Författare: Efvas örter

Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden. För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap. 2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola. Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.

Rosmarin- årets ört

Varje år nominerar vi i Svenska örtasällskapet fem örter till Årets ört. Vi brukar använda vårens mässor för att ni ska kunna rösta fram vinnaren.

I år blev ju allt inställt så vi har haft omröstningen digitalt istället och vilken jämn kamp det blev om förstaplatsen. Rosmarin vann med en röst över våtarv!

Rosmarin är ju en älskad matkrydda som främjar aptiten och underlättar matsmältningen. Men den har flera spännande användningsområden. Medicinskt har den använts mot ledvärk i oljor och badvatten. Den drar igång blodcirkulationen. Den är även starkt antiseptiskt så man kan gurgla sig med den vid halsont. Om man kokar den i vatten kan du tvätta köksbänk eller toalett med vattnet. Både för att det är bakteridödnde och doftar gott. Det sägs att om du doftar på en rosmarinkvist så blir du klarar i hjärnan och klarar tester bättre!

Du kan läsa allt om Rosmarin på örtasällskapets hemsidan

Kvanne och Trädgårdstider

Oj, vilken respons jag fått efter att jag var med i programmet Trädgårdstider igår. Telefonen gick varm (nej, nej inte från SVT) Sms och andra meddelande strömmade in med uppmuntrande ord. Gamla bekanta hade känt igen mig och tog kontakt. Så otroligt kul!

Vi pratade ju naturligtvis längre än klippet visade och Tareq blev verkligen glad för kvannen. Han gillade den mycket och hade stor kunskap kring växten. Om växten överlevt vintern så kanske vi får se honom laga något med den i kommande säsong. Hoppas det!

Kvannen blir ståtligt stor år två.

Kvannen är inte så känd i trädgårdsvärlden men uppe i norra Sverige har den spelat en viktig roll. Den härstammar från fjällvärlden där den varit viktig som mat och medicin. Den har sedan spridits söderut kanske främst som medicinalört.

Vill ni läsa mer om kvannen så finns det en artikel på Svenska örtasällskapets hemsida https://ortasallskapet.se/ort/kvanne/

Anlägg en liten äng i trädgården

Ängsmiljöer är det brist på i Sverige. Detta har gjort att flera vildbin och fjärilar har minskat stort i antal. En äng är vacker och ganska lättskött. Du behöver inte rensa och ansa. Låt den bara stå där och blomstra och sedan slår man eller klipper av den på sensommaren efter blomningen och låter den fröa av sig innan man räfsar ihop gräset.

Har du en solig plats i trädgården med näringsfattig och lätt jord så är det perfekt. Jag som har näringsrik lerjord valde en plats som är solig och lade ett lager med sand för att fröna ska få goda förutsättningar att gro. Med lerjord är det risk för vattenansamlingar på vintern och det vill inte ängen ha. Så det är viktigt att välja en plats med rätt förutsättningar. Om det är mossa på gräsmattan är det troligen inte rätt ställe.

Det finns mycket att läsa om hur man anlägger en äng på Pratensis hemsida. De är specialister på ängsblommor. Nedan kan du se min film om hur jag gjorde.

Väck upp dahliorna

April är månaden då vi förbereder för det som ska växa i trädgården. Dahliorna tog jag upp i höstas, borstade av dem och lade dem i en papperspåse och förvarade svalt, torrt och mörkt.

Nu är det dags att ta fram dem och sätta igång sugrötterna. De är ju torra och om man lägger ner dem i jorden direkt finns en möjlighet att knölarna bara ruttnar. De behöver få igång sugrötterna först så de lätt kan förse knölen med vätska och näring. En annan anledning till att jag förgror dem i en låda med lite jord, är att jag vill att de små skotten ska ha blivit större innan jag sätter ut dem. Spanska skogsnigeln gillar nämligen de små skotten när de kommer upp. Om de fått växa till sig lite är det inte lika intressant. Se filmen nedan för att se hur jag sätter igång dahliorna.

Man kan tycka att det är mycket meck med dahlior. Men det är inte så jobbigt om man har en tålig sort. Jag har en gammal sort som förökar sig väldigt mycket varje säsong och som ger stora knölar vilket gör att de inte torkar ut så lätt. Jag tycker det är värt jobbet för de är så fina och blommar länge ända till frosten kommer och biter av dem.

Skapa en köksträdgård

Våren 2020 har blivit annorlunda än vad jag planerat för. Alla trädgårdsmässor och föreläsningar är inställda. Det är så tråkigt att inte kunna träffa engagerande trädgårdsmänniskor som man får prata örter och odling ohämmat med utan gäspningar. Min instängda kreativitet har nu istället fått blomma ut fullständigt i min trädgård. Alla plantor jag dragit upp från frö för att kunna sälja på mässor får nu hamna i egna täppan. Så i år kommer min köksträdgård bli något extra med massa blommor och genomtänkta mönster. Jag har tom haft tid att i förväg planera och rita upp hur min köksträdgård ska se ut. Hur kul var inte det:

Håller du också på och planera din frilanssådd. Här finns en film om det från förra året: https://youtu.be/6jzYRnJgatY

https://youtu.be/6jzYRnJgatY


Om du tänker sätta potatis för första gången kan du har nytta av den här filmen:

Korpen hälsar på

Det bor ett par korpar i berget nära stugan. Jag brukar lägga ut mat till dem när det finns rester över. Jag hör korpen väl när han flyger över gården. De stora vingarna gör ett wosh-ljud och ibland gurglar han lite. Aldrig någonsin avslöjar han sig dock när han hämtar maten. Helt plötsligt är den borta. Han måste smyga sig dit på något sätt. Jag lägger alltid maten på samma ställe. Den här gången satte jag viltkameran intill fatet med skivad korv. En timme senare såg jag att fatet var tomt. Jag tänkte att det kanske var någon katt eftersom jag inte trodde korpen vågade sig så nära när jag var ute i trädgården. Men kameran ljuger inte. Där står han eller hon, och mumsar i sig korven.

Korpen ser kameran och kanske hör ett ljud. Men maten lockar så han stannar kvar.
Frågan är om han skrapade ihop dem och tog dem med klorna? De gömmer ju gärna maten ett tag.


Staplar korvskivor

Korpar är liksom de flesta kråkfåglar väldigt smarta. De kan till och med planera för framtiden. Dvs göra val som gynnar ett senare skede. Det sägs också att de kan känna igen oss som lever runt dem. De ger varandra gåvor också men än så länge har han inte lämnat någon sten eller pinne till mig.

Lär dig lite mer om den fascinerande korpen. Om du bara har några minuter kan du titta på den här snabbvarianten https://www.youtube.com/watch?v=n3wx81iABwQ Det är vetenskapens värld som berättar om korpars intelligens på 4 minuter.

Eller ett superintressant P1 dokumentär som heter Att komma nära en korp

Mistel

Jag köpte några mistelbär för att se om det är möjligt att få dem att ta sig i något av mina träd. Misteln är mystisk och vacker. Alla som har läst Asterix känner till att druidens Miraculix inte kan motstå att klättra upp i träden och plocka mistel som ingår i hans hemliga dryck. I juletid hänger vi den i våra hem som skydd mot allt ont och för att skapa kärlek i hemmet. Vad är det för växt egentligen?

Misteln sägs vara en av druidernas heliga örter.

Misteln är Sveriges enda trädlevande parasit. Den förekommer huvudsakligen i Mälardalen och i östra Småland. Den växer framförallt på lind och lönn, men även andra träd som kan vara värd för mistlar. I Tyskland och Frankrike är den ett ogräs som tar död på många träd. Den syns bäst på vintern när träden tappat sina löv. Då ser man något som påminner om skatbon.

Parasitväxter anses ofta vara livskraftiga eftersom de suger livet ur sina värdväxter. Kanske är det därför den ansågs som helig ört av de keltiska druiderna omkring 1000 år före vår tideräkning. Enligt Plinius d.ä. skar keltiska druider mistlar med gyllene skäror, fångade upp dem i ett vitt tyg och erbjöd dem åt gudarna i samband med tjuroffer. De hängde också upp mistlar i taket och ovanför dörrar för att hålla onda andar borta och för att bringa lycka till dem som bodde i huset. Mistlar ansågs bota allt och är, genom sin eviga grönska, en symbol för odödligheten. Den ansågs skänka liv och fertilitet, skydda mot gifter och vara sexuellt upphetsande och därför ofta använd i fertilitetsriter. Kanske hänger detta ihop med att man ska kyssas under misteln. Det blev en tradition i det anglosaxiska julfirandet på 1700-talet som vi idag för vidare.

Börja nu inte äta mistelbär för de är giftiga! Fåglarna klarar dem bra dock. Att sätta mistelfrön i sitt äppelträd eller något annat lämpligt värdträd kräver tålamod. Om det tar sig, vilket inte är så lätt, så tar det 3-5 år innan du har en fin stor mistel. Den förökar sig med fåglar som äter bären så är man rädd att den ska sprida sig så tar man bort bären.


Rösta på årets ört

Svenska örtasällskapet nominerar varje år kandidater till årets ört. Vi brukar ha omröstning på trädgårdsmässan i Stockholm den här helgen. Men eftersom den är inställd så får vi fixa den digitalt. Jag skulle ha varit där och stått i montern och föreläst. Så därför gör jag en omröstning på min facebooksida. Så rösta på årets ört där eller på örtasällskapets hemsida: www. ortasallskapet.se

Nominerade är: dill, rosmarin, saffran, tussilago och våtarv. Här nedan kan ni läsa mer om dem.

  • burst

Dill Anethum graveolens Ettårig ört från Medelhavsländerna och Västasien. Den blommar i juli-augusti med gula kronor. Smaken hos dill beror på en flyktig olja med starkt aromatisk smak och stickande doft. Dill innehåller också eterolja med limonen, niacin, B6, askorbinsyra, kalium, kalcium, magnesium, järn och zink.

Dill omnämns redan på 1500-talet fkr i de egyptiska papyrus Ebers-rullarna och i Apicius receptsamling från ca 400 fkr. Den omnämns i Bibeln, där man får veta att den tillsammans med mynta och kummin användes som betalningsmedel för skatt. Romarna, som använde den flitigt, tog med sig växten norrut och senare spreds den med hjälp av munkarna upp i Skandinavien.

Kulinariskt används dill numera främst i det indiska köket och i klassisk svensk matlagning som dillkött, men framförallt i fisk- och skaldjursrätter (kräftor kräva denna krydda). I världens övriga matkulturer förekommer dill nästan inte alls.

Medicinskt har fröna använts mot kolik och till ammande mödrar. Inom folkmedicinen har klyvfrukterna använts vid väderspänning och matsmältningsproblem. Att tugga på dillfrön anses dämpa hungerkänslor. Dillvatten  är en gammal huskur för barn som har magknip eller svårt att sova.

Dill ansågs hålla onda andar borta och hjälpa vid förhäxning och trolldom.  Då skulle man hänga upp dillen i en knippa över dörren. På medeltiden var te på dill ett beprövat medel mot hicka.

Rosmarin Rosmarinus officinalisTillhör familjen Lamiaceae, kransblommiga

En flerårig, städsegrön macciabuske från Medelhavsområdet. Den är inte särskilt härdig i Sverige men det går att klara den över vintern, om man har tur och rätt miljö. Den blir ca 50-150 cm hög. Bladen är motsatta, oskaftade, läderartade, lineära med inrullade kanter. Stammen är förvedad. Blommorna är blekblå och kommer första gången i mars-april och sedan igen på hösten. Rosmarin kan förökas med frö men det är lättare att ta sticklingar. Den trivs i väldränerad jord, gärna lite torr, i soligt och skyddat läge.

Rosmarin har sedan antiken odlats som krydd- och läkeväxt. Den har använts i rökelse och parfymer och har setts som minnets och vänskapens utvalda ört. Det finns många myter och legender kring rosmarin. T.ex. att rosmarin lever i trettiotre år, lika länge som Jesus levde. Man brände kvistar av rosmarin i rättsssalarna som skydd mot tyfussmitta. Under pestens härjningar bar resande rosmarin i påsar runt halsen som skydd.

Den medicinska verkan är aptitstimulerande, galldrivande, kramplösande, menstruationsökande och hudretande. Den verkar lindrande vid väderspänning och magknip, underlättar matsmältningen och anses hjälpa mot depressioner och huvudvärk. Utvärtes används den eteriska oljan som smärtstillande och cirkulationsbefrämjande medel vid reumatism och muskelvärk.

Som krydda passar den till grillat kött, lamm, kyckling, skaldjur, äggrätter och ugnsbakad potatis. Några blad rosmarin ger god smak i marinader och dressingar. Eller i örtsmör till kokta grönsaker.

Man kan lägga rosmarinkvistar på glöden när man grillar. Grenarna kan utgöra doftande stöd i kransar och girlanger. Bladen kan användas i potpurrier. Doften av rosmarin har repellerande verkan på insekter.

Saffranskrokus Crocus sativusTillhör familjen Iridaceae. Namnet saffran kommer från arabiskans zafran som betyder ”göra gul”.

En flerårig ört, knölväxt, som kommer från östra Medelhavsområdet. Saffranskrokusen har skapats genom artificiell selektion och är steril. För 4.000 år sedan användes saffran för att bota sjukdomar.

Saffran är giftigt i större mängder, högsta rekommenderade dagliga dos är 1,5 gram. Vid 5 gram kan man drabbas av kräkningar och blödningar och 20 gram är en dödlig dos. I mat och lussebullar är det dock ofarligt – om man inte äter 50 bullar på en dag.

I antikens Egypten och bland grekiska prostituerade användes saffran som parfym. Kleopatra ansåg att saffran var afrodiasiskt, men det användes också för att bota magbesvär. Buddistmunkar färgar sina dräkter i saffran, sedan Siddhartha Gautamas död. I Europa blev saffran vanlig under medeltiden, då den användes som färgmedel och krydda.

Carl von Linné ansåg att saffran kan göra oss gladare. Moderna forskare har visat att saffran höjer sinnestämningen och den kan minska depressionsymptom. Den är bra mot hosta, magproblem, menstruationsproblem och hjälper vid sömnbesvär. Den kan minska trötthet och utmattning. Saffrans sägs också stärka koncentrationen och tankeverksamheten.

Saffran har länge varit utsatt för förfalskning, t.ex med safflor, ringblomma, gurkmeja. Det är en mycket dyr krydda, kostar mellan 7000 och 76000 kronor per kilo beroende på kvalitet, som bestäms enligt en internationell standard.

Tussilago eller hästhov  Tussilago farfaraTillhör familjen Asteraceae. Namnet hästhov kommer av att formen på bladen påminner om sulan på en häst. Det kan också vara en förvrängning av namnet hosthäva. Namnet Tussilago betyder förjagare av hosta. På medeltiden hette örten ”Filius ante patrem” som betyder sonen före fadren, det förklaras av att blommorna kommer före bladen.

Tussilago är en av de första vårblommorna. En flerårig ört med lång jordstam. Den gula blomkorgen sitter ensam på en kort, ogrenad, köttig och fjällig stjälk, före bladen. Bladen är skaftade och har en 10-20 cm lång, bred och grunt bågtandad bladskiva med hjärtlik bladbas. Få växter har ett så vittförgrenat rotsystem. Blomman har använts som vädertecken. Om  den sluter sig tidigt på morgonen eller mitt på dagen och böjer stjälken nedåt blir det regn. Tussilago invandrade till Norden när inlandsisen drog sig tillbaka.

En mycket intressant och mångsidig ört, vars medicinska och kulinariska användning nog får förbehållas kulturhistorien. Den innehåller alkaloider som kan vara cancerframkallande och är skadlig för levern. Dock är den ovärderlig för tambin eftersom den kommer så tidigt på våren. Den har använts som ersättning eller utdrygning av tobak (gärna med tillsats av myskmadrablad). Man har gjort fnöske av rötter, blad och stjälkar. Bladen ger vid växtfärgning en grågrön färg. Enligt folktro kunde den skrämma bort djävulen och som sagt visa väder.

Våtarv Stellaria media

Våtarv är ett av världens vanligaste ogräs. Kallas också nate eller fågelgräs. En vinterannuell ört som gror under hösten. Som höstgroende övervintrar de efter uppkomst i vegetativt stadium, växtsäsongen därpå blommar den och producerar frön och dör sedan.

Den har en tunn sträng av små hår på ena sidan av stjälken. Stjälken är vek och spröd och grenar sig ofta. Den kryper längs marken och kan slå rot från bladvecken. Bladen är äggrunda, små och sitter parvis på stjälken, med korta skaft. I änden av stjälken finns ett knippe små blommor på skaft. Varje blomma har fem kronblad, så djupt skurna att de ser ut att vara tio. Fem foderblad är placerade symmetriskt i mellanrummen bakom kronbladen så att blomman ser ut som en exploderande stjärna.

Våtarv har många spännande saker för sig. Bladen reser sig upp intill stjälken från sitt utbredda läge på kvällen för att undgå värmeförlust under natten. Efter befruktningen riktar sig blomskaftet neråt liksom för att lämna plats för de yngre, utslagna blommorna i knippet. Sedan rätar de åter upp sig vid frömognaden. När fröhuset blir det allra minsta fuktigt, sluter det sig snabbt så att fröna hålls helt torra.

Medicinskt har våtarv använts både utvärtes och invärtes. Utvärtes mot hudutslag, insektsbett, skärsår, solbränna och blåmärken. Invärtes har te på våtarv vätskedrivande och antiinflammatorisk effekt. Traditionellt har den använts för att lindra luftvägsproblem som hosta och astma. Den har dock en viss laxerande effekt.

Kulinariskt passar våtarv i sallader, soppor, pajer och grytor. Kan ersätta spenat, eller användas till pesto eller grön smoothie. Den smakar som en blandning av machésallad och ärtskott. Späda plantor är godast. Ett tips är sallad med vårarv, hackade rostade mandlar, tomater, currystekta krutongen och parmesanost.

Våtarv är ovanligt proteinrik. I bladen finns alla essentiella aminosyror och nästan 15% av bladens torrvikt utgörs av proteiner. I bladen finns också viktiga mineraler och spårämnen som kalcium, kalium, fosfor, koppar, magnesium, järn och zink. Späda blad innehåller en hel del vitamin C men även kärlstärkande antioxidanter som betakaroten och andra flavonoider samt den essentiella omega-6-fettsyran gammalinolensyra. Denna syra lär ha en dämpande effekt på hunger och viktuppgång. Ja, man kan räkna upp flera goda effekter hos detta ogräs, som kanske istället skall ses som ett nyttogräs.

Den innehåller också saponiner, som sänker ytspänningen hos vatten och får det att löddra. Saponiner är giftiga men risken att få i sig farliga mängder är mycket liten.