Författare: Efvas örter

Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden. För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap. 2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola. Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.

Skillnad på kamomill och gatkamomill

Kamomill har en särskild plats i mitt örtahjärta. Den var starten till mitt örtintresse. Från 18 års ålder hade jag problem med magkatarr och åt diverse olika mediciner. När jag efter några år började dricka kamomillte så blev det en klar förbättring. Jag lärde mig allt om denna underbara ört och började odla den för att vara säker på att få just den sort som är läkande. Kamomillen har ju också den goda egenskapen att vara rogivande. Ett härligt kvällste.

Det finns många blommor som man kan missta för kamomill.
Kamomill, baldersbrå och kamomillkulla är mycket lika och kan förväxlas. Romersk kamomill är flerårig, de övriga är ettåriga örter. Romersk kamomill och kamomill har medicinska egenskaper, gatkamomill har ungefär samma medicinska verkan, medan baldersbrå inte har medicinsk verkan. Vad som är det säkraste sättet att identifiera kamomillen på är den ljuva doften. Doften beskrivs som svag äppeldoft men jag vet inte jag. Lite fruktig och sötaktig kanske. Även gatkamomillen doftar lite fruktigt. Baldersbrå har inte alls den goda doften.

Kamomillen har taniga stjälkar, dilliga blad och vita kronblad som böjer sig nedåt när de är mogna.

Gatkamomillen saknar de vita kronbladen. Knappen är mer grön än gul.

Baldersbrå har fler vita kronblad och den gula knappen är inte lika toppig. Framför allt doftar den inte som kamomillen.

Nedan finner du en kort film där jag visar skillnaden på kamomill och gatukamomill.

Vill du läsa mer om kamomill så gå in på länken till örtasällskapets hemsida. Där finns allt man behöver veta om kamomillen.

Ny padda flyttar in

Jag har saknat gammelpaddan ”Paddy” i växthuset den här säsongen. I våras när jag tömde den gamla jorden ur växthuset så fanns hen inte där. Paddy har varit en trogen väktare mellan tomaterna de senaste fem åren.

Men för några veckor sedan dök det upp en ny snygging som gick in i växthuset . Hoppas den stannar? Har alltid dörren lite öppen så den kan gå ut om det blir för varmt men så länge jorden är våt gräver den ner sig för svalka. Paddor fångar massa olika insekter som vill lägga larver i jorden och även små sniglar.

För att få groddjuren att trivas i din trädgård så ska det finnas en damm eller vattendrag utan fiskar i närheten. Där kan de fortplanta sig och ynglen kan växa till grodor och paddor. Bra om dammen är i halvskugga. De vill gärna ha uppluckrad fuktig jord att gräva ner sig i när det är varmt. Läs mer om groddjur o hur du kan vara med och skydda dessa på https://m.naturskyddsforeningen.se/kvack

Citronmeliss

Du har sett den på efterrätter. Ett blad som doftar och smakar svagt av citron. Tveka inte att äta den. Den kallas nämligen hjärtans fröjd för att den sägs göra dig lättare till sinnet. Hur bra blir inte det ihop med en god efterrätt?

Melissa officinalis heter den på latin och den är en krydd- och medicinalväxt som spritt sig hit från orienten. Den användes som hjärtstärkande och för att lätta ett tungt sinne. Örten odlades även för binas skull. Den räknades som binas favorit och lockade bin till nya kupor. Därav namnet melissa från grekiskan melis som betyder honung.

Den ingår i likörer såsom chartreuse och benedektinlikör. Jag brukar dra ur den färsk i sprit och använder som tinktur eller i snapsblandningar. Citronmeliss smakar mest och bäst färsk men fungerar även som torkad till te. Smaken blir väldigt mild så jag brukar blanda upp den med ex.vis citronverbena som har tydligare smak av citron. Citronmeliss ingår i mitt sov-gott-te tillsammans med myskmadra, humle och andra lugnande örter.

Färsk citronmeliss finns ju året runt i mathandeln. Den fungerar i alla typer av sallader men jag vill rekommendera särskilt att använda den i grekisk sallad där den ger en god kontrast till den salta fetaosten. Naturligtvis passar den även till alla typ av bär och frukträtter.

Citronmelissen är lättodlad och sprider sig gärna ymnigt om det trivs bra. Den klarar halvskugga men trivs bäst i sol. Den fungerar jättebra i kruka på balkongen eller i köksfönstret. En ört för alla alltså. Nedan finns en film jag gjorde på örtens dag där jag pratar om citronmeliss

Besök i Eva Robilds trädgård

Eva är oftast bakom kameran både när det gäller tv-produktioner och artiklar om trädgård. Nu möter jag henne i hennes egen trädgård där hon berättar om den och om hennes bok om ört-teer. Du hittar hennes böcker på www.robild.se

Myskmadra

Jag har haft förmånen att få representera Svenska örtasällskapet i några filmer som Botaniska trädgården i Göteborg har spelat in. (de finns både på Botaniskas facebook och instagram) Där berättar jag om myskmadra som doftar när man torkar den. Nedan kan du se en film om hur jag gör den väldoftande myskmadrekransen.

Myskmadra är också en ört som används i en traditionell majdryck framförallt i Tyskland. Då gör man en bål av myskmadra som man låter dra i vitt vin m.m. I övrigt ingår den ibland i teblandningar. Smaken är väldigt mild men den ger god doft åt teet. Den sägs också ha en lugnade verkan och därför finns den med i mitt sov-gott-te tillsammans med andra rogivande örter.

Framför allt är det dock för dess doft som den används men den är också väldigt vacker marktäckare som gärna sprider ut sina ljusgröna blad och skira vita blommor under buskar och träd.

Det doftar i örtagården

Örtagårdens dag i Botaniska trädgården i Göteborg var den 4 juli. Vi i örtasällskapet skulle som vanligt genomföra guidningar, sälja växter och svara på frågor i örtagården. Pga corona så fick vi göra det digitalt. Vi försökte oss på livestreaming men pga ösregn och massa tekniskt strul så blev det inte så bra. Men en film om doftande örter hade vi spelat in en vecka tidigare och den finns här:

https://www.youtube.com/watch?v=00wPPn-I_44&t=127s

Ätbart ogräs

Vad är ogräs egentligen? Kirskål , maskros eller sånt man själv planterat in och som sprider sig ohämmat. Hos mig börjar den vackra gurkörten ta över i grönsaksodlingarna. Den röda trädgårdsmållan och de fina oxalis som jag hade i krukor har spridit sig överallt. så när jag rensar ogräs så är mer av en gallring kanske. Hur som helst så är ju flera av de ogräs jag har ätbara så jag rensar …och får mig en fin sallad. Längre ned i inlägget finns ett youtubeklipp om detta.

Oxalis tillhör harsyresläktet och finns i många olika färger.

Våtarven är ju ett ogräs som många känner till. Men alla känner inte till hur god den är att äta. Man har i alla tider gett den till höns för de gillar den. Har du smakat på den själv? Det är en väldigt god växt som har en mild smak av kål. Lite krispig är den också. Använd som sallad.

Oxalis finns i olika varianter och har en syrlig smak precis som harsyra. Jag har både en röd och grön sort. De är väldigt vackra i rabatten och fyller lätt upp mellanrum. De är lätta att dra upp. Ha i salladen eller hacka för att smaksätta kalla såser. Eller ha den på all mat som ätbar dekoration. Funkar till förrätt, huvudrätt och efterrätt.

Gurkörten sprider sig som en löpeld. Den är så vacker och pollinerarna älskar den eftersom den skapar ny nektar på en minut. Både blad och blommor smakar gurka. Bladen blir dock ganska snabbt håriga och tom lite taggiga. Man får ta dem tidigt.

Jag har en jättefin röd trädgårdsmålla som är lika ätbar som den vanliga trädgårdsmållan. Den kan ätas färsk eller tillagas som spenat. Det blir mängder så man kan plocka under hela säsongen.

Man tager vad man haver av ogräs
och toppar med lax, jordgubbar, kamomill, gurka och en god chilihet dressing.

Midsommarsött!

Nu är man sockrig runt munnen. Har precis gjort det supergoda körvelsockret som är så gott att strö på jordgubbarna. Hur enkelt som helst Mixa färsk spansk körvel (blad utan stjälkar) med socker. 50/50 blir bra. Sockret blir alldeles grönt och får en mild smak av lakrits. Om du gör större mängd för att spara så får du lägga ut det på ett bakplåtspapper och låta det torka lite. Annars klumpar det ihop sig då det blir fuktigt av örten.

Spansk körvel
Körvelsocker

Ännu sockrigare är de underbara basilikamarängerna som passar sååå bra till jordgubbar. Man mixar helt enkelt i basilika med strösockret och gör annars som en vanlig maräng. Det är även gott med mynta och spansk körvel förstås.

Ibland orkar man inte vänta på att de ska bli klara. Det tar ju en timme. Lika gott att doppa jordgubben smeten…

Önskar er alla en goood midsommar!

Syrén

Jag blir lycklig när jag ser en syrén och får stoppa näsan i den och känna den ljuvliga doften av sommar, skolavslutning och barndom. I min barndoms trädgård skulle man alltid fotograferas ihop med syrénträden vid skolavslutningen. Vi hade en vit och en lila. Om det var många blomklasar kunde man ta en klase och trä upp de små blommorna på ett grästrå. Det blev ett fint halsband som dessutom luktade gott.

Macaonfjärilen gillar syrén!

Jag kommer dock inte ihåg att vi använde den till något. Där jag bor nu har vi bondsyrén. Det blommar över på några dagar så det gäller att vara där när det är dags. I år hann jag plocka några klasar. Jag har torkat för att ha i doftpotpurrier och smycken. Det var väldigt mycket som blev brunt så hälften fick kasseras. Man kan äta de färska blommorna så de är fina att dekorera mat och sallader med men så värst goda är de inte. Men att dekorera en tårta med fina rena blommor är såå vackert.

Jag hade tänkt prova på att göra champagne precis som jag gjort med fläder förut men ångrade mig. Jag ville prova på att göra saft. Så jag tog ett flädersaftrecept och bytte ut flädern mot syrénen och det blev helt ok. Jag gillar nog flädern bättre. Jag fick heller inte till någon fin lila färg som jag trodde det skulle bli. Man kan göra gelé och marmelad eller kandera blommorna också. Nästa år ska jag försöka fånga doften på något sätt.

Syrénens grenar är stenhårda och har använts till skaft för olika redskap. Jag försökte fräsa ner dem till flis men fick ge upp. Har förstått att det är typ det hårdast träslaget vi har i Sverige. Mest nytta gör de nog ändå genom att glädja både oss och pollinerare med sin rika doft och vackra blommor. I år fick jag se en macaonfjäril suga nektar i blommorna. En sådan har jag inte sett här förut. Det blir man också varm i hjärtat av.

Nässlor

Ser du ett nässelsnår så har du hittat ingången till älvornas boning! Så sa man förr och det kanske var ett sätt att se till att man inte utrotade den. Nässlan har varit väldigt viktig för människorna. Dels var den tidig och erbjöd både vitaminer och mineraler när det som mest behövdes efter en lång vinter. Man kunde även göra tyg av del långa stjälkarna som bereddes på samma sätt som lin.

Det är något särskilt med nässlorna. Fruktade och älskade på samma gång. När jag var liten fanns det en dunge med stigar med små hopp som vi körde ”racercykel” på. Det fanns ett parti som kantades av nässlor så om man körde med bara ben så nässelpiskades man. Det var utmanande och coolt om man vågade. Det var inte lika coolt om man vurpade i nässlorna. Det gjorde jag en gång.

De små hurringarna på nässlorna som bränns är gjorde av kisel. När de bryts av så kommer det ut lite histamin och myrsyra som gör att det bränns. De ämnena förstörs vid tillagning eller torkning av nässlorna.

Brännässlan är en fantastisk växt som är bra för oss människor. Den innehåller flera olika vitaminer, mineraler och järn. Den verkar urindrivande och allmänt stärkande. Förr piskade man sig med nässlor för att få blodgenomströmning och därmed lindring vid exempelvis gikt eller ledont.

Jag plockar hela säsongen. Nu i början så plockar jag för att laga soppa och torka till pulver. Sedan plockar jag för att lägga i hink med vatten och låta dra några veckor för att sedan användas som gödselvatten för mina plantor. När fröna kommer så plockar jag dem för att ha på fil eller i bröd. Jag vill verkligen inte vara utan nässlor och odlar tom i pallkrage för att vara riktigt säker på att jag alltid har. Nu har jag dock hittat ett superställe hos min kompis Tarja, vid hennes hästhage och marken runt omkring. Hon hatar den men jag blev så glad när jag fick komma dit och fylla en hel korg. Jag är välkommen tillbaka när som helst och plocka mer! Nedan kan di se en film om hur jag plockar och rensar nässlor.