Trädgård för alla sinnen

Mässan Nordiska trädgårdar var digital i år. Vi i Svenska örtasällskapet hade en digital monter där vi hade några tider med livemöten via zoom. Jag gjorde även två digitala föreläsningar som nu är fria att lägga ut. Här kommer den som tipsar om örter och andra växter som man kan ha i sin trädgård för att stimulera andra sinnen än synen.

Väck medelhavsväxterna

När temperaturen ute börjar komma upp mot 10-15 grader är det dags att börja förbereda medelhavsväxterna för att flytta ut från 10-gradiga vinterförvaringen. Det första jag gör är att ta ut dem en dag när temperaturen ligger runt 15 grader och inte är full sol. Jag duschar av dem, rensar översta lagret i jorden från gamla löv och ev. mögel och svampsporer. Jag letar också noggrant efter löss eftersom de kommer igång nu när värmen kommer.

I filmen nedan sätter jag igång dragon, citronverbena, rosmarin, ananassalvia, mandel m.m.

https://youtu.be/u3MDEtdQk8k

Omskola plantorna

Hoppas ni liksom jag har fått upp en massa härliga småplantor som har stått och växt sig större i ljuset. Jag behöver dela plantorna och tillsätta lite näring så de kan växa sig ännu starkare. Småplantorna är väldigt känsliga och det finns mkt som kan gå fel. För torrt, för vått eller sjukdomar som kommit med jorden kan göra att plantan helt plötsligt är död. I slutet av inlägget finns en film om omskolning.

Om plantorna står för tätt blir de svaga och taniga så därför behöver de skolas om dvs delas på och få egna krukor. Var försiktig när du hanterar plantorna. Stjälken går lätt av och rötterna som troligen redan trasslat in sig i varandra kommer att gå av. Jag brukar låta det torka upp lite innan jag skolar om. Då är det lättare att få ut jorden och rötterna ur krukan. Försiktigt lägger jag jordklumpen ner och försöker dela på rötterna med hjälp av en pinne eller penna utan att de största rötterna går sönder. Håll inte i stjälken utan hellre då i ett blad. Går det av växer det ut nya.  Värre blir det om stjälken går av.

När jag har delat på rötterna sätter jag plantan i nya krukan med planteringsjord. Jag fyller krukan med jord, gör ett hål i mitten och trär i plantans rötter i hålet. Jag sätter i princip alla plantor lite djupare ner än de var förut. Då blir de stabilare och kan utveckla fler rötter. Detta gäller särskilt tomatplantorna. Du behöver inte packa jorden för hårt runt plantan. När man vattnar sluts jorden runt rötterna och stjälken.

Nu stannar tillväxten till i någon vecka eftersom en del sugrötter gått av. Det är ingen fara med det. Plantan etablerar sig i den nya krukan och skadade rötter reparerar sig. Den nya jorden ger tillräcklig gödsel de första 3 veckorna. Sedan kan man börja tillsätta lite svag näring. 

Något som har hänt mig flera gånger är att kålplantorna växer till sig men så helt plötsligt säckar de ihop och dör. De har ruttnat precis vid jordytan och viker sig därför. Då är de angripna av en svampsjukdom och då är det viktigt att kasta den jorden. Man ska aldrig använda gammal jord till nysådd. Massa blomflugor eller sorgflugor som de egentligen heter hänger runt odlingarna och kryper i jorden. De gillar fuktig jord och det är därför de trivs i frösådderna. De lägger 70-140 ägg och dessa larver äter både rötter och kan orsaka svampangrepp. De försvagar hela plantan så jag ställer ut små skålar med saft, vinäger och en droppe diskmedel för att bryta ytspänningen. Där samlas de och drunknar. 

En liten kruka blev sju så nu gäller det att skapa plats för alla omskolningar..

Jordärtskockor och nässlor

Nu är det vårdagsjämning. Det betyder att ljuset har vunnit över mörkret. Idag har vi varit i trädgården och slitit tungt och helt plötsligt tog alla kraft slut i mig. Jag måste nog gå in och vila lite sa jag till maken. När jag kom in såg jag att klockan redan var sex! De snabba ändringarna i ljustimmarna är svåra att hänga med i. Nåväl.

Det har varit kallt fram till nu och jag skördar fortfarande jordärtskockor. Nu blir det dock sista helgen eftersom ljuset och en begynnande värme gör att de börjar gro igen. Storskörd alltså. Koka och frysa in. Men man kan ju inte ha hur mkt soppa som helst. Så nu gör jag stora lass med gnocchi och fryser in. Jag kommer dela med mig av receptet så fler kan njuta av detta goda fenomen. Gnocchi är egentligen kokt potatis som mosas ihop med mjöl och ägg till en pastaliknande deg och kokas sedan. Detta är samma sak fast man byter ut potatisen med jordärtskocka. Eftersom jag nu ska tömma alla torkade nässlor så slänger jag i en näve av dessa också. Nu kör vi:

Koka ca 1 kg jordärtskockor. Jag kokar med skal på och skalar efteråt men man kan skala innan också. Jag mixar de kokta jordärtskockorna så de blir finfördelade. Sedan blandar jag 5-6 dl durumvetemjöl med smeten på ett bakbord. Detta moment är kletigt och jobbigt tycker jag. Jag gillar inte alls kletiga degar. Nåväl. när degen är hyfsat smidig lägger jag i två äggulor och jobbar in dem tillsammans med en näve torkade nässlor (kan uteslutas)

Nu kommer vi till ett moment där mina italienska extramammor skulle fnysa högt och himla med ögonen. Man ska göra små fina runda bönformade bollar som helst ska mönstras lite så såsen fastnar. Men det går ju inte när smeten sitter fast på fingrar och alla verktyg man försökt använda för att slippa sliskig deg på fingrarna. Jag försöker men inser att det inte går. Tack och lov för Ernst! Han visade hur man helt enkelt lägger degen på en skärbräda och skär av små snuttar rakt ner i grytan. Så fiffigt och okladdigt! Det blir inte vackert men det gör inget.

burst

Så klafs ner i en gryta med fullt kokande vatten och när klimparna dyker upp till ytan så är de klara och plockas upp med hålsil. Det går på några minuter. Dessa går bra att frysa in.

Ingen större skillnad på de jag försökte rulla och de jag bara skar. Eller jo, kanske lite.

Gnocchi serveras oftast med en god tomatsås men jag tycker inte det passar så bra med jordärtskocka. Dessutom tycker jag konsistensen är för degig på gnocchi så jag vill steka dem. För att få lite krisp steker jag dem med sesamfrön i lite rapsolja. så tillsätter jag salladslök och tunnt skivad fänkål. Ett rejält lager med parmesan på detta och sedan färsk bladpersilja, lite pesto och en fräsch grönsallad till med gurka, färsk koriander och lime. Aj, aj så himla gott. Man kan ha det som det är men jag stekte lite chilimarinerad strimlad halloumi till och det var supergott.

Förbereder för sådd

Nu börjar nya växtsäsongen. Fröerna har anlänt och när julen åker ut åker växtlampor, såjord och fröer in.

I år tänker jag prova att värma jorden så ägg från ev skadedjur försvinner. Många gör det i ugnen men jag testar att göra det i grillen. Inget måste men jag tycker det är kul att prova. Nedan finns en film om det.

På min youtubekanal finns även filmer om sådd och omskolning. Eller så går du in under kategorin odlingsråd här på bloggen så hittar du inläggen för detta. Kom igen! Våga sätta igång och odla något!

Gång på gång

På hösten är stor del av vår gräsmatta lerpölar och gyttja som vi släpar in i huset. I flera år har vi pratar om att vi ska gå torrskodda från vägen till våra hus. Men så ska vi planera hur gången ska gå, om det ska bli en rabatt också, och vilka material ska vi ha och så händer inget för det blir inget beslut. Nu tog vi tjuren vid hornen och bara gjorde det. Vi bestämde inget utan grävde ur och lade ett tunt lager grus som ändå ska ligga i understa lagret. Det var rätt befriande. Nu är man igång liksom. Slängde ut lite kantsten för att få känslan av formen. Fick justera lite men det är inte så svårt när man inte lagt ut allt. Kommer nog justera om flera gånger så jag lägger inga fler laget förrän jag är 100 på hur det ska bli.

Gångar är intressanta i en trädgård. Den visar dig vägen till huset eller lockar ut dig på en tur i trädgården. En gång ska vara spännande och locka till att gå vidare. Var hamnar jag om jag följer den här vägen? En rak gång där man ser slutet är inte lika spännande men fungerar runt hus eller vid garage där den signalerar ”här är det”. Så vilket material ska man välja? Det finns ju så mkt att välja på. Antingen väljer man ett material som matchar husets stil eller så kan man bryta av ett nytt modernt hus med lite mjukare stengångar. Jag har svårt att hålla mig till en stil då jag gillar att prova nya former och olika material så här funderar jag på att blanda trä-grus- marksten. Visst låter det spännande! En gång med sten ger ju också förutsättning för en rabatt med lavendel som får värme av stenen. Ja, så kanske det ska bli! Som tur är kan man leka lite i vanligt fotoredigerarprogram för att se hur man vill ha det. Nedan provar jag tanken på att ha fortsätta med skifferplattor.

Odlingslimpa

Så här på hösten när jag röjer och klipper ner allt som inte har frön så är det smart att anlägga en odlingslimpa eller kompostlimpa. Man kan välja en bädd i grönsakslandet eller av pallkragarna att anlägga limpan på. Tanken är nämligen att man inte bryter den förrän efter en-två år. Första året är den bra att odla värmekrävande växter men jag brukar odla kål på den pga näringen. Pumpa, gurka och tomat fungerar också bra.

Så här gör jag: första lagret består av pinnar från hallonbuskar och lite hårdare ved som jag beskär på hösten. Andra lagret består av mjukare men rejäla stjälkar. Här hamnar mina jordärtskockstjälkar (inga problem att skära av dem då skockorna klarar sig bra i jorden ändå) solrosstjälkar och tomatstjälkar.

Tredje skiktet kommer till när jag rensar upp i grönsakslandet dvs blast och ogräs. Här hamnar också löven jag räfsat ihop. Jag lägger också hästgödsel.

Fjärde skiktet lägger jag årets kompost som är halvnedbruten. Sedan täcker jag över allt med trädgårdsjord.

Nu hoppas jag att processen sätter igång och värme uppstår. Under året kommer jag även gräva ner bokashin här. Min egen jordfabrik!

Bädda grönsakslandet för vintern.

Jag tror jag kommit på ett smart sätt att bädda landet. Jag använder hönsnät för att maskarna ska komma åt löven. Titta på filmen nedan så förstår ni vad jag menar.

Här finns även en länk till tidigare inlägg där du kan läsa mer om vintertäckning efvasorter.se/2018/10/12/ge-tillbaka-till-jorden/.

Här finns även en länk till tidigare inlägg där du kan läsa mer om vintertäckning http://efvasorter.se/2018/10/12/ge-tillbaka-till-jorden/.

Isop- nordens lavendel

Isop- Hyssopus officinalis är en buske som kan användas som en vacker häck som med sina blåa blommor påminner om lavendel. Den finns också med vita eller rosa blommor.
Man kan använda både blommor och blad som krydda och den har använts mot förkylning och allehanda sjukdomar. Den är härdig ända upp i norra Sverige och växer sig snabbt stor. Man får klippa den ganska hårt och det tål den. Nedan finner ni en film där jag skördar blommor och visar hur. gör en avläggare.

Citronmeliss

Du har sett den på efterrätter. Ett blad som doftar och smakar svagt av citron. Tveka inte att äta den. Den kallas nämligen hjärtans fröjd för att den sägs göra dig lättare till sinnet. Hur bra blir inte det ihop med en god efterrätt?

Citronmeliss är fin att dekorera all typ av mat.

Melissa officinalis heter den på latin och den är en krydd- och medicinalväxt som spritt sig hit från orienten. Den användes som hjärtstärkande och för att lätta ett tungt sinne. Örten odlades även för binas skull. Den räknades som binas favorit och lockade bin till nya kupor. Därav namnet melissa från grekiskan melis som betyder honung.

Den ingår i likörer såsom chartreuse och benedektinlikör. Jag brukar dra ur den färsk i sprit och använder som tinktur eller i snapsblandningar. Citronmeliss smakar mest och bäst färsk men fungerar även som torkad till te. Smaken blir väldigt mild så jag brukar blanda upp den med ex.vis citronverbena som har tydligare smak av citron. Citronmeliss ingår i mitt sov-gott-te tillsammans med myskmadra, humle och andra lugnande örter.

Färsk citronmeliss finns ju året runt i mathandeln. Den fungerar i alla typer av sallader men jag vill rekommendera särskilt att använda den i grekisk sallad där den ger en god kontrast till den salta fetaosten. Naturligtvis passar den även till alla typ av bär och frukträtter.

Citronmelissen är lättodlad och sprider sig gärna ymnigt om det trivs bra. Den klarar halvskugga men trivs bäst i sol. Den fungerar jättebra i kruka på balkongen eller i köksfönstret. En ört för alla alltså. Nedan finns en film jag gjorde på örtens dag där jag pratar om citronmeliss