Kategori: Örters användning

Tid för fläder

Helt plötsligt är de där. De finns både i trädgårdar och i det vilda. Fläder! De blommar snabbt över så det gäller att ta dem så fort de kommer. Doften av ljuva fläderblomsklasar i trädgården förvandlas till doft av kattkiss när de koncentreras i en påse på köksbordet. Vissa har svårt för både doft och smak. Jag tycker saften är fräsch och god men framför allt tänker jag att flädern är en bra förkylningsört. Därför torkar jag gärna några klasar och sparar till vinterns te.

I väntan på bubblor.

Fläderblomsaften brukar jag frysa och sleva upp när det behövs. På så sätt behöver jag inte ha så mycket socker i. Vid festliga tillfällen är det gott att skopa upp fryst fläderblomsaft och hälla bubbel över. Men inspirerad av Mandelmanns underbara program så har jag i år gett mig på att göra bubbel av fläderblommorna!

Det finns många recept på nätet men jag valde pickipicks recept http://www.pickipicki.se/2009/08/skal-for-egentillverkad-fladerchampagne/

Jag tog inte med hela klasarna utan tog bara de yttersta stjälkarna som vare blomma sitter på. Jag får för mig att smaken blir bättre då. Det tog tre dagar innan den började bubbla så nu ska den in i kylen och stå ytterligare några dagar innan det blir premiäravsmakning.

Mer om fläder som jag skrivit om tidigare: http://efvasorter.se/?s=fl%C3%A4der

Samplantering örter och grönsaker

Kommer ni ihåg att mina favvotomater hade drabbats av sorgmyggelarver? Jag trodde det var kört men gjorde ändå ett försök och bytte jord. Det lyckades och de återhämtade sig. Nu står de stora och fina i växthuset ihop med sina bästa kompisar dill och basilika.

sjuka plantor
efter byte av jord

Stora, starka och friska

Dillen sägs stärka andra växter och basilikan ska stärka smaken hos tomaterna. Inte bara på tallriken utan även när de växer ihop. Detta kallas samplantering och handlar om vilka växter som mår bra av att växa ihop och vilka som inte ska växa ihop. Det finns inte så mycket forskning på vad exakt som händer mellan växterna förutom när det gäller kvävefixering , fosfor och kaliumupptag. Forskningen har visat att nästan alla växter samarbetar med svampar och bakterier för att få kväve och mineraler. Det sker ett utbyte mellan växterna och svamparna med kolhydrater och mineraler m.m.

Dillen sätter jag lite överallt bland mina grönsaker UTOM vid morötterna. De gillar visst inte varandra eller om det kanske handlar om korspollinering. Det är lite olika bud kring det. Däremot gillar gräslök och morötter varandra. Gräslöken ska förbättra både smak och tillväxt på moroten. All typ av lök håller också morotsflugan bort vilket är bra. Gräslöken ska däremot inte gilla att växa ihop med bönor och ärtor.  

Gurkört, både vit och blå

Gurkört växer över allt i mitt grönsaksland men när jag söker på nätet så kan jag bara hitta att de ska trivas med jordgubbar.  Både hålla skadeinsekter borta och ge bättre smak på gubbarna.  Eftersom de tar mkt vatten och näring så brukar jag dra bort dem just vid jordgubbarna. Ska nog sluta med det och se om smaken blir bättre (inte för att det är några fel på smaken nu). Gurkörten får växa på de flesta ställen i grönsakslandet eftersom humlor och bin älskar den.  Jag älskar den också eftersom den både är vacker och ätbar och dessutom god!

Isop med kålfjärilar

Vid mina kålväxter sätter jag gärna ringblommor och tagetes. Det är så snyggt med de orange blommorna till den mörka grönkålen. Jag har även planterat en liten häck med isop i grönsakslandet då de ska hålla kållarver borta men jag tycker att det var kålfjärilar i blommorna hela tiden så jag fick nog känsla av att de lockades dit av dem.

Det är ganska mycket att hålla reda på när det gäller samodling men det är kul att pröva sig fram för att se vad som fungerar. Det var så jag började intressera mig för örter från början. Örter och grönsaksodling är fortfarande min största intressekombo.

Rabarberdrink

Idag skördade jag första rabarbern. Funderade på om jag skulle göra min magiska rosa rabarberjuice men den har jag ju skrivit om förut. Så då gjorde jag en 1 maj-drink som blev hur god som helst. För två personer tog jag en halv liter tvättade rabarber. Delade dem i grova bitar. La till rivet skal o saft från en halv citron, en o halv dl vatten, 0,5-1dl socker o så rev jag ner lite färsk ingefära eftersom det gifter sig bra med rabarber. Mixa i mixer, sila av, blanda med gin efter smak (eller skippa det) Enjoy!

dav

Fruktremmar och nässelsmoothies

Nu är rabarberna på väg upp i trädgården och i frysen har jag flera påsar med frysta rabarberbitar. Nu får jag använda upp dem för att ge plats för nya. Juice o pajer känns inte så lockande längre så när Marie Mandelman gjorde fruktremmar på tv så slog det mig. Rabarberremmar förstås! Så lätt att göra och så fantastiskt gott! Så här gjorde jag:

 

 

’

Koka ihop finskuren rabarber i ca 10 minuter så det blir ett mos. Pressa det genom en grovmaskig sil så det är som en vattnig puré. Tillsätt riven ingefära efter smak och honung så det får en bra sötma. Till ett kilo rabarber hade jag en matsked ingefära och två msk honung men de blev de otroligt syrliga (vilka jag gillar). Men vill man ha mer honung eller ingefära så funkar det. Häll upp på en plåt med oljat bakplåtspapper. Ju tjockare smet desto längre tid tar det att torka. Sätt in ugnen på 50 grader och låt stå i 3-6 timmar. Ha luckan lite öppen så fukten kan ta sig ut. Du känner den smeten hänger upp. Du kan lyfta den i kanten utan att det kladdar eller går av.

  När den är färdig klipper du remsor och vänder dem i florsocker så du kan göra rullar utan att de kladdar ihop. (jag hade bara sockret på en sida och det funkar). Så gott och känns som ngt man kan ha med sig ut i skidspåret eller på vandring för att få en energikick.

Sedan gjorde jag remmar på konserverade päron som fick koka ihop med färsk mynta. Det blev också jättegott. Det är bara att experimentera med smaker.

Nässlorna är ju också snart här och jag kan nu slösa med mina torkade nässlor i gröt, smoothies och brödbak. De ger mig mineraler och vitaminer som jag verkligen känner att jag behöver nu. Ingen idé att lagra längre. Torkade örter är som bäst inom ett år både i smak och verksamma ämnen.

Örter mot förkylning

Nu är vi inne i årstiden då vi bombarderas av olika baciller och virus. Det gäller att bygga upp ett bra immunförsvar och tvätta händerna ofta för att förebygga förkylning.

Jag boostar upp mig med smoothies och shots som innehåller mycket C-vitamin, järn och annat som är bra för kroppen. Bär och frukt med c-vitamin tillsammans med spenat, persilja eller andra järnrika grönsaker är en bas i smoothie. Mitt favoritrecept på ingefärsshot som jag börjar varje morgon med kommer här:

Grovriv 100 gr ingefära (med skal) och lägg i en halv liter vatten. Värm i 20 minuter men låt det inte koka.(max 60 grader) Låt lock ligga på hela tiden. Stäng av och låt stå under lock tills det är svalt. Sila av och rör i 1 msk honung. När det har kallnat ytterligare pressar du i 1 citron. Jag drar i lite svartpeppar eftersom senare rön visar på att kroppen tar upp verksamma ämnena från ingefäran bättre då. Jag lägger även i gurkmeja ½ msk som jag  tar mot inflammationer i kroppen. Häll upp på flaska och förvara i kylskåp där den håller minst en vecka.

Immunförsvaret sitter till stor del i magen och därför är det bra att få i sig goda magbakterier t.ex. genom att äta fermenterade grönsaker. Ät sådant som din mage mår bra av.

Det är dags att plocka fram flädersaften ur frysen eller göra te av de torkade fläderblommorna vi plockade i somras. Fläder sägs ha en virusdödande effekt, dämpa feber och vara slemlösande.

 

Vid minsta tecken på förkylning sätter jag in Echinaceadroppar i min morgonshot. Den har använts av ursprungsbefolkningen i USA för att höja immunförsvaret och bekämpa invärtes och utvärtes infektioner. Dropparna är gjorda på växten echinacea purpurea, röd solhatt. Jag gör min egen men den finns att köpa i hälsokostaffärer. För mig fungerar den bra och ofta går förkylningen tillbaka.

Bryter en rejäl förkylning ut så låt kroppen ta hand om det i lugn och ro. Vila mycket, ät lätt mat, drick mycket vatten och det som nämns ovan och låt febern ta hand om bakterierna. Det är kroppens eget sätt att hantera det.

Pepparkakskryddad granola- men är kanelen farlig?

Pepparkakskryddor består oftast av kanel, kryddnejlika, pomeransskal, kryddpeppar, kardemumma. Jag som älskar ingefära lägger gärna till lite av det. Dessa kryddor är ju inte bara till pepparkakor utan även basen till glögg som jag skrev om i förra inlägget. Nu vill jag dela med mig av recept på ännu en uppskattad julklapp: Pepparkaksgranola. En favorit som jag själv fick i julklapp och som sedan dess är ett måste för mig året runt. Den går att variera på många sätt där man väljer sina favortnötter, frön och kryddor.  

Men först: Det blir mycket kanel i dessa tider och hur var det nu med kumarín och leverskador?

I Sverige är det främst Kassiakanelen som används. Den innehåller kumarin som kan vara skadligt för levern om man äter stora mängder under en lång tid. Livsmedelsverket ger följande råd: ”Vuxna bör begränsa sin konsumtion av kanel till ungefär en tesked per dag och barn till ungefär en halv tesked per dag för att undvika risk för leverskador. Att äta mer kanel än detta vid enstaka tillfällen innebär dock inte någon risk”
Rekommendationen gäller kassiakanel (Cinnamomum cassia) men det finns en annan sort som innehåller mindre kumanin och därför inte är någon risk om man skulle vilja äta mer än rekommenderat intag. Den heter Ceylonkanel (Cinnamomum zeylanicum” 

Pepparkaksgranola

Recept på pepparkaksgranola: Blanda ihop frön, kärnor och nötter i en skål efter smak men ungefär så här:150 gram pumpakärnor, 3 dl havregryn, 1 dl linfrön, ½ dl kokosflingor, 1 dl solroskärnor, 100 gram sötmandel, 50 gram osaltade cashewnötter eller hasselnötter.

Blanda ihop ½ dl neutral olja med 1 dl vatten, en halv del honung, 1 tsk sirap eller tahini, 2 ½ msk pepparkakskrydda. Rör ner detta bland fröblandningen och blanda väl. Sprid sedan ut på bakplåtspapper och grädda i mitten av ugnen i ca 200 grader. Rör om då och då så det inte blir bränt. Klart efter ca en kvart.

 

 

Glögg med laktritsrot

Lakritsrot har använts medicinsk under flera tusen år. Lakritsroten trivs och växer i varmare och torrare områden, såsom södra Europa och Asien. Den italienska lakritsen anses särskilt fin. Roten är bittersöt i smaken. Den går att riva och lägga i te, eller för att smaksätta mustiga grytor. Medicinskt används den mot magsår, virus, svamp och bakterier. Det verkar slemlösande vid hosta och kan vara blodsockersreglerande. En varning är på plats. Man ska inte äta för mycket då det kan ge upphov till saltrubbningar i kroppen. Särskilt försiktig ska du vara om du har högt blodtryck.

Här kommer recept på en glögg som går fort att göra men som ändå får en djup mustig smak. Lägg 2 kanelstänger, 10 hela kryddnejlikor, 1 bit ingefära, en halv tesked hela kardemummakärnor, 2 hela pomeransskal, 1 lakritsrot, och 1 ½-2 dl okryddat brännvin i en burk med lock. Låt dra i 2-4 dagar. Det är bra att smaka av blandningen ibland för att se så lakritssmaken inte blir för stark. Den tar lätt över. Hel lakritsrot kan vara svårt att få tag i. Ofta är den i bitar. I så fall får den vara i kortare stund än de andra kryddorna.

När blandningen är klar värmer du den i kastrull och häller på så mycket rårörsocker du vill ha ca 1½ dl. När sockret löst sig häller du på 1 flaska rött vin och låt det blir varmt ihop. Häll upp på flaska. Avnjut på vanligt sätt med russin och mandel.

Vill du tillreda te av lakritsrot mot hosta eller magkatarr så ta 1 tsk till en kopp vatten. Låt koka ihop en stund och sila av innan du dricker.