Varje år fördjupar jag min kunskap i en- två örter. I år blev det pors som jag faktiskt inte har använt förut. Jag har fått för mig att den är besk och illasmakande men så fel jag hade! Smaken är djup och lite söt. Svårt att beskriva faktiskt. Doften är i mitt tycke fantastisk. Den doftar mustigt, kryddigt och skogigt som tall men också lite som åbrodd dvs coca-cola.
Det började med att jag plockade pors för att ha i mina kransar. Jag var ute och samlade material när jag fann porsen vid en sjökant. Den växte i mängder och markägaren sa att jag fick ta hur mycket jag ville. När den har etablerat sig sprider den sig ganska friskt. Den gillar fuktiga skogar och kärr. Så fort man rör den avger den sin starka doft så det är lätt att känna igen den. Porsen blommar i april-maj men bladen som man främst använder kommer senare och kan skördas ungefär till augusti.
Det blev många kransar! Som torkad finns doften kvar och bladen är hyfsat fina ändå. Därför är den perfekt att ha inomhus för väldoft. Jag blandade med lin vilket blev väldigt fint. Till höstkransarna blandade jag med rönnbär och de är så fina som bordsdekoration nu till julbordet.
Porsblad används som krydda i mat och dryck, framförallt brännvin och öl. Av pors bryggde man tidigare en rusdryck som kallades porsöl. Jag har nu gjort en blandning av pors och nypon som blir en smakrik och god snaps. Den kallas Strandgöken. Den är nu en av familjemedlemarna i mitt gökbo. Där finns sedan tidigare Muntergöken, Frökengöken, Friskusgöken. Du kan beställa mina snapskryddor via mejl eller sms. Läs mer om dem i butiken på www.efvasorter.se. De säljs även i Eskekärrs galleri och hantverksbutik.
Häng knippen av blad eller blommor i fönster, skåp och i lådor för bättre doft och för att hålla insekter borta. Du kan också gnida in bladen mot huden för att hålla myggen på avstånd. Bladen har starkare lukt är blommorna. Pors innehåller bakterie-, svamp och insektsdödande ämnen och har därför länge använts inom folkmedicinen, främst mot mag- och hudåkommor. Bladen färgar alunbetat ylle gult.