Rösta på årets ört

Svenska örtasällskapet nominerar varje år kandidater till årets ört. Vi brukar ha omröstning på trädgårdsmässan i Stockholm den här helgen. Men eftersom den är inställd så får vi fixa den digitalt. Jag skulle ha varit där och stått i montern och föreläst. Så därför gör jag en omröstning på min facebooksida. Så rösta på årets ört där eller på örtasällskapets hemsida: www. ortasallskapet.se

Nominerade är: dill, rosmarin, saffran, tussilago och våtarv. Här nedan kan ni läsa mer om dem.

Dill Anethum graveolens Ettårig ört från Medelhavsländerna och Västasien. Den blommar i juli-augusti med gula kronor. Smaken hos dill beror på en flyktig olja med starkt aromatisk smak och stickande doft. Dill innehåller också eterolja med limonen, niacin, B6, askorbinsyra, kalium, kalcium, magnesium, järn och zink.

Dill omnämns redan på 1500-talet fkr i de egyptiska papyrus Ebers-rullarna och i Apicius receptsamling från ca 400 fkr. Den omnämns i Bibeln, där man får veta att den tillsammans med mynta och kummin användes som betalningsmedel för skatt. Romarna, som använde den flitigt, tog med sig växten norrut och senare spreds den med hjälp av munkarna upp i Skandinavien.

Kulinariskt används dill numera främst i det indiska köket och i klassisk svensk matlagning som dillkött, men framförallt i fisk- och skaldjursrätter (kräftor kräva denna krydda). I världens övriga matkulturer förekommer dill nästan inte alls.

Medicinskt har fröna använts mot kolik och till ammande mödrar. Inom folkmedicinen har klyvfrukterna använts vid väderspänning och matsmältningsproblem. Att tugga på dillfrön anses dämpa hungerkänslor. Dillvatten  är en gammal huskur för barn som har magknip eller svårt att sova.

Dill ansågs hålla onda andar borta och hjälpa vid förhäxning och trolldom.  Då skulle man hänga upp dillen i en knippa över dörren. På medeltiden var te på dill ett beprövat medel mot hicka.

Rosmarin Rosmarinus officinalisTillhör familjen Lamiaceae, kransblommiga

En flerårig, städsegrön macciabuske från Medelhavsområdet. Den är inte särskilt härdig i Sverige men det går att klara den över vintern, om man har tur och rätt miljö. Den blir ca 50-150 cm hög. Bladen är motsatta, oskaftade, läderartade, lineära med inrullade kanter. Stammen är förvedad. Blommorna är blekblå och kommer första gången i mars-april och sedan igen på hösten. Rosmarin kan förökas med frö men det är lättare att ta sticklingar. Den trivs i väldränerad jord, gärna lite torr, i soligt och skyddat läge.

Rosmarin har sedan antiken odlats som krydd- och läkeväxt. Den har använts i rökelse och parfymer och har setts som minnets och vänskapens utvalda ört. Det finns många myter och legender kring rosmarin. T.ex. att rosmarin lever i trettiotre år, lika länge som Jesus levde. Man brände kvistar av rosmarin i rättsssalarna som skydd mot tyfussmitta. Under pestens härjningar bar resande rosmarin i påsar runt halsen som skydd.

Den medicinska verkan är aptitstimulerande, galldrivande, kramplösande, menstruationsökande och hudretande. Den verkar lindrande vid väderspänning och magknip, underlättar matsmältningen och anses hjälpa mot depressioner och huvudvärk. Utvärtes används den eteriska oljan som smärtstillande och cirkulationsbefrämjande medel vid reumatism och muskelvärk.

Som krydda passar den till grillat kött, lamm, kyckling, skaldjur, äggrätter och ugnsbakad potatis. Några blad rosmarin ger god smak i marinader och dressingar. Eller i örtsmör till kokta grönsaker.

Man kan lägga rosmarinkvistar på glöden när man grillar. Grenarna kan utgöra doftande stöd i kransar och girlanger. Bladen kan användas i potpurrier. Doften av rosmarin har repellerande verkan på insekter.

Saffranskrokus Crocus sativusTillhör familjen Iridaceae. Namnet saffran kommer från arabiskans zafran som betyder ”göra gul”.

En flerårig ört, knölväxt, som kommer från östra Medelhavsområdet. Saffranskrokusen har skapats genom artificiell selektion och är steril. För 4.000 år sedan användes saffran för att bota sjukdomar.

Saffran är giftigt i större mängder, högsta rekommenderade dagliga dos är 1,5 gram. Vid 5 gram kan man drabbas av kräkningar och blödningar och 20 gram är en dödlig dos. I mat och lussebullar är det dock ofarligt – om man inte äter 50 bullar på en dag.

I antikens Egypten och bland grekiska prostituerade användes saffran som parfym. Kleopatra ansåg att saffran var afrodiasiskt, men det användes också för att bota magbesvär. Buddistmunkar färgar sina dräkter i saffran, sedan Siddhartha Gautamas död. I Europa blev saffran vanlig under medeltiden, då den användes som färgmedel och krydda.

Carl von Linné ansåg att saffran kan göra oss gladare. Moderna forskare har visat att saffran höjer sinnestämningen och den kan minska depressionsymptom. Den är bra mot hosta, magproblem, menstruationsproblem och hjälper vid sömnbesvär. Den kan minska trötthet och utmattning. Saffrans sägs också stärka koncentrationen och tankeverksamheten.

Saffran har länge varit utsatt för förfalskning, t.ex med safflor, ringblomma, gurkmeja. Det är en mycket dyr krydda, kostar mellan 7000 och 76000 kronor per kilo beroende på kvalitet, som bestäms enligt en internationell standard.

Tussilago eller hästhov  Tussilago farfaraTillhör familjen Asteraceae. Namnet hästhov kommer av att formen på bladen påminner om sulan på en häst. Det kan också vara en förvrängning av namnet hosthäva. Namnet Tussilago betyder förjagare av hosta. På medeltiden hette örten ”Filius ante patrem” som betyder sonen före fadren, det förklaras av att blommorna kommer före bladen.

Tussilago är en av de första vårblommorna. En flerårig ört med lång jordstam. Den gula blomkorgen sitter ensam på en kort, ogrenad, köttig och fjällig stjälk, före bladen. Bladen är skaftade och har en 10-20 cm lång, bred och grunt bågtandad bladskiva med hjärtlik bladbas. Få växter har ett så vittförgrenat rotsystem. Blomman har använts som vädertecken. Om  den sluter sig tidigt på morgonen eller mitt på dagen och böjer stjälken nedåt blir det regn. Tussilago invandrade till Norden när inlandsisen drog sig tillbaka.

En mycket intressant och mångsidig ört, vars medicinska och kulinariska användning nog får förbehållas kulturhistorien. Den innehåller alkaloider som kan vara cancerframkallande och är skadlig för levern. Dock är den ovärderlig för tambin eftersom den kommer så tidigt på våren. Den har använts som ersättning eller utdrygning av tobak (gärna med tillsats av myskmadrablad). Man har gjort fnöske av rötter, blad och stjälkar. Bladen ger vid växtfärgning en grågrön färg. Enligt folktro kunde den skrämma bort djävulen och som sagt visa väder.

Våtarv Stellaria media

Våtarv är ett av världens vanligaste ogräs. Kallas också nate eller fågelgräs. En vinterannuell ört som gror under hösten. Som höstgroende övervintrar de efter uppkomst i vegetativt stadium, växtsäsongen därpå blommar den och producerar frön och dör sedan.

Den har en tunn sträng av små hår på ena sidan av stjälken. Stjälken är vek och spröd och grenar sig ofta. Den kryper längs marken och kan slå rot från bladvecken. Bladen är äggrunda, små och sitter parvis på stjälken, med korta skaft. I änden av stjälken finns ett knippe små blommor på skaft. Varje blomma har fem kronblad, så djupt skurna att de ser ut att vara tio. Fem foderblad är placerade symmetriskt i mellanrummen bakom kronbladen så att blomman ser ut som en exploderande stjärna.

Våtarv har många spännande saker för sig. Bladen reser sig upp intill stjälken från sitt utbredda läge på kvällen för att undgå värmeförlust under natten. Efter befruktningen riktar sig blomskaftet neråt liksom för att lämna plats för de yngre, utslagna blommorna i knippet. Sedan rätar de åter upp sig vid frömognaden. När fröhuset blir det allra minsta fuktigt, sluter det sig snabbt så att fröna hålls helt torra.

Medicinskt har våtarv använts både utvärtes och invärtes. Utvärtes mot hudutslag, insektsbett, skärsår, solbränna och blåmärken. Invärtes har te på våtarv vätskedrivande och antiinflammatorisk effekt. Traditionellt har den använts för att lindra luftvägsproblem som hosta och astma. Den har dock en viss laxerande effekt.

Kulinariskt passar våtarv i sallader, soppor, pajer och grytor. Kan ersätta spenat, eller användas till pesto eller grön smoothie. Den smakar som en blandning av machésallad och ärtskott. Späda plantor är godast. Ett tips är sallad med vårarv, hackade rostade mandlar, tomater, currystekta krutongen och parmesanost.

Våtarv är ovanligt proteinrik. I bladen finns alla essentiella aminosyror och nästan 15% av bladens torrvikt utgörs av proteiner. I bladen finns också viktiga mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Späda blad innehåller en hel del vitamin C men även kärlstärkande antioxidanter som betakaroten och andra flavonoider samt den essentiella omega-6-fettsyran gammalinolensyra. Denna syra lär ha en dämpande effekt på hunger och viktuppgång. Ja, man kan räkna upp flera goda effekter hos detta ogräs, som kanske istället skall ses som ett nyttogräs.

Den innehåller också saponiner, som sänker ytspänningen hos vatten och får det att löddra. Saponiner är giftiga men risken att få i sig farliga mängder är mycket liten.

Hur går det med sötpotatisen

Jo, det går fint. Så himla kul det är att se mammapotatisen skjuta nya skott som jag sen kan göra till nya plantor

Mamma sötpotatis har långa rötter och står i en vas med vatten. Hon skjuter ständigt nya skott som jag försiktigt skär av och sätter i ett glas med vatten. Efter en vecka har småplantorna bildat rötter. Då planterar jag dem i jord. Sedan kommer de att flyttas över i större krukor för att sen sättas ut på friland. Ni kommer att få följa familjen sötpotatis resa.

Kolla över de övervintrade växterna

Den här veckan har jag varit på kurs och blivit diplomerad instruktör i mindfulness. Det handlar om mental träning, fokus på nuet och medveten närvaro. Inom kort kommer jag erbjuda pröva på-kurser.

Trött efter en intensiv vecka tyckte jag att det var läge att sköta om mina övervintrade medelhavsväxter. Det var ganska mycket bladlöss så det blev en rejäl omgång med såpvatten. Som tur är hittade jag inga sköldlöss eller ullöss. Jag har välkomnat spindlar som vill leva i växterna. De tar en del ohyra. Jag har även kokat ihop åkerfräken och kamomill som jag sprayar växterna med för att stärka dem mot angrepp. Nu flyttar jag ut dem från rummet med ständiga 9 grader ut till inglasade verandan som ger mer ljus men även är lite varmare klimat. De får mer vatten och nu tillför jag lite näring så de får kraft innan jag planterar om dem.

Här är en film från förra året när jag gick igenom växterna

Workshop Örters doft

Välkomna till en workshop med tema doftande örter. Vi kommer att prata om hur växters doft påverkar oss. Det handlar både om hur de används inom alternativmedicin, inom parfymtillverkning och doftterapi. Ni kommer att få tillverka egen doftolja, örtrökelse och en örtblandning för ansiktskompress.

Den 24 mars kl 1800-20.00 i Mölndal.
Pris: 200 kr inklusive material betalas vid workshopen. 12 personer max. Först till kvarn gäller. Anmälan sker via facebookeventet eller via efvasorter@hotmail.com

Odla sötpotatis och ingefära.

I år kommer jag prova två nya grödor. Sötpotatis och ingefära. Många tror att man sätter sötpotatis precis som vanlig potatis men så är det inte. Sötpotatis odlas genom att man sätter plantor. Det första steget är att få potatisen att skjuta skott. På filmen nedan får du veta mer både om hur du förgror sötpotatis och hur man gör med ingefäran för att få den att gro.

https://youtu.be/T6aDbxIdW_g

Glad orange mat

Jag har en idé om att ha alla färger på tallriken när jag äter. När jag läst näringslära har jag förstått att färgerna signalerar olika ämnen som är bra att få i sig. Men den här soppan är det bara orange grejer i och jag blir glad och pigg bara av att laga den. Kanske beror det på att det är min favoritfärg. Morot, apelsin och ingefära är ju den perfekta kombon som funkar både till juice, mat, salladsdressing och desserter. I det som är matigt höjer man smaken till skyarna genom att tillsätta persilja. Därför toppar jag denna orange soppa med den härligt mörkgröna kruspersiljan. Receptet finns i slutet av inlägget.

Så vad signalerar den orangegula färgen! Betakaroten! Det finns tex i
morötter, papaya, aprikoser och nypon. Men även i bladgrönsaker och tomater. Betakaroten kan omvandlas till A-vitamin i kroppen, som bland annat behövs för synen och kroppens slemhinnor. Betakaroten sägs också göra att solbrännan håller längre om man nu är intresserad av det.

Pumpa som jag har i denna soppa är ju en fantastisk grönsak. Även den innehåller betakaroten men även c-vitamin och mineraler. Jag köpte ett gäng pumpor efter hallowen då de nästan är gratis i affären. Sedan har de stått i köket och i källaren och håller sig helt fina hur länge som helst. Den var fast och fin i köttet efter två månader. Hälften hade jag i soppan och hälften skar jag i klyftor och rostade i ugnen med teriyakisås på. Så himla gott!

Här är receptet på soppan (4 personer) 3 stora morötter skalas och skivas. Valfri pumpa skärs till 5 dl bitar utan skal. Fräs i olja tillsammans med 1 hackad gul lök, 2 rivna vitlöksklyftor, 1 hackad chilifrukt och 4 tsk riven färsk ingefära. Häll över 1,2 liter hönsbuljong och låta sjuda 15-20 minuter så grönsakerna blir mjuka. Mixa soppan så den blir slät. Rör i 2 msk rivet skal av en apelsin och smaka av med salt och peppar om det behövs. Hacka rejält med persilja och toppa soppan vid servering.

Så-skola för nybörjare

Nej, nu kan jag inte vänta längre. Jag brukar hålla ut till februari men det kliar för mycket i fingrarna. Så nu åker de första fröna ner i förodlingskärlen. Förra året hade jag så-skola i bloggen och det blir en repris på det. Jag hoppas att några av er som inte provat förut vågar er på att så några frön. Det nya för i år är att jag ska prova kallsådd i växthuset. Men det blir ett senare inlägg. I denna blogg kan du titta på filmen där jag visar sånt som är viktigt när man sätter frön. Jag har även skrivit en mer detaljerad text om hur man gör.

Här hittar du filmen:

I fröna finns det liv som bara väntar på de rätta förutsättningarna för att börja gro. Vad de behöver är ljus, värme, vatten. Värmen är viktig under hela tiden men klurig då den varierar lite i uppväxtfasen. Men nu när vi sätter fröna så ska det vara varmt. Kall, genomblöt jord signalerar inte att fröet ska sätta igång att växa. Så bestäm en plats där krukorna kan stå varmt. Det kan vara över ett element eller ovanpå ett kylskåp om det är lite varm. Golvvärme funkar också. Ljus blir viktigast när fröet har grott och satt de första bladparen. Så tänk även ut en plats där plantorna kan stå när de behöver ljus.

På fröpåsen finns mycket information som är bra att läsa. Ex. när det är dags att sätta fröna, groningstid och om plantan vill ha ljus och värme eller svalare. Vill du så exotiska växter så kan de ta lång tid på sig. Välj sorter med tidig fruktsättning så hinner de mogna innan ljuset blir för dåligt.

Då börjar vi:

Jorden ska vara lätt och fluffig så de små tunna rötterna kan växa bra. Den behöver heller inte innehålla någon näring i detta skede. Det finns såjord att köpa. Annars kan du blanda mullrik jord med lite sand och vermiculite (en lermineral som har  mycket goda egenskaper för täckning av frösådder. Materialet buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet).

Kärlen du odlar i ska ha hål i botten så vattnet kan rinna igenom om det blir för mycket men också att rötterna strävar neråt för att få vatten. Odlingskärlen ställer du på en bricka med kant så du kan vattna underifrån när det börjar spira. Börja med att fylla kärlen med såjord. Se till att jorden är rumsvarm och vattna den med rumsvarmt vatten så den blir genomblöt.

Nu är det dags att lägga i fröna.  Här gäller det att behärska sig och ha tillit till att åtminstone hälften tar sig. Tomatplantor tar sig nästa alltid så sätt inte för många frön såvida du inte tänker ge bort en massa plantor. När fröna är på plats på den fuktiga jorden täcker du med lite jord. Tänk att jordlagret du täcker med ska vara lika tjockt som fröna. De pyttesmå fröna behöver i princip inte täckas alls. Hamnar fröna för djupt kanske de inte gror. Ta en blomdusch och duscha försiktigt på toppen. Om du nu hade vattnat rejält på toppen istället för innan så hade frön och jord åkt runt och hamnat huller om buller. Låt jorden fortsätta blötas underifrån och ge frön och så småningom plantorna en försiktig dusch uppifrån. Jorden ska alltid vara fuktig men inte genomblöt. Du behöver inte vattna så ofta innan plantorna börjat växa till sig.  Sätt gärna ett lock eller plast över sådden så håller fukten sig bättre. Men det måste även komma luft in annars möglar det.

Nu är det bara att vänta. Ha tålamod. Vissa kommer upp direkt, andra tar många veckor på sig. Så fort de kommer upp behöver de flytta till ett ljust och något svalare ställe. Utom chilin som gärna fortsätter ha det varmt och gott men behöver ljus. Mer om det nästa del av så-skolan.

Fläderbär mot mörkrets makter.

Det är mörkt nu. Jag tror jag har sett solen i typ 4 timmar sedan i höstas. Så känns det i alla fall. Avsaknad av solen gör oss trötta och ibland håglösa. Vi vistas mer inomhus tillsammans och virus och bakterier kan sprida sig. Denna blogg kommer att handla om örter som används för att motverka detta. Men huvudnumret är fläderbäret!

Dags att dyka ner i frysen och hämta upp sommarens krafter förpackade i färgglada bär. Fläderbäret är verkligen sprängfyllt med färg! Både händer och kök suger åt sig den mörkröda färgen direkt. Bäret är inte gott att äta direkt från busken utan ska tillagas. Det kan tom framkalla diaré om man äter det direkt i stora mängder. Även tillagat är det lite laxerande, men även urindrivande och svettdrivande. Det är dock i mer koncentrerad form och det är också så det har använts medicinskt. Fläderbär innehåller dessutom bl.a rikligt med c-vitamin, kalcium, zink och folat och antioxidanter. Därför klassas fläderbär som ett preparat mot förkylning inom alternativmedicinen. I slutet av bloggen får du recept på ett fläderbärssirap som intas när förkylningen börjar kännas.

Bären från äkta fläder är svarta när de är mogna. Den falska flädern har röda bär och ska inte ätas.

Jag tycker att det blir lite sötare om det får ligga i frysen innan man tillagar det. Det kan även upplevas strävt så om man ska ha det som saft kan man blanda i några andra bär för att lätta upp det. I min sirap mot förkylning så blandar jag i timjan som är antibakteriell och mot hosta. Smakmässigt blev det en perfekt matchning så jag tar lite timjan även i saften. Lite citron gör också att strävheten upplevs lättare. Det finns massor av recept på saft på nätet. Jag provade även att göra sorbet och servera tillsammans med fläderblomsorbet. Helt ok men kanske inte någon favorit. Fräsch mustig smak mot fläderblomssaftens lättare smak. En kula vaniljglass till hade nog lättat upp det istället för grädde.

Fläderbärssaft
Sorbet av fläderblom och fläderbär

Recept för fläderbärsirap: 2 dl fläderbär och 4 kvistar timjan eller 2 msk torkad läggs i 1 liter kallt vatten. Låt koka upp. Sänk värmen och låt sjuda under lock i 1 timme. Då ska vätskan har reducerats till en tredjedel. Sila bort bären genom en finmaskig sil och låt rinna av ordentligt. Häll tillbaka vätska i kastrullen, värm upp och tillsätt 3 dl rårörsocker eller honung. Rör tills sockret har löst upp sig. Låt blandningen svalna och häll sedan upp den i mörk glasflaska och förslut ordentligt. Tack vara sockret håller det länge om du har det i kylskåpet.

För att piggna till finns det många örter som använts för det. Här är några av dem:

Ginseng -är en rot som använts i Kina och Korea i tusentals år för dess uppiggande verkan vid trötthet. Under senare årtionden har ginseng blivit populär även i väst, sedan västerländska studier bekräftat en uppiggande effekt och ökning av den mentala prestationsfömågan. Den används också för att hålla immunförsvaret starkt. Det sägs också att gingseng kan bidra till att man känner sig mer alert och lustfylld.

Schisandra ( fjärilsranka) är ett bär som i studier visat sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna. Schisandra används framförallt för att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och snabba på återhämtningen. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi, ork och för att bevara och skydda organen. Det sägs även öka den sexuella förmågan, framförallt hos män.

Rosenrot – (Rhodiola rosea) är en art i familjen fetbladsväxter. Växer i kalla länder såsom Sibirien, Island, Grönland och norra Skandinavien och har där, sedan urminnes tider, använts som medicin. Den har fått sitt namn eftersom roten luktar som rosor. Rosenrot sägs hjälpa vid trötthet och stress och höja koncentration, tålamod och känsla av glädje.

Rysk rot – (kallas även Siberisk ginseng)växer i Taiga regionen i sydöstra Ryssland, i norra Kina, i Korea och i Japan. Roten har använts traditionellt vid mental och fysiskt trötthet. Den sägs stödja kroppens stresshantering och kroppens immunförsvar m.m.

Glöm inte att försöka ta del av detta lilla ljus som finns och göra roliga saker. Det ger oss energi. Håll ut- vi går mot ljusare tider  🙂