Kompost och gödsel- odlingens hjärta

På våren är det dags att jordförbättra. Jag samlar in alla torkade löv som har täckt känsliga växter och finfördelar dem i en lövkvarn. Löven använder jag delvis i gångar (torra eklöv) men den stora mängden myllar jag ner i lerjorden.

Komposten öppnas och det är fantastiskt att se förvandlingen som händer under ett år. Allt trädgårdsavfall har blivit en härlig svart grovkornig mylla full av liv. Eftersom jag växelodlar kan jag lätt hålla reda på vart komposten ska läggas. Jag tycker det är bättre att lägga på ett rejält lager på några få ställen än att smådutta här och där. Det här ger ny energi till jorden och det blir en fin struktur. Jag önskade en ny kompost i julklapp och min make byggde en sluten kompost. Jag hade rätt mycket problem med mördarsniglar i min förra öppna kompost så jag tror det blir bättre med en sluten. Oavsett vilken sort man har är det bra med två fack så man kan fylla på det ena och tömma den andra efter hand. 

 

Som pricken över I:et blandar jag i härlig välbrunnen hästgödsel från Tarjas hästar som går ute hela året på stora ytor och bara äter naturliga grödor.

Nu är jorden färdig för att ta emot frön och plantor och få dem att växa, bli näringsrika och goda. Hästarna kommer garanterat att få smaka morötterna.

Tid för ramslök

De vita knopparna skiljer sig mkt från liljekonvalj.

Underbara tid när man kan plocka härliga primörer i trädgården och i skogen. Nu är det ramslökstider. Har du lyckan, som jag, att ha det i din trädgård eller oceaner av ramslök i skogen intill, så är det hög tid att plocka. Du känner på doften att det är ramslök då det doftar starkt av lök och vitlök. Det har hänt att några har blandat ihop den giftiga liljekonvaljen och ramslök. Är du osäker så vänta på blomknopparna så ser du skillnad. Men framför allt är det lökdoften du känner det på.

Ramslökspesto: lika delar ramslök och persilja mixas med olivolja, solroskärnor och riven parmesan. Några droppar balsamico, salt och peppar. Här blandat med pasta och lättkokt nyskördad sparris. Mums!

Björksav

Björksav
När kylan släpper börjar trädens sav att stiga. Att dricka björksav för att hålla sig frisk är en gammal svensk tradition som nu blivit populär igen. Redan på 1700-talet användes saven som folkmedicin. Björksaven innehåller många nyttiga spårämnen, som kalium, kalcium och magnesium. Saven är söt och smakar gott.

Jag tog av en fingertjock gren och satte fast en flaska över snittet. Direkt började saven flöda och under en dag blev det ca 2 dl. Dock är jag för sent ute. Löven börjar komma och då ska man sluta ta sav. Björksavstappning ingår inte i allemansrätten, så du måste ha tillgång till ett eget träd.

Vårblommor livsviktiga för humlorna

Det är viktigt att ha tidiga blommor i trädgården. Sprid ut krukor med vårblommor här och där i trädgården. Det kan vara skillnad på liv och död för humlehonorna som snart vaknar upp från sin långa vinterdvala och är utsvultna. Ju kortare resa till nektaren desto större chans att överleva. Jag har läst boken Galen i humlor av Dave Goulson han beskriver humlehonans fantastiska kamp för att ordna mat åt sig själv medan hon bygger upp sin familj.

Honan vaknar ur sin vinterdvala och är utsvulten. Hon måste snabbt få i sig pollen och nektar för att orka bygga bo och för att äggstockarna ska utveckla äggen. Hon är redan befruktad efter ett kort kärleksmöte på sensommaren med en hane som redan är död. Jordhumlor kan leta upp hålor i marken som exvis en mus har bott i. De bygger en boll med material av tex torr mossa, hårstrån fjädrar mm. I bollens urgröpning bygger hon en fingerborgsformad kopp av vax som hon har format med sina ben. Koppen fyller hon med honung. Dessutom gör hon en liten boll av pollen som hon sedan lägger sina ägg i. Sedan ruvar hon sina ägg som en fågel. För att värma upp äggen så de hela tiden håller 30 grader så börjar hon darra. Det går åt mkt energi för detta och därför har hon sin superdryck i bägaren bredvid sig. Hon måste dock lämna boet ibland för att få i sig mer mat för att överleva. Om hon är borta för länge dör äggen. Därför är det så viktigt att vi har tidiga vårblommor nära till hands för henne.

Tidiga blommor är krokus, penséer, lungört, vide, körsbär, snödroppar, vintergäck, vårljung. Om du köper nya så spola gärna av dem så det inte är kemiska insektsmedel på.

Gör egna krukor och sätt frön

Äntligen är det dags att sätta fingrarna i jorden. Förvisso bara i krukor för uppdrivning men ändå en härlig känsla. När fröna har hamnat i jorden och ska gro så är det bra om de får värme underifrån. Var noga med att de inte torkar. När de små plantorna kommer upp ska de oftast ha det lite svalare men ljust. Jag har mina småplantor i en sval källare med lysrör över som inte ger värme ifrån sig.

Om man inte har små plastkrukor så kan man göra egna av sådant som du annars bara kastar. Kapa mölk-kartonger och gör hål i botten.  Toarullar är perfekta för att sätta ett frö i. Då behöver man inte skola om och hela rullen kan sättas i marken när det är dags för det. Samma gäller krukor du gör av tidningspapper.  Ha gärna två eller tre lager papper så blir krukan mer hållbar. Klipp till remsorna så de är lite längre än burken. Rulla och vik in flikarna. Skruva till locket över öppningen för att forma botten. Ställ ner krukan och tryck till i botten. Vik gärna in överkanten så öppningen låser sig. Fyll på med jord och vattna tills jorden är genomsur. Då är det dags att sätta fröna.