Välkomna den 17 november till en eftermiddag med yoga och föreläsning om kryddor som boostar immunförsvaret! Eftermiddagen inleds med 1,5 h yogapass som skapar energi i kroppen. Passet innehåller också vila och andningsövningar. Det är Maria Skutkär som håller i passet. Maria har undervisat med egna klasser sedan 2015 och är utbildad inom Hatha yoga (200 h RYA), MediYoga, Barnyoga och Chakra Yoga (20 h RYA).Läs mer om Feel free Yoga här.
Efter det pratar jag om kryddor och örter som boostar immunförsvaret, förebygger och mildrar förkylning, ökar orken och lättar sinnet. Ni kommer få recept och smaka på energigivande smoothies, shots och te. Vi kommer även att göra ett värmande fotsalt.
När växten vissnar går näringen tillbaka till roten. Därför är hösten den bästa tiden för att skörda rötter. Många av medicinalväxterna har den absolut starkaste effekten i roten. Valeriana, såpnejlika, echinacea är några exempel på fina rötter att skörda. Nässlor är en annan fin rot att skörda och det kan ju dessutom göras som en del av att rensa ogräs. Gräv upp, tvätta rötterna med potatisborste, hacka i bitar, torka och använd sedan exempelvis till att massera in i hårbotten mot dålig hårväxt.
Nytvättade nässelrötter
Nu kan man även passa på och ta sig an flyttning av växter och grävning av nya rabatter. Jag har insett att kvickroten har tagit över en rabatt totalt så jag ger upp och lägger igen den. Kvickrotens rötter är fascinerande livskraftiga och kan bli upp till en meter långa. Minsta lilla bit som blir kvar växer upp till en ny planta. Därför måste de växter som jag ska spara rengöras rejält och sedan ändå sättas i kruka eller låda. Om man sätter ner dem i en rabatt är risken stor att kvickroten börjar växa där och då har man åter igen en omöjlig situation. De måste plockas upp direkt när man ser dem och då menar jag varenda bit av roten. Roten måste förstöras och det kan man göra genom att bränna upp dem. Lägg dem inte i komposten!
Men rötterna som vi bannar har varit en nyttoväxt! De har varit en viktig kolhydratkälla. De tjocka rötterna tvättades, torkade och maldes till mjöl. Sidan www.skogskafferiet skriver att rötterna går att äta färska men kokas de får man en sockerrik, sirapsliknande lag som kan användas som sötningsmedel. De skriver även att kvickrotsmjöl tillsammans med vatten ger ett bra klister.
Det är svårt att utrota kvickrot. Om man har tid så kan man försöka att kväva dem med någon typ av marktäckning i några år men det är inte säkert det fungerar. Jag gräver bort hela rabatten, lägger en markduk och fyller på med ny jord och nya växter. Nedan finns en kort film om kvickrot.
Här kommer en kort film om hur man enkelt torkar örter för husbehov. Detta ämne kan man gå djupare in på och se vilka örter som lämpar sig för olika torkningstekniker. Vissa vinner mer på att frysas osv. Vill ni boka föreläsning om hur man tar tillvara på örter så skicka ett mejl från denna sida eller via facebooksidan så hör jag av mig till er.
I sociala media kryllar det av bilder på enorma tomatskördar och rop efter recept på vad man ska göra med dem. Därför vill jag dela med mig av en supergod paj med en tomatgrund och fyllning bestående av…tomater. Det går alltså åt massor av tomater till denna och den är sååå god.
I övrigt vet ni säkert vid det här laget att man kan hacka och frysa in tomater antingen färska eller tillagade för att använda som krossade tomater senare. Har man chili och kryddor så kan man ju passa på att lägga i det också för att få smaksatta tomater.
Till denna tomatpaj serverar man en härlig chevrekräm där man mosar osten och blandar med lite honung och gräddfil. Det går ju bra med fetaost också. Eller hårdstek bacon och smula över pajen vid servering. Nå, här kommer receptet som ursprungligen är från en gammal buffétidning tror jag:
För 6-8 personer:
Gör en pajdeg som du gillar. Jag brukar oftast ha filodegsblad men för den här pajen gör jag en vanlig pajdeg med dinkelmjöl.
Skala och hacka 1 lök och en vitlöksklyfta. Fräs mjuk i en panna.
Ta bort skalet från ca 400 gr tomater och dela i stora bitar och lägg dem i pannan med löken. Tillsätt ca 1 dl grovhackad basilika, 2 msk tomatpuré, lite salt och peppar. Låt såsen puttra på svag värme utan lock i ca 30 min. Såsen ska inte vara vattnig. Låt svalna och ställ kallt.
Gula och röda tomater utgör grundfyllning
Sätt ugnen på 200 gr. Tryck ner pajen (som har vilat i kylskåp) i en ugnsform. Nagga degen med en gaffel och förgrädda i ugnen ca 15 minuter.
Bred ut såsen i ett jämnt lager på pajens botten. Halvera 1 kg färska tomater och lagg ner i pajformen. Här kan man även lägga till oliver eller kapris eller ngt annat man gillar. Strö över timjan efter smak ,ca 1 msk ,och svartpeppar.
Grädda i 30-45 minuter tills tomaterna bubblar och fått fin färg. Toppa med lite mer basilika eller färsk timjan. Servera ljummen med chevresås och en grönsallad.
Dignar tomatplantorna av gröna frukter och massa nya blommor trots att höstens kyla har slagit till? Det är bara att inse att blommorna inte kommer hinna fixa frukter så det är lika bra att toppa plantan och blada av. Det bör dock finnas några blad i toppen som drar upp vattnet och näringen i stammen. Här finns en film om hur jag gör.
Fransk dragon närmare bestämt. Det finns en rysk dragon som är mer härdig men har inte samma smak. Jag har provat att övervintra den franska dragonen utomhus men har inte lyckats. Förra året övervintrade jag inomhus svalt och det gick mycket bra. Så därför får den nu leva i kruka året runt. Här kommer en film om dragon. Jag vill tillägga att dragon även är superfin att smaksätta vinäger och använda till vinegretter. Lätt som en plätt. Stick ner färska kvistar med dragon i en flaska med vanlig vit vinäger. Se till att du når kvistarna när du ska dra ur dem ur flaskan. Låt stå 1-4 veckor beroende på hur mkt dragonsmak du vill ha. Ta ur kvistarna när du fått den smak du vill ha. De ser bara äckliga ut efter ett tag.
Höstmånaden närmar sig och skördetiden är som intensivast nu. Tomater, gurka, bönor, blåbär, vindruvor finns i mängder. Jag måste även skörda örterna innan de går i vila och det är snart det. Just nu är det en värmeperiod så det känns som sista chansen. Den närmsta tiden blir det alltså en hel del inlägg kring skörd och vinterförvaring samt en hel del recept.
Lavendel, kungsmynta och fjäril Foto: Tarja Antilla
Vilket intresse det är för artikeln som TT har skrivit där jag berättar om hur man lockar fjärilar och andra pollinerare till trädgården! Igår fick jag ihop det till 20 dagstidningar från Norrland till Skåne. Verkligen underbart kul. För er som inte har sett den skulle jag vilja tipsa om växter som ni kan sätta nu inför nästa säsong. Det brukar ju dessutom vara rea på växter i september.
I princip alla kryddväxter som är kransblommiga: timjan, myntor, salvia, citronmeliss m.m.
Buddleja (fjärilsbuske)
Echinacea purpurea (röd solhatt)
Martorn av olika slag
Tistelblommor (exvis bolltistlar)
Isop
Kaprifol
Alliumblommor (lökväxter ex gräslök)
Klöver och andra baljväxter (kärringtand, sötväppling m.m.) viktig både för sin nektar men också lägger blåvingar ägg där.
För larver :, tistlar, kärleksört, kål, björnbär, krusbär, svarta vinbär.
Jag kommer naturligtvis gärna till en förening ni tillhör för att berätta mer om trädgård, pollinerare, örter och dess användning och odling. Eller vill du samla ihop ett gäng och göra produkter av örter så erbjuder jag handledning och material under en workshop. Kontakta mig så diskuterar vi tema och tid.
Nä, nu får jag skynda mig ut och skörda. Det är ju inte lika många soltimmar längre…
Tony Johansson är ordförande i svenska humleodlarföreningen. Jag besökte honom för att få vara med och skörda humle. Här finns en film om det. Tony gör trädgårdspodden Blommar det? tillsammans med Peter Bengtsson. Det finns tre avsnitt som handlar om humle inklusive ölbryggning. Här i min blogg har jag tidigare skrivit lite tips om hur man kan använda humle. http://efvasorter.se/2018/08/15/humle-for-somn/
I år har jag upptäckt denna härliga växt på riktigt. Egentligen ville jag ha den för att den är så snygg. Den skiftar mellan grönt och purpur och det gillar jag. Sedan kommer långa purpurfärgade ”blomkorvar” som är supersnygga i samplanteringar. Dessutom är den ju ätbar! Nu har jag lärt mig mer om denna spännande växt som jag tänkte dela med mig av.
Amarantus tricolor
De späda bladen kan användas i kalla såser och sallad och innehåller mineraler och vitaminer. Framför allt vitamin A. Smaken är mild, lite nötig och fräsch. Tydligen kan man även äta stjälken men det har inte jag testat eftersom jag gärna vill ha kvar växten. Sedan kommer de härliga blommorna och då är inte bladen så goda längre.
Frön från amaranten.
Den nya upptäckten för mig i år var att blomkorven är
full av små användbara frön. Det var en
av mina gäster på öppna trädgården som uppmärksammade mig på detta. Hon ville
ha några frön från växten och utbrast: – De ser ju ut som quinoa. Kan man äta
dessa? Då fick vi ju googla och jösses vad intressant detta var.
Wikipedia: ”Amarantfrö är ett frö med lågt GI-värde som är nära
besläktat med quinoa (en annan amarantväxt). Amarant kan med fördel användas
till gröt eller malas till mjöl för bakning. Amaranten växer som högvuxna,
bredbladiga plantor som var och en lämnar ifrån sig tusentals frön. Amarant har
använts som gröda under lång tid, och bland annat omnämns grödan i ett antikt
grekiskt verk – Aesopica.
Grödan har som en av få grödor funnits både i Amerika och Eurasien. Aztekerna kallade den för huautli, men
idag kallas den kiwicha. Den användes i ceremonier för aztekiska gudar,
varför odlingen förbjöds i Mexiko. Hopiindianernas förkärlek för färgen röd,
kommer av att den var enkel att framställa ur amarant.”
Svensk hälsokost.se: ”Amaranth eller
amarant, är ett frö som är relativt nytt i livsmedelsindustrin men som är här
för att stanna. Amarantfröna kommer ursprungligen från Sydamerika där de har en
flertusenårig historia inom både matlagning och bakning. De frön som används
som livsmedel är från vissa arter av amarantväxtsläktet, bland annat Amaranthus
caudatus och Amaranthus cruentus,
och fröna växer på buskar som ger ifrån sig flera tusentals frön.”
Jodå, det finns frön att köpa i affären, åtminstone i hälsokostaffären. Jag har en sort som heter amarantus tricolor ”Calaloo Red” och är väl inte den som nämns som lämplig för att odla som mat. Fröna är dessutom pyttesmå. Mina frön kommer jag att använda för att sätta nya nästa år. Den är ju ettårig men väldigt lätt att dra upp från frö och växer fort. Bra nybörjarväxt som blir både god och snygg!
