Blomsterkrasse.

Härliga krassen som står och lyser med gula, orange och röda blommor. Hela plantan är ätbar. Se filmen nedan där jag berättar om det och hur jag göra kapris av krassefrön. Det recept jag använde hittade jag på briemyselfandi.com/2016/09/04/kapris-pa-inlagd-krasse/amp/ men det finns många fler recept på nätet.

Citronmeliss

Du har sett den på efterrätter. Ett blad som doftar och smakar svagt av citron. Tveka inte att äta den. Den kallas nämligen hjärtans fröjd för att den sägs göra dig lättare till sinnet. Hur bra blir inte det ihop med en god efterrätt?

Citronmeliss är fin att dekorera all typ av mat.

Melissa officinalis heter den på latin och den är en krydd- och medicinalväxt som spritt sig hit från orienten. Den användes som hjärtstärkande och för att lätta ett tungt sinne. Örten odlades även för binas skull. Den räknades som binas favorit och lockade bin till nya kupor. Därav namnet melissa från grekiskan melis som betyder honung.

Den ingår i likörer såsom chartreuse och benedektinlikör. Jag brukar dra ur den färsk i sprit och använder som tinktur eller i snapsblandningar. Citronmeliss smakar mest och bäst färsk men fungerar även som torkad till te. Smaken blir väldigt mild så jag brukar blanda upp den med ex.vis citronverbena som har tydligare smak av citron. Citronmeliss ingår i mitt sov-gott-te tillsammans med myskmadra, humle och andra lugnande örter.

Färsk citronmeliss finns ju året runt i mathandeln. Den fungerar i alla typer av sallader men jag vill rekommendera särskilt att använda den i grekisk sallad där den ger en god kontrast till den salta fetaosten. Naturligtvis passar den även till alla typ av bär och frukträtter.

Citronmelissen är lättodlad och sprider sig gärna ymnigt om det trivs bra. Den klarar halvskugga men trivs bäst i sol. Den fungerar jättebra i kruka på balkongen eller i köksfönstret. En ört för alla alltså. Nedan finns en film jag gjorde på örtens dag där jag pratar om citronmeliss

Dragon

Fransk dragon närmare bestämt. Det finns en rysk dragon som är mer härdig men har inte samma smak. Jag har provat att övervintra den franska dragonen utomhus men har inte lyckats. Förra året övervintrade jag inomhus svalt och det gick mycket bra. Så därför får den nu leva i kruka året runt. Här kommer en film om dragon. Jag vill tillägga att dragon även är superfin att smaksätta vinäger och använda till vinegretter. Lätt som en plätt. Stick ner färska kvistar med dragon i en flaska med vanlig vit vinäger. Se till att du når kvistarna när du ska dra ur dem ur flaskan. Låt stå 1-4 veckor beroende på hur mkt dragonsmak du vill ha. Ta ur kvistarna när du fått den smak du vill ha. De ser bara äckliga ut efter ett tag.

En kort film om dragon
Dragonvinäger

Amaranter

I år har jag upptäckt denna härliga växt på riktigt. Egentligen ville jag ha den för att den är så snygg. Den skiftar mellan grönt och purpur och det gillar jag. Sedan kommer långa purpurfärgade ”blomkorvar” som är supersnygga i samplanteringar. Dessutom är den ju ätbar! Nu har jag lärt mig mer om denna spännande växt som jag tänkte dela med mig av.

Amarantus tricolor

De späda bladen kan användas i kalla såser och sallad och innehåller mineraler och vitaminer. Framför allt vitamin A. Smaken är mild, lite nötig och fräsch. Tydligen kan man även äta stjälken men det har inte jag testat eftersom jag gärna vill ha kvar växten.  Sedan kommer de härliga blommorna och då är inte bladen så goda längre.

Frön från amaranten.

Den nya upptäckten för mig i år var att blomkorven är full av små användbara frön.  Det var en av mina gäster på öppna trädgården som uppmärksammade mig på detta. Hon ville ha några frön från växten och utbrast: – De ser ju ut som quinoa. Kan man äta dessa? Då fick vi ju googla och jösses vad intressant detta var.

Wikipedia: ”Amarantfrö är ett frö med lågt GI-värde som är nära besläktat med quinoa (en annan amarantväxt). Amarant kan med fördel användas till gröt eller malas till mjöl för bakning. Amaranten växer som högvuxna, bredbladiga plantor som var och en lämnar ifrån sig tusentals frön. Amarant har använts som gröda under lång tid, och bland annat omnämns grödan i ett antikt grekiskt verk – Aesopica. Grödan har som en av få grödor funnits både i Amerika och Eurasien. Aztekerna kallade den för huautli, men idag kallas den kiwicha. Den användes i ceremonier för aztekiska gudar, varför odlingen förbjöds i Mexiko. Hopiindianernas förkärlek för färgen röd, kommer av att den var enkel att framställa ur amarant.”

Svensk hälsokost.se: ”Amaranth eller amarant, är ett frö som är relativt nytt i livsmedelsindustrin men som är här för att stanna. Amarantfröna kommer ursprungligen från Sydamerika där de har en flertusenårig historia inom både matlagning och bakning. De frön som används som livsmedel är från vissa arter av amarantväxtsläktet, bland annat Amaranthus caudatus och Amaranthus cruentus, och fröna växer på buskar som ger ifrån sig flera tusentals frön.”

Jodå, det finns frön att köpa i affären, åtminstone i hälsokostaffären. Jag har en sort som heter amarantus tricolor ”Calaloo Red” och är väl inte den som nämns som lämplig för att odla som mat. Fröna är dessutom pyttesmå. Mina frön kommer jag att använda för att sätta nya nästa år. Den är ju ettårig men väldigt lätt att dra upp från frö och växer fort. Bra nybörjarväxt som blir både god och snygg!