Härliga krassen som står och lyser med gula, orange och röda blommor. Hela plantan är ätbar. Se filmen nedan där jag berättar om det och hur jag göra kapris av krassefrön. Det recept jag använde hittade jag på briemyselfandi.com/2016/09/04/kapris-pa-inlagd-krasse/amp/ men det finns många fler recept på nätet.
Kategori: Äta örter och annat grönt
Vad göra med alla vindruvor?
Växthustaket är fullt med klasar av små gröna supersöta kärnfria vindruvor. De smakar inte som vindruvor i butiken utan har en smak som påminner om krusbär. Trots att de är så goda så kan man inte äta hur mycket som helst och alla blir klara ungefär samtidigt. Jag vill inte göra juice på dem utan jag vill ha dem som godis. Då fick jag tipset att frysa in dem! Helt fantastiskt. När man sedan plockar fram dem så är det som att äta en isglassgodis. Så gott! Jag gillar verkligen det där med att frysa in utan att koka eller förvälla.
De är som sagt supergoda att äta som de är men jag provade också att mixa dem frysta med lite florsocker för att göra en sorbet. Den blev god med blev lite sträv. Man kan möjligen servera den med lite gräddglass. Gott är det i alla fall.
Vilda växter i augusti
Blåbär, björnbär, fläderbär, aronia…ja, nu är tiden inne för mörka bär. Det är färgämnet antocyanider som gör dem så nyttiga enligt flera studier. Förutom flera hälsofrämjande egenskaper så är de proppfulla med antioxidanter o olika vitaminer. Ut och plocka i det vilda! Här kommer en liten film om vad jag och hunden Havanna hittade på en promenad.
Citronmeliss
Du har sett den på efterrätter. Ett blad som doftar och smakar svagt av citron. Tveka inte att äta den. Den kallas nämligen hjärtans fröjd för att den sägs göra dig lättare till sinnet. Hur bra blir inte det ihop med en god efterrätt?
Melissa officinalis heter den på latin och den är en krydd- och medicinalväxt som spritt sig hit från orienten. Den användes som hjärtstärkande och för att lätta ett tungt sinne. Örten odlades även för binas skull. Den räknades som binas favorit och lockade bin till nya kupor. Därav namnet melissa från grekiskan melis som betyder honung.
Den ingår i likörer såsom chartreuse och benedektinlikör. Jag brukar dra ur den färsk i sprit och använder som tinktur eller i snapsblandningar. Citronmeliss smakar mest och bäst färsk men fungerar även som torkad till te. Smaken blir väldigt mild så jag brukar blanda upp den med ex.vis citronverbena som har tydligare smak av citron. Citronmeliss ingår i mitt sov-gott-te tillsammans med myskmadra, humle och andra lugnande örter.
Färsk citronmeliss finns ju året runt i mathandeln. Den fungerar i alla typer av sallader men jag vill rekommendera särskilt att använda den i grekisk sallad där den ger en god kontrast till den salta fetaosten. Naturligtvis passar den även till alla typ av bär och frukträtter.
Citronmelissen är lättodlad och sprider sig gärna ymnigt om det trivs bra. Den klarar halvskugga men trivs bäst i sol. Den fungerar jättebra i kruka på balkongen eller i köksfönstret. En ört för alla alltså. Nedan finns en film jag gjorde på örtens dag där jag pratar om citronmeliss
Fläderbär mot mörkrets makter.
Det är mörkt nu. Jag tror jag har sett solen i typ 4 timmar sedan i höstas. Så känns det i alla fall. Avsaknad av solen gör oss trötta och ibland håglösa. Vi vistas mer inomhus tillsammans och virus och bakterier kan sprida sig. Denna blogg kommer att handla om örter som används för att motverka detta. Men huvudnumret är fläderbäret!
Dags att dyka ner i frysen och hämta upp sommarens krafter förpackade i färgglada bär. Fläderbäret är verkligen sprängfyllt med färg! Både händer och kök suger åt sig den mörkröda färgen direkt. Bäret är inte gott att äta direkt från busken utan ska tillagas. Det kan tom framkalla diaré om man äter det direkt i stora mängder. Även tillagat är det lite laxerande, men även urindrivande och svettdrivande. Det är dock i mer koncentrerad form och det är också så det har använts medicinskt. Fläderbär innehåller dessutom bl.a rikligt med c-vitamin, kalcium, zink och folat och antioxidanter. Därför klassas fläderbär som ett preparat mot förkylning inom alternativmedicinen. I slutet av bloggen får du recept på ett fläderbärssirap som intas när förkylningen börjar kännas.
Jag tycker att det blir lite sötare om det får ligga i frysen innan man tillagar det. Det kan även upplevas strävt så om man ska ha det som saft kan man blanda i några andra bär för att lätta upp det. I min sirap mot förkylning så blandar jag i timjan som är antibakteriell och mot hosta. Smakmässigt blev det en perfekt matchning så jag tar lite timjan även i saften. Lite citron gör också att strävheten upplevs lättare. Det finns massor av recept på saft på nätet. Jag provade även att göra sorbet och servera tillsammans med fläderblomsorbet. Helt ok men kanske inte någon favorit. Fräsch mustig smak mot fläderblomssaftens lättare smak. En kula vaniljglass till hade nog lättat upp det istället för grädde.
Recept för fläderbärsirap: 2 dl fläderbär och 4 kvistar timjan eller 2 msk torkad läggs i 1 liter kallt vatten. Låt koka upp. Sänk värmen och låt sjuda under lock i 1 timme. Då ska vätskan har reducerats till en tredjedel. Sila bort bären genom en finmaskig sil och låt rinna av ordentligt. Häll tillbaka vätska i kastrullen, värm upp och tillsätt 3 dl rårörsocker eller honung. Rör tills sockret har löst upp sig. Låt blandningen svalna och häll sedan upp den i mörk glasflaska och förslut ordentligt. Tack vara sockret håller det länge om du har det i kylskåpet.
För att piggna till finns det många örter som använts för det. Här är några av dem:
Ginseng -är en rot som använts i Kina och Korea i tusentals år för dess uppiggande verkan vid trötthet. Under senare årtionden har ginseng blivit populär även i väst, sedan västerländska studier bekräftat en uppiggande effekt och ökning av den mentala prestationsfömågan. Den används också för att hålla immunförsvaret starkt. Det sägs också att gingseng kan bidra till att man känner sig mer alert och lustfylld.
Schisandra ( fjärilsranka) är ett bär som i studier visat sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna. Schisandra används framförallt för att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och snabba på återhämtningen. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi, ork och för att bevara och skydda organen. Det sägs även öka den sexuella förmågan, framförallt hos män.
Rosenrot – (Rhodiola rosea) är en art i familjen fetbladsväxter. Växer i kalla länder såsom Sibirien, Island, Grönland och norra Skandinavien och har där, sedan urminnes tider, använts som medicin. Den har fått sitt namn eftersom roten luktar som rosor. Rosenrot sägs hjälpa vid trötthet och stress och höja koncentration, tålamod och känsla av glädje.
Rysk rot – (kallas även Siberisk ginseng)växer i Taiga regionen i sydöstra Ryssland, i norra Kina, i Korea och i Japan. Roten har använts traditionellt vid mental och fysiskt trötthet. Den sägs stödja kroppens stresshantering och kroppens immunförsvar m.m.
Glöm inte att försöka ta del av detta lilla ljus som finns och göra roliga saker. Det ger oss energi. Håll ut- vi går mot ljusare tider 🙂
Moroten
Morot, palsternacka, potatis och rödbetorna står bra i jorden ganska länge. Det är dock dags att plocka upp dem när det regnar mer än är uppehåll. De mår inte bra av att ligga i väta någon längre tid. Nedbrytningen börjar. Maskarna är stora, feta, många och i högform. Jag lägger inget på komposten längre. Allt klipps i små bitar och läggs ner där jag tar upp grönsakerna så maskarna inte blir utan något att jobba med. (se tidigare inlägg om att mata jorden)
Så helt plötsligt ska man göra av med massa morötter. De är så goda råa men håller inte så länge och jag har inget bra ställe att förvara dem. Jag gör en hel del morotsoppa och fryser in, där moroten gifter sig med smakerna av ingefära, apelsin. De tre smakerna är verkligen perfect match i både sötsaker och mat.
Här vill jag dock dela med mig av en supergod morotsrätt där den söta moroten får sällskap av salt bacon.
Moroten innehåller karoten som skyddar mot stark sol. Den innehåller betakaroten som sedan omvandlas till A-vitamin. Senare rön visar att om moroten intas med fett kan kroppen tillgodogöra sig näringen bättre.
Tomatig tomatpaj
I sociala media kryllar det av bilder på enorma tomatskördar och rop efter recept på vad man ska göra med dem. Därför vill jag dela med mig av en supergod paj med en tomatgrund och fyllning bestående av…tomater. Det går alltså åt massor av tomater till denna och den är sååå god.
I övrigt vet ni säkert vid det här laget att man kan hacka och frysa in tomater antingen färska eller tillagade för att använda som krossade tomater senare. Har man chili och kryddor så kan man ju passa på att lägga i det också för att få smaksatta tomater.
Till denna tomatpaj serverar man en härlig chevrekräm där man mosar osten och blandar med lite honung och gräddfil. Det går ju bra med fetaost också. Eller hårdstek bacon och smula över pajen vid servering. Nå, här kommer receptet som ursprungligen är från en gammal buffétidning tror jag:
För 6-8 personer:
Gör en pajdeg som du gillar. Jag brukar oftast ha filodegsblad men för den här pajen gör jag en vanlig pajdeg med dinkelmjöl.
Skala och hacka 1 lök och en vitlöksklyfta. Fräs mjuk i en panna.
Ta bort skalet från ca 400 gr tomater och dela i stora bitar och lägg dem i pannan med löken. Tillsätt ca 1 dl grovhackad basilika, 2 msk tomatpuré, lite salt och peppar. Låt såsen puttra på svag värme utan lock i ca 30 min. Såsen ska inte vara vattnig. Låt svalna och ställ kallt.
Sätt ugnen på 200 gr. Tryck ner pajen (som har vilat i kylskåp) i en ugnsform. Nagga degen med en gaffel och förgrädda i ugnen ca 15 minuter.
Bred ut såsen i ett jämnt lager på pajens botten. Halvera 1 kg färska tomater och lagg ner i pajformen. Här kan man även lägga till oliver eller kapris eller ngt annat man gillar. Strö över timjan efter smak ,ca 1 msk ,och svartpeppar.
Grädda i 30-45 minuter tills tomaterna bubblar och fått fin färg. Toppa med lite mer basilika eller färsk timjan. Servera ljummen med chevresås och en grönsallad.
Blada av tomaterna
Dignar tomatplantorna av gröna frukter och massa nya blommor trots att höstens kyla har slagit till? Det är bara att inse att blommorna inte kommer hinna fixa frukter så det är lika bra att toppa plantan och blada av. Det bör dock finnas några blad i toppen som drar upp vattnet och näringen i stammen. Här finns en film om hur jag gör.
Dragon
Fransk dragon närmare bestämt. Det finns en rysk dragon som är mer härdig men har inte samma smak. Jag har provat att övervintra den franska dragonen utomhus men har inte lyckats. Förra året övervintrade jag inomhus svalt och det gick mycket bra. Så därför får den nu leva i kruka året runt. Här kommer en film om dragon. Jag vill tillägga att dragon även är superfin att smaksätta vinäger och använda till vinegretter. Lätt som en plätt. Stick ner färska kvistar med dragon i en flaska med vanlig vit vinäger. Se till att du når kvistarna när du ska dra ur dem ur flaskan. Låt stå 1-4 veckor beroende på hur mkt dragonsmak du vill ha. Ta ur kvistarna när du fått den smak du vill ha. De ser bara äckliga ut efter ett tag.
Amaranter
I år har jag upptäckt denna härliga växt på riktigt. Egentligen ville jag ha den för att den är så snygg. Den skiftar mellan grönt och purpur och det gillar jag. Sedan kommer långa purpurfärgade ”blomkorvar” som är supersnygga i samplanteringar. Dessutom är den ju ätbar! Nu har jag lärt mig mer om denna spännande växt som jag tänkte dela med mig av.
De späda bladen kan användas i kalla såser och sallad och innehåller mineraler och vitaminer. Framför allt vitamin A. Smaken är mild, lite nötig och fräsch. Tydligen kan man även äta stjälken men det har inte jag testat eftersom jag gärna vill ha kvar växten. Sedan kommer de härliga blommorna och då är inte bladen så goda längre.
Den nya upptäckten för mig i år var att blomkorven är full av små användbara frön. Det var en av mina gäster på öppna trädgården som uppmärksammade mig på detta. Hon ville ha några frön från växten och utbrast: – De ser ju ut som quinoa. Kan man äta dessa? Då fick vi ju googla och jösses vad intressant detta var.
Wikipedia: ”Amarantfrö är ett frö med lågt GI-värde som är nära besläktat med quinoa (en annan amarantväxt). Amarant kan med fördel användas till gröt eller malas till mjöl för bakning. Amaranten växer som högvuxna, bredbladiga plantor som var och en lämnar ifrån sig tusentals frön. Amarant har använts som gröda under lång tid, och bland annat omnämns grödan i ett antikt grekiskt verk – Aesopica. Grödan har som en av få grödor funnits både i Amerika och Eurasien. Aztekerna kallade den för huautli, men idag kallas den kiwicha. Den användes i ceremonier för aztekiska gudar, varför odlingen förbjöds i Mexiko. Hopiindianernas förkärlek för färgen röd, kommer av att den var enkel att framställa ur amarant.”
Svensk hälsokost.se: ”Amaranth eller amarant, är ett frö som är relativt nytt i livsmedelsindustrin men som är här för att stanna. Amarantfröna kommer ursprungligen från Sydamerika där de har en flertusenårig historia inom både matlagning och bakning. De frön som används som livsmedel är från vissa arter av amarantväxtsläktet, bland annat Amaranthus caudatus och Amaranthus cruentus, och fröna växer på buskar som ger ifrån sig flera tusentals frön.”
Jodå, det finns frön att köpa i affären, åtminstone i hälsokostaffären. Jag har en sort som heter amarantus tricolor ”Calaloo Red” och är väl inte den som nämns som lämplig för att odla som mat. Fröna är dessutom pyttesmå. Mina frön kommer jag att använda för att sätta nya nästa år. Den är ju ettårig men väldigt lätt att dra upp från frö och växer fort. Bra nybörjarväxt som blir både god och snygg!