Chagaté av sprängticka

Jag har funderat i flera år på om jag ska våga mig på att skörda sprängtickorna på min björk. De ser livsfarliga ut så man vill ju vara säker. Nu blev det av i alla fall. se filmen nedan.
https://youtu.be/4yNTBvRdSTY

Grönkål på menyn

Just nu är det många som tänker på ett hälsosamt liv som nystart på året. Då är det ju perfekt att grönkålen säljs säckvis i affären för väldigt billigt pris. Jag äter ganska mycket grönkål. Jag odlar ju själv och plockar hela sensommaren och fryser in. En frysknäpp gör att sötman utvecklas i bladen för att de inte ska gå sönder av frosten. Nu när vi har haft frost så kan jag gå ut och plocka och laga direkt. Kålen står sig ute hela vintern! Du behöver alltså inte förvälla innan du lägger dem i frysen. Skölj dem väl (lägg dem gärna i ett bad så de blir riktigt rena och ev. ägg eller larver flyter upp till ytan.) Låt dem torka i ett durkslag och frys in dem. Om du vill spara plats kan du redan innan frysen ta bort bladstjälken och hacka bladen. Då är det bara att lägga dem i kastrullen när man behöver dem. Jag använder grönkålen hackad till soppor men även i pajer, pastasåser och annat istället för spenat. Tillsammans med vitlök, lite chili samt fänkålsfrön eller lite honung så blir det supergott. Behöver jag informera om att grönkål är en sk supergrönsak som är sååå hälsosam och innehåller antioxidanter, vitaminer och mineraler? Nej, det vet nog de flesta. Ihop med ädelost, valnötter eller pumpakärnor och honung i en paj är den magiskt god. Men har ni provat grönkålschips? Jo, det är faktiskt gott! Receptet kommer från SVT och funkar väldigt bra. Här är länken: https://www.svt.se/recept/gronkalschips

Perfect match

Det finns grönsaker och örter som matchar varandra perfekt. Många av örterna har egenskaper som främjar matsmältning och dämpar gaser men vissa av dessa förhöjer dessutom smaken av grönsakerna. Här kommer några exempel:

Bönor och kyndel.

Kyndel gifter sig med bönor och kål mkt bra. Koka dem tillsammans. Kyndel har samma ”väderfördelande” verkan som kummin i t ex bönrätter, som ofta ger gas i magen. Både sommar- och vinterkyndel passar fint ihop med grönsaker, ärter, bönor, linser, soppor, korv, höns, äggrätter och kraftiga kötträtter. Kyndel passar också till nykokta små sommarrödbetor, till rätter med tomater, i omeletter m m. Den är också bra i desserter av olika slag. Örterna stimulerar aptiten och underlättar matsmältningen. Smaken är het och pepprig så använd kyndel med måtta i sallader. Man bör alltså använda den försiktigt i början, innan man vant sig vid smaken. Kyndel tål bättre än de flesta andra kryddörter att koka med rätt länge i en maträtt.

Kål och fänkål

Fänkål har en liten sötaktig smak och därför passar det så bra till grönkål som är lite besk. Den är även gashämmande.  Lägg med några frön i kålsoppan.

Tomat och basilika

En klassiker!  Basilikan förhöjer smaken till alla tomaträtter. Prova gärna att ha basilika till matjessillen istället för, eller tillsammans med gräslök. Väldigt gott.

Rosmarin och potatis

Rosmarin passar till så mycket men jag vill tipsa om att ha det till ugnsrostad potatis. Skiva potatisen tunt, blanda med olja, rosmarin och grovt salt. När potatisen nästan är klar pressar du lite citron över, rör om och kör in i ugnen igen tills den är mjuk. Så gott! Som krydda är den mycket kraftfull och passar till det mesta i lagom mängd. Några blad rosmarin ger god smak i marinader och dressingar.

Rosmarin verkar lindrande vid väderspänning och magknip, den främjar aptiten och underlättar matsmältningen.

Salvia och smör (nej, jag vet att det inte är en grönsak men vill nämna det ändå)

Salvia är fettspjälkande och det passar bra eftersom det är fantastiskt gott med salvia till smör och fettrika rätter. Mkt god och väl använd krydda i mat. Till korv, fläsk, feta rätter då den hjälper till att spjälka fettet. Använd gärna vid julbord. Fyllningar i fågel, doppa i smet och frittera.

Blomsterkrasse.

Härliga krassen som står och lyser med gula, orange och röda blommor. Hela plantan är ätbar. Se filmen nedan där jag berättar om det och hur jag göra kapris av krassefrön. Det recept jag använde hittade jag på briemyselfandi.com/2016/09/04/kapris-pa-inlagd-krasse/amp/ men det finns många fler recept på nätet.

Vad göra med alla vindruvor?

Växthustaket är fullt med klasar av små gröna supersöta kärnfria vindruvor. De smakar inte som vindruvor i butiken utan har en smak som påminner om krusbär. Trots att de är så goda så kan man inte äta hur mycket som helst och alla blir klara ungefär samtidigt. Jag vill inte göra juice på dem utan jag vill ha dem som godis. Då fick jag tipset att frysa in dem! Helt fantastiskt. När man sedan plockar fram dem så är det som att äta en isglassgodis. Så gott! Jag gillar verkligen det där med att frysa in utan att koka eller förvälla.

Jag lägger druvorna på en bricka för att styckfrysa dem. Efter ett dygn kan jag lägga dem i en påse utan att de klibbar ihop. Så kan jag plocka fram några i taget som isglassgodis.

De är som sagt supergoda att äta som de är men jag provade också att mixa dem frysta med lite florsocker för att göra en sorbet. Den blev god med blev lite sträv. Man kan möjligen servera den med lite gräddglass. Gott är det i alla fall.

Vilda växter i augusti

Blåbär, björnbär, fläderbär, aronia…ja, nu är tiden inne för mörka bär. Det är färgämnet antocyanider som gör dem så nyttiga enligt flera studier. Förutom flera hälsofrämjande egenskaper så är de proppfulla med antioxidanter o olika vitaminer. Ut och plocka i det vilda! Här kommer en liten film om vad jag och hunden Havanna hittade på en promenad.

Citronmeliss

Du har sett den på efterrätter. Ett blad som doftar och smakar svagt av citron. Tveka inte att äta den. Den kallas nämligen hjärtans fröjd för att den sägs göra dig lättare till sinnet. Hur bra blir inte det ihop med en god efterrätt?

Citronmeliss är fin att dekorera all typ av mat.

Melissa officinalis heter den på latin och den är en krydd- och medicinalväxt som spritt sig hit från orienten. Den användes som hjärtstärkande och för att lätta ett tungt sinne. Örten odlades även för binas skull. Den räknades som binas favorit och lockade bin till nya kupor. Därav namnet melissa från grekiskan melis som betyder honung.

Den ingår i likörer såsom chartreuse och benedektinlikör. Jag brukar dra ur den färsk i sprit och använder som tinktur eller i snapsblandningar. Citronmeliss smakar mest och bäst färsk men fungerar även som torkad till te. Smaken blir väldigt mild så jag brukar blanda upp den med ex.vis citronverbena som har tydligare smak av citron. Citronmeliss ingår i mitt sov-gott-te tillsammans med myskmadra, humle och andra lugnande örter.

Färsk citronmeliss finns ju året runt i mathandeln. Den fungerar i alla typer av sallader men jag vill rekommendera särskilt att använda den i grekisk sallad där den ger en god kontrast till den salta fetaosten. Naturligtvis passar den även till alla typ av bär och frukträtter.

Citronmelissen är lättodlad och sprider sig gärna ymnigt om det trivs bra. Den klarar halvskugga men trivs bäst i sol. Den fungerar jättebra i kruka på balkongen eller i köksfönstret. En ört för alla alltså. Nedan finns en film jag gjorde på örtens dag där jag pratar om citronmeliss

Fläderbär mot mörkrets makter.

Det är mörkt nu. Jag tror jag har sett solen i typ 4 timmar sedan i höstas. Så känns det i alla fall. Avsaknad av solen gör oss trötta och ibland håglösa. Vi vistas mer inomhus tillsammans och virus och bakterier kan sprida sig. Denna blogg kommer att handla om örter som används för att motverka detta. Men huvudnumret är fläderbäret!

Dags att dyka ner i frysen och hämta upp sommarens krafter förpackade i färgglada bär. Fläderbäret är verkligen sprängfyllt med färg! Både händer och kök suger åt sig den mörkröda färgen direkt. Bäret är inte gott att äta direkt från busken utan ska tillagas. Det kan tom framkalla diaré om man äter det direkt i stora mängder. Även tillagat är det lite laxerande, men även urindrivande och svettdrivande. Det är dock i mer koncentrerad form och det är också så det har använts medicinskt. Fläderbär innehåller dessutom bl.a rikligt med c-vitamin, kalcium, zink och folat och antioxidanter. Därför klassas fläderbär som ett preparat mot förkylning inom alternativmedicinen. I slutet av bloggen får du recept på ett fläderbärssirap som intas när förkylningen börjar kännas.

Bären från äkta fläder är svarta när de är mogna. Den falska flädern har röda bär och ska inte ätas.

Jag tycker att det blir lite sötare om det får ligga i frysen innan man tillagar det. Det kan även upplevas strävt så om man ska ha det som saft kan man blanda i några andra bär för att lätta upp det. I min sirap mot förkylning så blandar jag i timjan som är antibakteriell och mot hosta. Smakmässigt blev det en perfekt matchning så jag tar lite timjan även i saften. Lite citron gör också att strävheten upplevs lättare. Det finns massor av recept på saft på nätet. Jag provade även att göra sorbet och servera tillsammans med fläderblomsorbet. Helt ok men kanske inte någon favorit. Fräsch mustig smak mot fläderblomssaftens lättare smak. En kula vaniljglass till hade nog lättat upp det istället för grädde.

Fläderbärssaft
Sorbet av fläderblom och fläderbär

Recept för fläderbärsirap: 2 dl fläderbär och 4 kvistar timjan eller 2 msk torkad läggs i 1 liter kallt vatten. Låt koka upp. Sänk värmen och låt sjuda under lock i 1 timme. Då ska vätskan har reducerats till en tredjedel. Sila bort bären genom en finmaskig sil och låt rinna av ordentligt. Häll tillbaka vätska i kastrullen, värm upp och tillsätt 3 dl rårörsocker eller honung. Rör tills sockret har löst upp sig. Låt blandningen svalna och häll sedan upp den i mörk glasflaska och förslut ordentligt. Tack vara sockret håller det länge om du har det i kylskåpet.

För att piggna till finns det många örter som använts för det. Här är några av dem:

Ginseng -är en rot som använts i Kina och Korea i tusentals år för dess uppiggande verkan vid trötthet. Under senare årtionden har ginseng blivit populär även i väst, sedan västerländska studier bekräftat en uppiggande effekt och ökning av den mentala prestationsfömågan. Den används också för att hålla immunförsvaret starkt. Det sägs också att gingseng kan bidra till att man känner sig mer alert och lustfylld.

Schisandra ( fjärilsranka) är ett bär som i studier visat sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna. Schisandra används framförallt för att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och snabba på återhämtningen. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi, ork och för att bevara och skydda organen. Det sägs även öka den sexuella förmågan, framförallt hos män.

Rosenrot – (Rhodiola rosea) är en art i familjen fetbladsväxter. Växer i kalla länder såsom Sibirien, Island, Grönland och norra Skandinavien och har där, sedan urminnes tider, använts som medicin. Den har fått sitt namn eftersom roten luktar som rosor. Rosenrot sägs hjälpa vid trötthet och stress och höja koncentration, tålamod och känsla av glädje.

Rysk rot – (kallas även Siberisk ginseng)växer i Taiga regionen i sydöstra Ryssland, i norra Kina, i Korea och i Japan. Roten har använts traditionellt vid mental och fysiskt trötthet. Den sägs stödja kroppens stresshantering och kroppens immunförsvar m.m.

Glöm inte att försöka ta del av detta lilla ljus som finns och göra roliga saker. Det ger oss energi. Håll ut- vi går mot ljusare tider  🙂

Moroten

Morot, palsternacka, potatis och rödbetorna står bra i jorden ganska länge. Det är dock dags att plocka upp dem när det regnar mer än är uppehåll. De mår inte bra av att ligga i väta någon längre tid. Nedbrytningen börjar. Maskarna är stora, feta, många och i högform. Jag lägger inget på komposten längre. Allt klipps i små bitar och läggs ner där jag tar upp grönsakerna så maskarna inte blir utan något att jobba med. (se tidigare inlägg om att mata jorden)

Stora feta maskar jobbar med min jord.

Så helt plötsligt ska man göra av med massa morötter. De är så goda råa men håller inte så länge och jag har inget bra ställe att förvara dem. Jag gör en hel del morotsoppa och fryser in, där moroten gifter sig med smakerna av ingefära, apelsin. De tre smakerna är verkligen perfect match i både sötsaker och mat.

Här vill jag dock dela med mig av en supergod morotsrätt där den söta moroten får sällskap av salt bacon.

Stek bacon (eller haloumi) och låt torka på papper. Rosta solroskärnor i en torr stekpanna. Tvätta och skiva morötterna på längden men spara blasten. Stek de delade morötterna i smör så de får fin färg och låt dem behålla en krispig kärna. Hacka morotsblast med dill, koriander och en gnutta mynta.
Lägg upp en krispig sallad på ett fat och lägg på de stekta morötterna, bacon, solroskärnorna och de hackade kryddorna. Servera gärna med färsk gurka.

Moroten innehåller karoten som skyddar mot stark sol. Den innehåller betakaroten som sedan omvandlas till A-vitamin. Senare rön visar att om moroten intas med fett kan kroppen tillgodogöra sig näringen bättre.

Tomatig tomatpaj

I sociala media kryllar det av bilder på enorma tomatskördar och rop efter recept på vad man ska göra med dem. Därför vill jag dela med mig av en supergod paj med en tomatgrund och fyllning bestående av…tomater. Det går alltså åt massor av tomater till denna och den är sååå god.

I övrigt vet ni säkert vid det här laget att man kan hacka och frysa in tomater antingen färska eller tillagade för att använda som krossade tomater senare. Har man chili och kryddor så kan man ju passa på att lägga i det också för att få smaksatta tomater.

Till denna tomatpaj serverar man en härlig chevrekräm där man mosar osten och blandar med lite honung och gräddfil. Det går ju bra med fetaost också. Eller hårdstek bacon och smula över pajen vid servering. Nå, här kommer receptet som ursprungligen är från en gammal buffétidning tror jag:

För 6-8 personer:

Gör en pajdeg som du gillar. Jag brukar oftast ha filodegsblad men för den här pajen gör jag en vanlig pajdeg med dinkelmjöl.

Skala och hacka 1 lök och en vitlöksklyfta. Fräs mjuk i en panna.

Ta bort skalet från ca 400 gr tomater och dela i stora bitar och lägg dem i pannan med löken. Tillsätt ca 1 dl grovhackad basilika, 2 msk tomatpuré, lite salt och peppar. Låt såsen puttra på svag värme utan lock i ca 30 min. Såsen ska inte vara vattnig. Låt svalna och ställ kallt.

Gula och röda tomater utgör grundfyllning

Sätt ugnen på 200 gr. Tryck ner pajen (som har vilat i kylskåp) i en ugnsform. Nagga degen med en gaffel och förgrädda i ugnen ca 15 minuter.

Bred ut såsen i ett jämnt lager på pajens botten. Halvera 1 kg färska tomater och lagg ner i pajformen. Här kan man även lägga till oliver eller kapris eller ngt annat man gillar. Strö över timjan efter smak ,ca 1 msk ,och svartpeppar.

Grädda i 30-45 minuter tills tomaterna bubblar och fått fin färg. Toppa med lite mer basilika eller färsk timjan. Servera ljummen med chevresås och en grönsallad.