Nu börjar de skjuta skott…eller inte. Hur som helst är det bäst att leta efter ohyra och rensa bort mögel samt klippa ner växterna så de får kraft till att skjuta nya skott nu när ljuset kommer tillbaka. Här kommer en film om det:
Författare: Efvas örter
Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden.
För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap.
2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola.
Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.
Vårbruket i växthuset
Hög tid att börja odla i växthuset. Men först behövs växthuset fixas till efter den långa vintersömnen. Bort med allt som kan angripa växterna. Här är en film om det. Vidare i inlägget står lite om första sådden i växthuset.
Solen värmer upp både jord och luft i växthuset nu även om det är kallt utanför. Eftersom jag har tegelsten på golvet så lagras värmen i dem och håller kylan borta även på natten. 
Alla växter som har fått övervintra i växthuset åker ut men ställs i skyddat läge med glasrutor över.
Nu ska jorden tas ut ur växthuset. Det kan finnas mögelsporer och sjukdomar i jorden så därför behöver det översta lagret tas bort. 
Jag tar bort ca 10 centimeter ner till den rena jorden. Bort med allt grönt och vitt. Jorden får fylla ut ojämnheter i gräsmattan. När all jord är borta så vattnar jag rejält. Det ska bli dyngsurt i jorden. Det gör jag för att larver och sniglar som brukar ligga längre ner ska krypa upp för att inte drunkna. När detta är gjort fyller jag på med ny välgödslad jord.
Det första jag sätter är spenat, rädisor och sallad. De klarar kyliga nätter bra. Jag lägger fiberduk över på natten ifall, ifall det skulle bli en riktig köldknäpp. Efter en vecka ungefär kommer spenaten upp. När det blir några grader varmare så kommer jag så dill. Jag hinner två omgångar spenat och sallad och ev tre omgångar rädisor innan jag ska sätta ut tomaterna i bädden. 
Årets ört blev Maskros
Årets ört röstades fram och utsågs på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar förra helgen. Det blev Maskros som vann över de nominerade mjölkört, björnrot, kryddtimjan, och kungsmynta. Det är svenska örtasällskapet som nominerar örter och håller i omröstningen.
Visst blir man galen då de tar över gräsmattor men det är en väldigt fin ört egentligen. Man kan både äta den och använda den för hälsans skull.
Unga småblad kan användas i sallad (om man täcker dem med tex en hink, så blir de mindre beska). Bladen är rika på A- och C-vitamin. Blomkorgarna, särskilt knopparna, är ätbara, stek med lite lök och kryddor. Rötterna, som är kolhydratrika, kan användas i soppor, stuvningar m.m. Skala och koka rötterna i ca 20 minuter, så blir de mindre beska. Av blommorna kan man koka maskrossirap och maskrosmarmelad. Man kan också göra vin på de gula blomställningarna
Som medicinalväxt har den varit känd länge och har använts mot en mängd olika besvär. Främst är det blad och rot som används. De innehåller bitterämnet taraxacin som verkar aptitstimulerande. Roten stimulerar produktionen av matsmältningsvätskor från bukspott, galla och lever. Den används även vid mag-tarmkatarr, förstoppning, högt blodtryck, eksem, hudproblem.
Maskrosor är utmärkta biväxter med värdefull nektar och pollen.
Enligt wikipedia kommer det svenska namnet maskros av att det ofta sitter små svarta tripsar i blomman och användes första gången 1802 i boken Svensk botanik. Tidigare svenska namnformer (från början av 1800-talet) är Lejontand, Smörblomster, Skallnacke, Munkhuvud, Kopiss och Äggblomster. I flera europeiska länder heter växten lejontand med anledning av de flikiga bladen, exempelvis norska: Løvetann.
Så-skola del 4. Omskola plantorna.
Hoppas ni liksom jag har fått upp en massa härliga småplantor som har stått och växt sig större i ljuset. Jag behöver dela plantorna och tillsätta lite näring så de kan växa sig ännu starkare. Småplantorna är väldigt känsliga och det finns mkt som kan gå fel. För torrt, för vått eller sjukdomar som kommit med jorden kan göra att plantan helt plötsligt är död.
Om plantorna står för tätt blir de svaga och taniga så därför behöver de skolas om dvs delas på och få egna krukor. Var försiktig när du hanterar plantorna. Stjälken går lätt av och rötterna som troligen redan trasslat in sig i varandra kommer att gå av. Jag brukar låta det torka upp lite innan jag skolar om. Då är det lättare att få ut jorden och rötterna ur krukan. Försiktigt lägger jag jordklumpen ner och försöker dela på rötterna med hjälp av en pinne eller penna utan att de största rötterna går sönder. Håll inte i stjälken utan hellre då i ett blad. Går det av växer det ut nya. Värre blir det om stjälken går av.
När jag har delat på rötterna sätter jag plantan i nya krukan med planteringsjord. Jag fyller krukan med jord, gör ett hål i mitten och trär i plantans rötter i hålet. Jag sätter i princip alla plantor lite djupare ner än de var förut. Då blir de stabilare och kan utveckla fler rötter. Detta gäller särskilt tomatplantorna. Du behöver inte packa jorden för hårt runt plantan. När man vattnar sluts jorden runt rötterna och stjälken.
Nu stannar tillväxten till i någon vecka eftersom en del sugrötter gått av. Det är ingen fara med det. Plantan etablerar sig i den nya krukan och skadade rötter reparerar sig. Den nya jorden ger tillräcklig gödsel de första 3 veckorna. Sedan kan man börja tillsätta lite svag näring.
Något som har hänt mig flera gånger är att kålplantorna växer till sig men så helt plötsligt säckar de ihop och dör. De har ruttnat precis vid jordytan och viker sig därför. Då är de angripna av en svampsjukdom och då är det viktigt att kasta den jorden. Man ska aldrig använda gammal jord till nysådd. Massa blomflugor eller sorgflugor som de egentligen heter hänger runt odlingarna och kryper i jorden. De gillar fuktig jord och det är därför de trivs i frösådderna. De lägger 70-140 ägg och dessa larver äter både rötter och kan orsaka svampangrepp. De försvagar hela plantan så jag ställer ut små skålar med saft, vinäger och en droppe diskmedel för att bryta ytspänningen. Där samlas de och drunknar.
En liten kruka blev sju så nu gäller det att skapa plats för alla omskolningar..
Städning av växthuset och guldbaggar.
Nu har vi haft plusgrader i en vecka. Växthuset behöver rengöras inför årets odlingsuppstart. Eftersom växthus är skyddat område för hårt väder, regn och kyla så är det gynnsamt både för mögelsporer och ohyra. Därför är det viktigt att hålla rent. Jag börjar med att sopa bort gamla löv och grenar som sitter i taket och väggarna efter vindruvsrankor och tomater. I fönsterbotten hittar jag massa döda insekter, blad och mossa.
Fyra fina guldbaggar har inte hittat sin väg ut ur växthuset och nu ligger de här döda men lika glänsande som när de levde. De skulle kunna bli fina som örhängen! Morbid eller kreativ återvinnare? Jag skulle inte vara den första som smyckade mig med skalbaggar. Eftersom de skimrar som de ädlaste stenar så har de använts till dekoration på kläder och accessoarer.
Guldbaggen är ganska vanlig och gillar ekskog. Livscykeln är tvåårig och den största delen av levnadstiden tillbringas som larv, som fullbildad skalbagge lever den bara i några veckor. De flyger med slutna täckvingar vilket gör att de ser ganska klumpiga ut när de flyger. De verkar ha lite svårt att svänga undan om ngt är i vägen. De gillar att äta frömjöl och gör ingen skada i trädgården. Hos mig samlas de gärna på silvermartornets blomma.
Vidare till städningen. Efter att jag plockat bort alla mögliga blad och pinnar sprutar jag såpvatten på alla fönsterrutor och ordentligt i alla hörn. Hyllor och stötteställningar för tomaterna åker också på en såpomgång. Såpa är effektiv för rengöring men även ett bra medel mot löss och spinn. Jag låter det verka en stund och sprutar sedan med vattenslangen uppifrån och ned. Nu får det torka en vecka och sedan är det dags att ta sig an jorden som inte är så fräsch. Jag kommer att ta bort översta lagret och sedan locka fram eventuella larver och övervintrande mördarsniglar. Återkommer om hur jag gör det i ett senare inlägg.
Fruktremmar och nässelsmoothies
Nu är rabarberna på väg upp i trädgården och i frysen har jag flera påsar med frysta rabarberbitar. Nu får jag använda upp dem för att ge plats för nya. Juice o pajer känns inte så lockande längre så när Marie Mandelman gjorde fruktremmar på tv så slog det mig. Rabarberremmar förstås! Så lätt att göra och så fantastiskt gott! Så här gjorde jag:
’
Koka ihop finskuren rabarber i ca 10 minuter så det blir ett mos. Pressa det genom en grovmaskig sil så det är som en vattnig puré. Tillsätt riven ingefära efter smak och honung så det får en bra sötma. Till ett kilo rabarber hade jag en matsked ingefära och två msk honung men de blev de otroligt syrliga (vilka jag gillar). Men vill man ha mer honung eller ingefära så funkar det. Häll upp på en plåt med oljat bakplåtspapper. Ju tjockare smet desto längre tid tar det att torka. Sätt in ugnen på 50 grader och låt stå i 3-6 timmar. Ha luckan lite öppen så fukten kan ta sig ut. Du känner den smeten hänger upp. Du kan lyfta den i kanten utan att det kladdar eller går av.
När den är färdig klipper du remsor och vänder dem i florsocker så du kan göra rullar utan att de kladdar ihop. (jag hade bara sockret på en sida och det funkar). Så gott och känns som ngt man kan ha med sig ut i skidspåret eller på vandring för att få en energikick.
Sedan gjorde jag remmar på konserverade päron som fick koka ihop med färsk mynta. Det blev också jättegott. Det är bara att experimentera med smaker.
Nässlorna är ju också snart här och jag kan nu slösa med mina torkade nässlor i gröt, smoothies och brödbak. De ger mig mineraler och vitaminer som jag verkligen känner att jag behöver nu. Ingen idé att lagra längre. Torkade örter är som bäst inom ett år både i smak och verksamma ämnen.
Vårsolen är här!
Mars-solen är stark. Den värmer jättemycket och ljustimmarna ökar snabbt. Det känns ju fantastiskt för oss människor men för vissa växter kan det bli katastrof. Mars är ju en månad där en klar solig varm dag kan innebära frost på natten. Därför är det dags nu att skugga de känsligaste växter. För min de handlar det om medelhavsväxterna. Persikorna sätter knoppar tidigt för att hinna mogna under säsongen. Men de tål inte frost och det kan då innebära att det inte bli någon skörd det året. Så jag skuggar den spaljerade persikan med en vanlig markduk och hoppas det går bra. Samma sak gäller för fikonet, blåregnet och salvian. De står alla mot en skyddad södervägg och blir rejält uppvärmda under dagarna. 
Vi har i inte haft någon tjäle alls i år här i Halland men på de ställen i landet där marken är frusen behöver man skugga även de städsegröna växterna eftersom de annars kan börja vakna upp och ska suga upp vatten. Är det då fruset i marken så får de i sig för lite och kan då torka istället.
När man är säker på att frostrisken är över så tar man bort skuggningen så de kan sätta igång och växa.
Så-skola del 3: Småplantorna tittar upp.
Efter en och en halv vecka tittade de första småplantorna upp hos mig. Nu har det gått tre veckor sedan sådd och även kronärtskockorna har kommit upp. Dessutom hände något jag själv inte trodde så mycket på. De köpta kryddorna med så kallade chiliflakes som hade hela frön har också grott! Så spännande och vilken glädje det ger när man ser ett grönt litet liv utvecklas! Hoppas ni också har fått upp något. Mycket ligger dock kvar i dvala men det gäller att ha tålamod. Vissa frön tar längre tid.
De som kommit upp måste nu bli övertygade om att det är vår och värt att leva vidare. Nu behöver de alltså ljus. De flesta vill ha det lite svalare (typ 18-20 grader) men mycket ljus. Det bästa är att du har ett svalare rum med mkt ljus. De små plantorna strävar efter att få ljus genom att sträcka sig efter ljus. Dvs ta sig upp ur mörkret till ljuset som normalt ligger högre upp. Har du dåligt ljus blir alltså plantorna långa men det är ingen fördel att de fokuserar på att växa på höjden snabbt. De får då oftast en väldig smal stam. Vi ska sträva efter att få stabila plantor som orkar bära frukt eller blommor utan att säcka ihop. Därför är en växtlampa en bra investering om man har dåligt med ljus.
Jag förodlar många plantor så jag har köpt en stor lysrörsarmatur med kallt vitt ljus som inte ger värme. Det blir en otrolig skillnad jämfört med att inte ha stödljus. Jag har den på timer så den går på mellan 8.00-18.00. Har man några få plantor så räcker det att köpa en växtglödlampa och sätta i typ en skrivbordslampa med riktat ljus på plantan. Ni behöver alltså inte köpa några dyra anordningar. En glödlampa eller lysrör med vitt ljus som inte ger värme funkar perfekt.
Nu vill vi också få rötterna att sträva nedåt för att söka vatten. Med förra sommaren i minne så vill vi ha växter som söker med rötterna nedåt och inte uppe vid ytan. Vattna därför på faten som krukorna står på och kör bara med sprayflaska lite försiktigt på ytan. Nu kanske det börjar dyka upp massa småflugor runt växterna. Risken är att de tar död på de små bebisplantorna så ställ en skål vid odlingen med vatten+ lite sött typ honung eller saft+ lite vinäger+ en droppe diskmedel för att bryta ytspänningen. Flugorna dras dit och drunknar.
Jag brukar klappa mina småplantor försiktigt på huvudet när jag tittar till dem. Min hand får symbolisera vind och regn som de utsätts för om de står ute. De får träna upp sina fibrer så de står pall för det hårda livet när de kommer ut.
Nästa avsnitt av såskolan hoppas jag att alla ni som följer detta har massa starka plantor som vi behöver dela på och förbereda för utplantering.
Örter för kärlek- Alla hjärtans dag- special
Att bli älskad av någon eller att öka lusten har varit drivkraften för framtagande av olika brygder och amuletter gjorda av örter. Under antikens dagar bakade man in olika örter i kakor eller bröd eller blandade i vinet och bjöd den man åtrådde i tron att känslorna skulle bli besvarade. Ibland gick det bra men ibland blev det dödlig utgång då man använde fel ört eller gjorde brygden för stark.
Att spå om kärlek med växter finns det många exempel på som lever kvar än idag: Dra kronbladen av en blomma- älskar, älskar inte, plocka sju blommor och lägga under kudden för att drömma om den som ska bli ens partner m.m. Kärleksörten hänger man i sitt hem för att se om kärleken kommer att bestå. Man tar två kvistar och hänger bredvid varandra. Om de vänder sig mot varandra varar kärleken för evigt om de vänder sig bort mot varandra blir det mindre lyckligt.
Heta kryddor och örter som får blodet att pulsera lite snabbare är ofta de som räknas som afrodisakium. Här kan nämnas pepparmynta, rosmarin, persilja, ingefära, chili som exempel.
Nåja, att bjuda på god välsmakande mat kan räcka för att bli älskad. Åtminstone av katten…?
Det som göms i snö kommer upp i tö
Nu när snön har försvunnit måste man går runt och inspektera i trädgården. Är det växter som har brutits sönder av snön, har någon ruta i växthuset gått sönder, har jordärtskockorna frusit eller är det ätbara och hur mår grönkålen?
Syrenen har små gröna knoppar och snödropparna har redan satt blom på sina håll. Tjoho, våren är på gång! Jag tar en sväng ut i skogen för att kolla till bäcken som forsar fram som en rasande tjur. Vattnet är rekordhögt och marken släpper ut vatten överallt. Att få ta en pinne och pilla bort samlingar av pinnar och löv så vattnet kommer fram är så himla kul. Det var sånt jag gjorde som barn och fortfarande tycker är lika roligt. Det känns att man hjälper moder jord på traven på något sätt.
Men vänta vad är det som lyser rött där borta? Det är väl inget som växer nu. Nehej, nu när marken har tryckts ner av snön kommer det upp mer än snödroppar. Gamla sopor! På 50 och 60-talet visste man inte bättre. Jag vet inte om man grävde ner eller bara slängde ut i en hög men varje år kommer det upp nya saker. Det röda är någon typ av gammal plast och när jag dragit upp den ligger ännu mer under. Plast, gamla sulor, en badmintonboll, en plastpåsklilja, gamla sönderrostade plåtburkar med ngt okänt innehåll, trasiga glasflaskor. Jag får ihop en hel stor plastpåse. Det ligger säker mer skräp längre ner men nu har jag i alla fall tagit bort den som djur kan skada sig på. Jag får återvända med fler soppåsar när regnet spolat bort mer från ytan.
Ja, när vintern drar sig tillbaka så får vi tillbaka det som vi en gång gömde i jorden eller i haven. Så ta med en soppåse nästa gång du går på en skogs- eller strandpromenad både för att lägga dina egna sopor och andras. Det är allas vår skyldighet.