Mariatisteln

Frökatalogerna har kommit så det är mycket fokus på planering av 2022 års sådd. Det är snart dags att sätta igång med de första fröna som exvis chili. Det är även tid för att plocka ur fröna ur de blommor som jag valde att torka hela. Jag blir fascinerad av Mariatistelns otroliga drakliknande taggar som omsluter den mjuka fluffiga mitten där fröna sitter gömda i botten. Som en guldgömma som en aggressiv drake vaktar. Taggarna har en förmåga att stickas rejält. Så det får bli saxen för att ta bort dem.

Maritatisteln odlar jag för dess vackra, men taggiga, blad som är klart gröna med vita ådringar som ser ut som man spillt mjölk på dem. Den kallas även mjölktistel. Det finns en myt om att tisteln har fått sitt namn efter Jungfru Maria, som enligt myten blev skrämd när hon ammade Jesusbarnet och spillde mjölk på en tistel. På det sättet fick tisteln sina vitpläterade blad, sitt namn och sina medicinska egenskaper.

Mariatisteln används inom naturmedicinen för att stärka levern. Den ingår i flera avgiftningskurer ofta tillsammans med maskros. Det är silymarinsubstansen som finns i Mariatisteln som tros ha positiva effekter på levern. Man kan använda fröna och koka te på dem. Annars finns det olika varianter av kurer att köpa på hälsokost. Eftersom jag ätit värktabletter för ett ryggskott under julen och dessutom belastat levern med en del alkohol under julledigheten så passar det bra att ta en sådan kur nu.

Fröna behöver sås i februari för att hinna utvecklas. Liksom kronärtskockan växer den sakta innan värmen och ljuset har kommit så en växtlampa är bra att ha för denna taggiga kompis.

Det är inte alltid lätt att veta vad som är frö och vad som är skröfs. Jag har gjort en film om det som du kan se här.

Trädgårdsåret 2021

Ännu ett år som inte blev som man hade tänkt. Men blir det någonsin det? I år blev det bättre och helt annorlunda än planen. Jag hade tänkt satsa stort på min egen trädgård med blomprakt och nya anläggningsarbeten. Så blev det istället att jag fick anläggningsjobb på Eskekärr säteri. Men jag återkommer om det.

Årets nyheter i trädgården

Jag inledde året med att anlägga en gång med skifferplattor. Fick köpa tunna sågade plattor som hade suttit på en husgrund. Raka kanter är ju inget för mig så jag handslog kanterna för att få fram lite mjukare kanter. Skifferns skimrande yta och den slingrande formen ger känslan av ett vatten som ringlar sig fram genom trädgården. Väldigt nöjd med resultatet. Naturligtvis ska det växa krypörter mellan stenarna och i kanterna. Jag har spridit ut murreva och styvmorsvioler som jag hoppas ska sprida sig. Det blev naturligtvis en ny rabatt med lavendel som ska avge doft när man går på gången.

K

Resultatet av nya försök

Istället för att köpa såjord så tog jag jorden från krukorna som stått i trädgården under säsongen. För att få bort ev svamp och ohyra så lade jag jorden i folieformar och ställde dem i grillen. Sedan blandade jag med sand. Slapp jag sorgmyggor? Nej. Men jag behövde inte köpa såjord😊

Länk till film om grillningen

Sprängticka

Jag hade spanat in sprängtickorna på min björk i flera år men var osäker på om jag skulle ge mig på det. Men i år tog jag hammaren och stämjärnet och skred till verket. Ja, det blev en hit. Gott te som dessutom ska vara riktigt hälsosamt.

Medborgarforskare

I år fick jag erbjudande via FOR att hjälpa jordbruksverket att inventera skadeinsekter på fruktträd. Det är några skadedjur som spridit sig till Sverige och som man vill hålla koll på. Jag fick en hel kartong med klisterremsor och olika fällor som jag skulle hänga upp och sedan skicka in var tredje vecka. Har nu fått besked att det inte var några av de efterforskade insekterna som fanns men däremot fanns ju en hel del andra skadeinsekter. Jag kan bara konstatera att jag aldrig haft så fin frukt så självklart kommer jag anmäla mig till nästa säsong också😊

Mandelträdet gav frukt.

Trädet stod i kruka och ville ha mängder av vatten. Det går ju inte när jag inte är där hela säsongen. Så jag bestämde mig för att i år åker det ner i marken. Det får bära eller brista. Då bestämde trädet sig för att ge frukt! En framgång absolut. 10 fina mandlar fick jag. Jag satte ner trädet i marken och byggde en mur bakom som skydd. Nu får vi se hur det blir nästa säsong. Kommer det överhuvudtaget överleva?

Föreläsa digitalt

Nordiska trädgårdar-den stora trädgårdsmässan som vanligtvis hålls i Stockholm blev digital i år. För svenska örtasällskapets del byggde jag en digital monter och spelade in några föreläsningar som sedan lades upp. Det var bättre än jag trodde. Framför allt att jag som utställare kunde ta del av de andras montrar och föreläsare i lugn o ro. Det går ju inte på en livemässa. Jag gav mig också på att hålla en livesänd föreläsning via zoom för glada kolonilottsodlare i Sthlm. Det är ju verkligen inte samma sak som att hålla liveföreläsning men det fungerar ju faktiskt och jag är glad för att det blir tillgängligt för människor som kanske inte kan ta sig till olika lokaler för att lyssna på en föreläsning. Det gör också att jag inte behöver resa så långt eller till och med tacka nej till föreläsningar som ligger för långt bort. Så det blir tummen upp för digitala föreläsningar.

Nya vapen mot mördarsniglarna

I år drog jag upp fler plantor av allt för att sätta ut några offerplantor. Innan det fanns så mkt annat grönt satte jag ut några kålplantor som de hungriga nykläckta sniglarna direkt gav sig på. På så sätt kunde jag lätt fånga in dem. Plantorna gick åt men jag hade ju många fler på gång. Det var ett effektivt sätt att få bort de första som alltid är svåra att se. Jag väntade också med att sätta ut resten av plantorna tills de var lite större. Mer jobb men bättre skörd.

Jag köpte ull från en fårfarm och lade som en barriär runt de plantor som sniglarna gillade mest och det gav också resultat. De hade problem med att ta sig över ullen och är tvungna att slemma mkt vilket gör att de är lätta att hitta.

Uppdraget som slukade upp mig helt

Så i juni blev jag fast. Jag skulle bara gå ut i trädgården för att se på rosorna som skulle tas bort framför säteriet i Eskekärr. Ville bara kolla så de inte skulle röja bort något som borde sparas. Där och då hände något i mig och jag kände en fast övertygelse om att trädgården ville återuppstå. Den hade gått in i en törnrosasömn och ville bli väckt igen. Jag hade inte alls tänkt från början att jag skulle utföra ett anläggningsjobb. Jag har inte gjort det på säkert 10 år i någon annans trädgård. Trodde jag hade lämnat den fasen. I huvudet kom en bild fram vad som behövde göras och jag kontaktade några andra i anläggare för att se om de var intresserade men det blev ändå till slut jag som tog det. Förhållandet till trädgården växte sig bara starkare och jag har jobbat med den hela säsongen. Nu vilar den i vinterskrud och jag ser fram emot sommaren för att se hur den kommer att blomma ut. Vill ni följa förvandlingen från den slumrande trädgården till återställd så kan ni titta i flödet här i bloggen eller titta på filmen.

Hoppas ni vill följa mig nästa år också då nya äventyr väntar! Jag kommer nämligen satsa mer på trädgård då så jag kan erbjuda fler föreläsningar, workshops, vandringar med vilda växter och mindfulness samt trädgårdskonsultationer.

Önskar er ett riktigt gott nytt år!

Pors- en smaksättare i snapsblandningen

Varje år fördjupar jag min kunskap i en- två örter. I år blev det pors som jag faktiskt inte har använt förut. Jag har fått för mig att den är besk och illasmakande men så fel jag hade! Smaken är djup och lite söt. Svårt att beskriva faktiskt. Doften är i mitt tycke fantastisk. Den doftar mustigt, kryddigt och skogigt som tall men också lite som åbrodd dvs coca-cola.

Det började med att jag plockade pors för att ha i mina kransar. Jag var ute och samlade material när jag fann porsen vid en sjökant. Den växte i mängder och markägaren sa att jag fick ta hur mycket jag ville. När den har etablerat sig sprider den sig ganska friskt. Den gillar fuktiga skogar och kärr. Så fort man rör den avger den sin starka doft så det är lätt att känna igen den. Porsen blommar i april-maj men bladen som man främst använder  kommer senare och kan skördas ungefär till augusti.

Porsen växer vid sjökanten

Det blev många kransar! Som torkad finns doften kvar och bladen är hyfsat fina ändå. Därför är den perfekt att ha inomhus för väldoft. Jag blandade med lin vilket blev väldigt fint. Till höstkransarna blandade jag med rönnbär och de är så fina som bordsdekoration nu till julbordet.

Katten inspekterar de nya kransarna

Porsblad används som krydda i mat och dryck, framförallt brännvin och öl. Av pors bryggde man tidigare en rusdryck som kallades porsöl. Jag har nu gjort en blandning av pors och nypon som blir en smakrik och god snaps. Den kallas Strandgöken. Den är nu en av familjemedlemarna i mitt gökbo. Där finns sedan tidigare Muntergöken, Frökengöken, Friskusgöken. Du kan beställa mina snapskryddor via mejl eller sms. Läs mer om dem i butiken på www.efvasorter.se. De säljs även i Eskekärrs galleri och hantverksbutik.

Häng knippen av blad eller blommor i fönster, skåp och i lådor för bättre doft och för att hålla insekter borta. Du kan också gnida in bladen mot huden för att hålla myggen på avstånd. Bladen har starkare lukt är blommorna. Pors innehåller bakterie-, svamp och insektsdödande ämnen och har därför länge använts inom folkmedicinen, främst mot mag- och hudåkommor. Bladen färgar alunbetat ylle gult.

Pors-skörd vid sjön

Mörkröda utropstecken i kökslandet

På sensommaren behöver man ha ngt som livar upp kökslandet när man skördat av det mesta. Här kommer en film om amarant, ricin och trädgårdsmålla som glädjer mig så här års. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om amaranten: https://efvasorter.se/2019/08/16/amarante

Massor av persikor

I år blev det ett underbart persikoår. När den blommade var det kallt o jag penselpollinerade o hängde över en fiberduk. Det gav resultat. Men är det någon som har tips på hur man kan bevara färgen på dem när man fryser in? Allt blir ju brunt. Jag gjorde pure med lite citronjuice och pyttelite ingefära o använde till Bellini, en drink med prosecco o persikojuice. Inte så trevligt när den var brun. Persikorna är av sorten Frost. Söta, saftiga o stora. Härlig gul färg som färsk.

Fontänen på Eskekärr

Det var verkligen en utmaning att ta sig an Fontänen. Visst förstod jag det men samtidigt kunde jag inte låta bli. Den skulle få bli trädgårdens smycke igen.

Kvickroten hade tagit över den rabatt som fanns tidigare. Duken i omkringliggande damm var trasig och även där hade ogräset tagit över.

Mitt första möte med fontänen.

Min plan var att lägga markduk runt kanten och lägga grus över. När jag satte spaden i marken så klonka det till och det visade sig finnas en stenbelagd gång runt fontänen. Jag kunde ju inte bara dölja den under markduk så jag fick ändra planen och jobba fram stenen bit för bit genom ogräsmattan. Det tog tid. Men det var det värt. Någon har ju tänkt till kring detta och jag ville lyfta fram det även om det tog längre tid.

Vi fyllde upp fontänen med större sten för att dölja den trasiga markduken som var genomväxt av diverse växter samt att göra den grundare och mer lättskött.

Resterande växtlighet runt fontänen har jag täckt med markduk där det inte växte någon annat än gräs. Jag har naturligtvis plockat upp fina nävor, vallmo m.m. och jordslagit dem. Nu avvaktar jag hösten då det blir planteringsdags, rosenbågar och annat skoj.

Uppdrag Eskekärr- framför fasaden

Huset är så vackert och tanken är att lyfta fram det. Just nu är det klätterrosor som har växt sig stora och tar över fasaden. Bland rosorna växer även vinranka, humle och en hel del skott från andra träd. Här rensar jag, klipper ner och gräver upp skott från rosor som brett ut sig. Mitt mål är att ta bort ca en meter in mot väggen som ett första steg. När rosorna har blommat klart kommer vi att ta bort en del av dem och flytta dem till ett annat ställe. Där fanns även en tillbyggd trätrapp med ramp som nu har tagits bort. Under den kom en fin stentrappa fram.

Uppdrag Eskekärr- gången

Att frilägga gången o därmed få till känslan för hur fontänen o huset ska hänga ihop är viktigt för fortsatt arbete. Tack och lov finn Roger på gården som med sin grävare kunde ta bort locket av kvickrot och göra rabatter och få fram plattorna. Jag körde lite högtryckstvätt på dem och så ättika mellan plattorna. Nu kan jag bedöma hur rosenbågarna ska stå m.m. Fortsätter rensa kvickrot mellan stenarna. Sedan ska sand sopas ut. Men det får vänta ett tag. Nästa steg blir att röja upp framför huset.

Uppdrag: ta fram smycket i trädgården

Jag har fått ett otroligt spännande uppdrag. Jag ska återuppliva en praktfull ingång till ett säteri. Fasaden har delvis täckts av rosor som har fått växa vilt i några år. Framför huset finns en fontän där man kan se att det varit en fin plantering runt. Nu har tyvärr kvickroten tagit ett hårt grepp om den. Fontänen har heller inte varit igång på flera år så det är inte säkert att den fungerar. Men den står där som ett smycke och längtar efter att få uppmärksamhet igen. Mellan fontänen och huset skönjer man att det varit en gång. När jag lyfter på gräsmattan där ser jag att det finns stora stenplattor. De ska vi naturligtvis ta fram.

Jag ska gå varsamt fram och ta vara på det som finns på plats. Det tar mer tid än att gräva upp allt och ersätta med nytt men det känns också viktigt att bevara de växter som funnits där.

Ägaren har önskan om en rosenspalje vid gången. I övrigt är trädgården framför huset väldigt fin och mer av park- karaktär med gamla stora träd, buskar och stora gräsytor. Trädgården kantas av gigantiska rododendron som vid blomning får en att tappa andan.

Fontänen och rosenspaljen kommer att bli smycket i trädgården/ parken.

Jag börjar med att få fram strukturen genom att rita upp linjerna. Huset är vackert och ska lyftas fram. Bort med allt övervuxet och orginaltrappan i sten ska få komma fram igen. Rosenspaljen får inte ta för mycket uppmärksamhet då den är kopplingen mellan huset och fontänen. Det får bli långt mellan bågarna och ganska sparsmakat med färg. Det innebär att jag inte kan använda de rosor som växer framför huset då de är starkt cerise. Hm, detta får funderas på.

Fontänen då? Ja, med kvickrot som fiende vet alla att rabatter blir ett hopplöst rensande. Jag kommer ha kvar de vackra pioner och azaleor som växer runt men sen då? Ju mer jag slåss med ogräset som med sina halvmeter långa rötter har grävt ner sig i och under fontänens stenläggning, desto mer inser jag att det inte går att bli av med. Acceptera och ändra planen. Kontra med andra växter som täcker bra och tål att en del gräs kommer upp här och där. Ängskaraktär? Lägg igen vissa områden? Vi får se. Fortsättning följer.

Kanske får den fortsätta med sin ängskaraktär med fler växter för pollinerare?