kyndel passar också till nykokta små sommarrödbetor, till rätter med tomater, i omeletter m m. Den är också bra i desserter av olika slag. Örterna stimulerar aptiten och underlättar matsmältningen. Smaken är het och pepprig så använd kyndel med måtta i sallader. Man bör alltså använda den försiktigt i början, innan man vant sig vid smaken. Kyndel tål bättre än de flesta andra kryddörter att koka med rätt länge i en maträtt.
Kål och fänkål
Fänkål har en liten sötaktig smak och därför passar det så bra till grönkål som är lite besk. Den är även gashämmande. Lägg med några frön i kålsoppan.
Tomat och basilika
En klassiker! Basilikan förhöjer smaken till alla tomaträtter. Prova gärna att ha basilika till matjessillen istället för, eller tillsammans med gräslök. Väldigt gott.
Rosmarin och potatis
Rosmarin passar till så mycket men jag vill tipsa om att ha det till ugnsrostad potatis. Skiva potatisen tunt, blanda med olja, rosmarin och grovt salt. När potatisen nästan är klar pressar du lite citron över, rör om och kör in i ugnen igen tills den är mjuk. Så gott! Som krydda är den mycket kraftfull och passar till det mesta i lagom mängd. Några blad rosmarin ger god smak i marinader och dressingar.
Rosmarin verkar lindrande vid väderspänning och magknip, den främjar aptiten och underlättar matsmältningen.
Salvia och smör (nej, jag vet att det inte är en grönsak men vill nämna det ändå)
Salvia är fettspjälkande och det passar bra eftersom det är fantastiskt gott med salvia till smör och fettrika rätter. Mkt god och väl använd krydda i mat. Till korv, fläsk, feta rätter då den hjälper till att spjälka fettet. Använd gärna vid julbord. Fyllningar i fågel, doppa i smet och frittera.
Härliga krassen som står och lyser med gula, orange och röda blommor. Hela plantan är ätbar. Se filmen nedan där jag berättar om det och hur jag göra kapris av krassefrön. Det recept jag använde hittade jag på briemyselfandi.com/2016/09/04/kapris-pa-inlagd-krasse/amp/ men det finns många fler recept på nätet.
Isop- Hyssopus officinalis är en buske som kan användas som en vacker häck som med sina blåa blommor påminner om lavendel. Den finns också med vita eller rosa blommor.
Man kan använda både blommor och blad som krydda och den har använts mot förkylning och allehanda sjukdomar. Den är härdig ända upp i norra Sverige och växer sig snabbt stor. Man får klippa den ganska hårt och det tål den. Nedan finner ni en film där jag skördar blommor och visar hur. gör en avläggare.
Växthustaket är fullt med klasar av små gröna supersöta kärnfria vindruvor. De smakar inte som vindruvor i butiken utan har en smak som påminner om krusbär. Trots att de är så goda så kan man inte äta hur mycket som helst och alla blir klara ungefär samtidigt. Jag vill inte göra juice på dem utan jag vill ha dem som godis. Då fick jag tipset att frysa in dem! Helt fantastiskt. När man sedan plockar fram dem så är det som att äta en isglassgodis. Så gott! Jag gillar verkligen det där med att frysa in utan att koka eller förvälla.
De är som sagt supergoda att äta som de är men jag provade också att mixa dem frysta med lite florsocker för att göra en sorbet. Den blev god med blev lite sträv. Man kan möjligen servera den med lite gräddglass. Gott är det i alla fall.
En kär kompis i trädgården är rödhaken som är en sällskaplig fågel. Den hänger alltid runt omkring den som arbetar med jorden. Han sitter ofta på staketet till grönsakslandet o väntar på att jag ska gräva upp något gott. Han äter insekter o gärna larver. Hårda frön funkar inte för en rödhake. Därför kan de få det svårt kalla vintrar om de väljer att stanna kvar i trädgården. Då får man hjälpa dem med lite krossade frön eller köpelarver? Eller gräva lite i marken?
Den kan bli tonåring men det är ganska ovanligt enligt wikipedia. De har kort medelålder och det skulle jag personligen tro bero på att de bor lågt i buskar och befinner sig ofta på marken. Det gör dem till lätta byten för katter och andra predatorer.
Blåbär, björnbär, fläderbär, aronia…ja, nu är tiden inne för mörka bär. Det är färgämnet antocyanider som gör dem så nyttiga enligt flera studier. Förutom flera hälsofrämjande egenskaper så är de proppfulla med antioxidanter o olika vitaminer. Ut och plocka i det vilda! Här kommer en liten film om vad jag och hunden Havanna hittade på en promenad.
