Blomsterkrasse.

Härliga krassen som står och lyser med gula, orange och röda blommor. Hela plantan är ätbar. Se filmen nedan där jag berättar om det och hur jag göra kapris av krassefrön. Det recept jag använde hittade jag på briemyselfandi.com/2016/09/04/kapris-pa-inlagd-krasse/amp/ men det finns många fler recept på nätet.

Isop- nordens lavendel

Isop- Hyssopus officinalis är en buske som kan användas som en vacker häck som med sina blåa blommor påminner om lavendel. Den finns också med vita eller rosa blommor.
Man kan använda både blommor och blad som krydda och den har använts mot förkylning och allehanda sjukdomar. Den är härdig ända upp i norra Sverige och växer sig snabbt stor. Man får klippa den ganska hårt och det tål den. Nedan finner ni en film där jag skördar blommor och visar hur. gör en avläggare.

Skillnad på kamomill och gatkamomill

Kamomill har en särskild plats i mitt örtahjärta. Den var starten till mitt örtintresse. Från 18 års ålder hade jag problem med magkatarr och åt diverse olika mediciner. När jag efter några år började dricka kamomillte så blev det en klar förbättring. Jag lärde mig allt om denna underbara ört och började odla den för att vara säker på att få just den sort som är läkande. Kamomillen har ju också den goda egenskapen att vara rogivande. Ett härligt kvällste.

Det finns många blommor som man kan missta för kamomill.
Kamomill, baldersbrå och kamomillkulla är mycket lika och kan förväxlas. Romersk kamomill är flerårig, de övriga är ettåriga örter. Romersk kamomill och kamomill har medicinska egenskaper, gatkamomill har ungefär samma medicinska verkan, medan baldersbrå inte har medicinsk verkan. Vad som är det säkraste sättet att identifiera kamomillen på är den ljuva doften. Doften beskrivs som svag äppeldoft men jag vet inte jag. Lite fruktig och sötaktig kanske. Även gatkamomillen doftar lite fruktigt. Baldersbrå har inte alls den goda doften.

Kamomillen har taniga stjälkar, dilliga blad och vita kronblad som böjer sig nedåt när de är mogna.

Gatkamomillen saknar de vita kronbladen. Knappen är mer grön än gul.


Baldersbrå

Baldersbrå har fler vita kronblad och den gula knappen är inte lika toppig. Framför allt doftar den inte som kamomillen.

Nedan finner du en kort film där jag visar skillnaden på kamomill och gatukamomill.

https://youtu.be/_ULXDxm4Yhg

Vill du läsa mer om kamomill så gå in på länken till örtasällskapets hemsida. Där finns allt man behöver veta om kamomillen.

Citronmeliss

Du har sett den på efterrätter. Ett blad som doftar och smakar svagt av citron. Tveka inte att äta den. Den kallas nämligen hjärtans fröjd för att den sägs göra dig lättare till sinnet. Hur bra blir inte det ihop med en god efterrätt?

Citronmeliss är fin att dekorera all typ av mat.

Melissa officinalis heter den på latin och den är en krydd- och medicinalväxt som spritt sig hit från orienten. Den användes som hjärtstärkande och för att lätta ett tungt sinne. Örten odlades även för binas skull. Den räknades som binas favorit och lockade bin till nya kupor. Därav namnet melissa från grekiskan melis som betyder honung.

Den ingår i likörer såsom chartreuse och benedektinlikör. Jag brukar dra ur den färsk i sprit och använder som tinktur eller i snapsblandningar. Citronmeliss smakar mest och bäst färsk men fungerar även som torkad till te. Smaken blir väldigt mild så jag brukar blanda upp den med ex.vis citronverbena som har tydligare smak av citron. Citronmeliss ingår i mitt sov-gott-te tillsammans med myskmadra, humle och andra lugnande örter.

Färsk citronmeliss finns ju året runt i mathandeln. Den fungerar i alla typer av sallader men jag vill rekommendera särskilt att använda den i grekisk sallad där den ger en god kontrast till den salta fetaosten. Naturligtvis passar den även till alla typ av bär och frukträtter.

Citronmelissen är lättodlad och sprider sig gärna ymnigt om det trivs bra. Den klarar halvskugga men trivs bäst i sol. Den fungerar jättebra i kruka på balkongen eller i köksfönstret. En ört för alla alltså. Nedan finns en film jag gjorde på örtens dag där jag pratar om citronmeliss

Myskmadra

Jag har haft förmånen att få representera Svenska örtasällskapet i några filmer som Botaniska trädgården i Göteborg har spelat in. (de finns både på Botaniskas facebook och instagram) Där berättar jag om myskmadra som doftar när man torkar den. Nedan kan du se en film om hur jag gör den väldoftande myskmadrekransen.

dav

Myskmadra är också en ört som används i en traditionell majdryck framförallt i Tyskland. Då gör man en bål av myskmadra som man låter dra i vitt vin m.m. I övrigt ingår den ibland i teblandningar. Smaken är väldigt mild men den ger god doft åt teet. Den sägs också ha en lugnade verkan och därför finns den med i mitt sov-gott-te tillsammans med andra rogivande örter.

Framför allt är det dock för dess doft som den används men den är också väldigt vacker marktäckare som gärna sprider ut sina ljusgröna blad och skira vita blommor under buskar och träd.

Örter mot onda varelser

Så här i halloweentider tänkte jag tipsa om några örter som skyddar mot onda varelser! Örtkvastar hängdes förr upp i huset eller ladugården för att skydda människor och boskapen mot onda knytt, andar och ohyra. Malört, renfana och var sådana örter.

Johannesörten har använts som skydd mot blixtnedslag och förtrollning och användes av prästerna vid djävulsutdrivning.

Kungsmynta gav magiskt skydd mot allehanda onda makter. Under häxprocesserna röktes med kungsmynta för att djävulen inte skulle kunna undsätta de anklagade kvinnorna.


Malört, som enligt sägnen växte upp ur jorden i avtrycket efter ormens kropp när den ringlade ut ur Edens lustgård, hängdes upp vid dörren för att hålla onda andar borta och förhindra att troll kom på nattliga besök.


Vitlöken hängdes under medeltiden på utsidan av dörren mot pesten, korna som gick på bete i skogen fick en vitlök runt halsen mot skogsrået, en vitlöksklyfta i spädbarnens lindor gav skydd mot oknytt. I filmens värld håller det vampyrer borta.

En libbsticka vid ingången till huset ansågs skydda mot ormar, onda andar och häxor. Det stämmer inte. Det låg en snok och solade på trappan bredvid libbstickan en sommar.

Moroten

Morot, palsternacka, potatis och rödbetorna står bra i jorden ganska länge. Det är dock dags att plocka upp dem när det regnar mer än är uppehåll. De mår inte bra av att ligga i väta någon längre tid. Nedbrytningen börjar. Maskarna är stora, feta, många och i högform. Jag lägger inget på komposten längre. Allt klipps i små bitar och läggs ner där jag tar upp grönsakerna så maskarna inte blir utan något att jobba med. (se tidigare inlägg om att mata jorden)

Stora feta maskar jobbar med min jord.

Så helt plötsligt ska man göra av med massa morötter. De är så goda råa men håller inte så länge och jag har inget bra ställe att förvara dem. Jag gör en hel del morotsoppa och fryser in, där moroten gifter sig med smakerna av ingefära, apelsin. De tre smakerna är verkligen perfect match i både sötsaker och mat.

Här vill jag dock dela med mig av en supergod morotsrätt där den söta moroten får sällskap av salt bacon.

Stek bacon (eller haloumi) och låt torka på papper. Rosta solroskärnor i en torr stekpanna. Tvätta och skiva morötterna på längden men spara blasten. Stek de delade morötterna i smör så de får fin färg och låt dem behålla en krispig kärna. Hacka morotsblast med dill, koriander och en gnutta mynta.
Lägg upp en krispig sallad på ett fat och lägg på de stekta morötterna, bacon, solroskärnorna och de hackade kryddorna. Servera gärna med färsk gurka.

Moroten innehåller karoten som skyddar mot stark sol. Den innehåller betakaroten som sedan omvandlas till A-vitamin. Senare rön visar att om moroten intas med fett kan kroppen tillgodogöra sig näringen bättre.

Rötter- Kvickrot

När växten vissnar går näringen tillbaka till roten. Därför är hösten den bästa tiden för att skörda rötter. Många av medicinalväxterna har den absolut starkaste effekten i roten. Valeriana, såpnejlika, echinacea är några exempel på fina rötter att skörda. Nässlor är en annan fin rot att skörda och det kan ju dessutom göras som en del av att rensa ogräs. Gräv upp, tvätta rötterna med potatisborste, hacka i bitar, torka och använd sedan exempelvis till att massera in i hårbotten mot dålig hårväxt.

Nytvättade nässelrötter

Nu kan man även passa på och ta sig an flyttning av växter och grävning av nya rabatter. Jag har insett att kvickroten har tagit över en rabatt totalt så jag ger upp och lägger igen den. Kvickrotens rötter är fascinerande livskraftiga och kan bli upp till en meter långa. Minsta lilla bit som blir kvar växer upp till en ny planta. Därför måste de växter som jag ska spara rengöras rejält och sedan ändå sättas i kruka eller låda. Om man sätter ner dem i en rabatt är risken stor att kvickroten börjar växa där och då har man åter igen en omöjlig situation. De måste plockas upp direkt när man ser dem och då menar jag varenda bit av roten. Roten måste förstöras och det kan man göra genom att bränna upp dem. Lägg dem inte i komposten!

Men rötterna  som vi bannar har varit en nyttoväxt! De har varit en viktig kolhydratkälla. De tjocka rötterna tvättades, torkade och maldes till mjöl.  Sidan www.skogskafferiet skriver att rötterna går att äta färska men kokas de får man en sockerrik, sirapsliknande lag som kan användas som sötningsmedel. De skriver även att kvickrotsmjöl tillsammans med vatten ger ett bra klister.

Det är svårt att utrota kvickrot. Om man har tid så kan man försöka att kväva dem med någon typ av marktäckning i några år men det är inte säkert det fungerar.   Jag gräver bort hela rabatten, lägger en markduk och fyller på med ny jord och nya växter. Nedan finns en kort film om kvickrot.

Dragon

Fransk dragon närmare bestämt. Det finns en rysk dragon som är mer härdig men har inte samma smak. Jag har provat att övervintra den franska dragonen utomhus men har inte lyckats. Förra året övervintrade jag inomhus svalt och det gick mycket bra. Så därför får den nu leva i kruka året runt. Här kommer en film om dragon. Jag vill tillägga att dragon även är superfin att smaksätta vinäger och använda till vinegretter. Lätt som en plätt. Stick ner färska kvistar med dragon i en flaska med vanlig vit vinäger. Se till att du når kvistarna när du ska dra ur dem ur flaskan. Låt stå 1-4 veckor beroende på hur mkt dragonsmak du vill ha. Ta ur kvistarna när du fått den smak du vill ha. De ser bara äckliga ut efter ett tag.

En kort film om dragon
Dragonvinäger

Humleskörd och besök hos humlekungen

Tony Johansson är ordförande i svenska humleodlarföreningen. Jag besökte honom för att få vara med och skörda humle. Här finns en film om det. Tony gör trädgårdspodden Blommar det? tillsammans med Peter Bengtsson. Det finns tre avsnitt som handlar om humle inklusive ölbryggning. Här i min blogg har jag tidigare skrivit lite tips om hur man kan använda humle. http://efvasorter.se/2018/08/15/humle-for-somn/