Jo, det går fint. Så himla kul det är att se mammapotatisen skjuta nya skott som jag sen kan göra till nya plantor
Hur går det med sötpotatisen
Författare: Efvas örter
Jag heter Efva Kinnerfors och vill förmedla kunskap om hur örter kan användas till mat, dryck, för hälsa och skönhet samt hur man sköter om och skördar dem. Jag håller föreläsningar och erbjuder workshops där ni själva tillverkar örtprodukter med handledning av mig. Jag är med i Svenska örtasällskapets styrelse sedan flera år. Det är en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om örter, deras användning och betydelse; förr, nu och i framtiden.
För Örtasällskapets räkning har jag genomfört föreläsningar på bland annat Botaniska föreningen i Göteborg, på olika trädgårdsmässor runt om i landet och för slutna sällskap.
2016 avslutade jag en utbildning i fytoterapi som anordnades av Göteborgs örtmedicinska skola.
Jag har också egna odlingar med grönsaker och örter där jag odlar helt giftfritt och använder örter för att stärka odlingarna och hålla ohyra borta.
Kolla över de övervintrade växterna
Den här veckan har jag varit på kurs och blivit diplomerad instruktör i mindfulness. Det handlar om mental träning, fokus på nuet och medveten närvaro. Inom kort kommer jag erbjuda pröva på-kurser.
Trött efter en intensiv vecka tyckte jag att det var läge att sköta om mina övervintrade medelhavsväxter. Det var ganska mycket bladlöss så det blev en rejäl omgång med såpvatten. Som tur är hittade jag inga sköldlöss eller ullöss. Jag har välkomnat spindlar som vill leva i växterna. De tar en del ohyra. Jag har även kokat ihop åkerfräken och kamomill som jag sprayar växterna med för att stärka dem mot angrepp. Nu flyttar jag ut dem från rummet med ständiga 9 grader ut till inglasade verandan som ger mer ljus men även är lite varmare klimat. De får mer vatten och nu tillför jag lite näring så de får kraft innan jag planterar om dem.
Workshop Örters doft
Välkomna till en workshop med tema doftande örter. Vi kommer att prata om hur växters doft påverkar oss. Det handlar både om hur de används inom alternativmedicin, inom parfymtillverkning och doftterapi. Ni kommer att få tillverka egen doftolja, örtrökelse och en örtblandning för ansiktskompress.
Den 24 mars kl 1800-20.00 i Mölndal.
Pris: 200 kr inklusive material betalas vid workshopen. 12 personer max. Först till kvarn gäller. Anmälan sker via facebookeventet eller via efvasorter@hotmail.com
Odla sötpotatis och ingefära.
I år kommer jag prova två nya grödor. Sötpotatis och ingefära. Många tror att man sätter sötpotatis precis som vanlig potatis men så är det inte. Sötpotatis odlas genom att man sätter plantor. Det första steget är att få potatisen att skjuta skott. På filmen nedan får du veta mer både om hur du förgror sötpotatis och hur man gör med ingefäran för att få den att gro.
Ha en fin alla hjärtans dag!
Om örter som främjar kärlek kan ni läsa i detta inlägg:
Glad orange mat
Jag har en idé om att ha alla färger på tallriken när jag äter. När jag läst näringslära har jag förstått att färgerna signalerar olika ämnen som är bra att få i sig. Men den här soppan är det bara orange grejer i och jag blir glad och pigg bara av att laga den. Kanske beror det på att det är min favoritfärg. Morot, apelsin och ingefära är ju den perfekta kombon som funkar både till juice, mat, salladsdressing och desserter. I det som är matigt höjer man smaken till skyarna genom att tillsätta persilja. Därför toppar jag denna orange soppa med den härligt mörkgröna kruspersiljan. Receptet finns i slutet av inlägget.
Så vad signalerar den orangegula färgen! Betakaroten! Det finns tex i
morötter, papaya, aprikoser och nypon. Men även i bladgrönsaker och tomater. Betakaroten kan omvandlas till A-vitamin i kroppen, som bland annat behövs för synen och kroppens slemhinnor. Betakaroten sägs också göra att solbrännan håller längre om man nu är intresserad av det.
Pumpa som jag har i denna soppa är ju en fantastisk grönsak. Även den innehåller betakaroten men även c-vitamin och mineraler. Jag köpte ett gäng pumpor efter hallowen då de nästan är gratis i affären. Sedan har de stått i köket och i källaren och håller sig helt fina hur länge som helst. Den var fast och fin i köttet efter två månader. Hälften hade jag i soppan och hälften skar jag i klyftor och rostade i ugnen med teriyakisås på. Så himla gott!
Här är receptet på soppan (4 personer) 3 stora morötter skalas och skivas. Valfri pumpa skärs till 5 dl bitar utan skal. Fräs i olja tillsammans med 1 hackad gul lök, 2 rivna vitlöksklyftor, 1 hackad chilifrukt och 4 tsk riven färsk ingefära. Häll över 1,2 liter hönsbuljong och låta sjuda 15-20 minuter så grönsakerna blir mjuka. Mixa soppan så den blir slät. Rör i 2 msk rivet skal av en apelsin och smaka av med salt och peppar om det behövs. Hacka rejält med persilja och toppa soppan vid servering.
Så-skola för nybörjare
Nej, nu kan jag inte vänta längre. Jag brukar hålla ut till februari men det kliar för mycket i fingrarna. Så nu åker de första fröna ner i förodlingskärlen. Förra året hade jag så-skola i bloggen och det blir en repris på det. Jag hoppas att några av er som inte provat förut vågar er på att så några frön. Det nya för i år är att jag ska prova kallsådd i växthuset. Men det blir ett senare inlägg. I denna blogg kan du titta på filmen där jag visar sånt som är viktigt när man sätter frön. Jag har även skrivit en mer detaljerad text om hur man gör.
I fröna finns det liv som bara väntar på de rätta förutsättningarna för att börja gro. Vad de behöver är ljus, värme, vatten. Värmen är viktig under hela tiden men klurig då den varierar lite i uppväxtfasen. Men nu när vi sätter fröna så ska det vara varmt. Kall, genomblöt jord signalerar inte att fröet ska sätta igång att växa. Så bestäm en plats där krukorna kan stå varmt. Det kan vara över ett element eller ovanpå ett kylskåp om det är lite varm. Golvvärme funkar också. Ljus blir viktigast när fröet har grott och satt de första bladparen. Så tänk även ut en plats där plantorna kan stå när de behöver ljus.
På fröpåsen finns mycket information som är bra att läsa. Ex. när det är dags att sätta fröna, groningstid och om plantan vill ha ljus och värme eller svalare. Vill du så exotiska växter så kan de ta lång tid på sig. Välj sorter med tidig fruktsättning så hinner de mogna innan ljuset blir för dåligt.
Då börjar vi:
Jorden ska vara lätt och fluffig så de små tunna rötterna kan växa bra. Den behöver heller inte innehålla någon näring i detta skede. Det finns såjord att köpa. Annars kan du blanda mullrik jord med lite sand och vermiculite (en lermineral som har mycket goda egenskaper för täckning av frösådder. Materialet buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet).
Kärlen du odlar i ska ha hål i botten så vattnet kan rinna igenom om det blir för mycket men också att rötterna strävar neråt för att få vatten. Odlingskärlen ställer du på en bricka med kant så du kan vattna underifrån när det börjar spira. Börja med att fylla kärlen med såjord. Se till att jorden är rumsvarm och vattna den med rumsvarmt vatten så den blir genomblöt.
Nu är det dags att lägga i fröna. Här gäller det att behärska sig och ha tillit till att åtminstone hälften tar sig. Tomatplantor tar sig nästa alltid så sätt inte för många frön såvida du inte tänker ge bort en massa plantor. När fröna är på plats på den fuktiga jorden täcker du med lite jord. Tänk att jordlagret du täcker med ska vara lika tjockt som fröna. De pyttesmå fröna behöver i princip inte täckas alls. Hamnar fröna för djupt kanske de inte gror. Ta en blomdusch och duscha försiktigt på toppen. Om du nu hade vattnat rejält på toppen istället för innan så hade frön och jord åkt runt och hamnat huller om buller. Låt jorden fortsätta blötas underifrån och ge frön och så småningom plantorna en försiktig dusch uppifrån. Jorden ska alltid vara fuktig men inte genomblöt. Du behöver inte vattna så ofta innan plantorna börjat växa till sig. Sätt gärna ett lock eller plast över sådden så håller fukten sig bättre. Men det måste även komma luft in annars möglar det.
Nu är det bara att vänta. Ha tålamod. Vissa kommer upp direkt, andra tar många veckor på sig. Så fort de kommer upp behöver de flytta till ett ljust och något svalare ställe. Utom chilin som gärna fortsätter ha det varmt och gott men behöver ljus. Mer om det nästa del av så-skolan.
Fläderbär mot mörkrets makter.
Det är mörkt nu. Jag tror jag har sett solen i typ 4 timmar sedan i höstas. Så känns det i alla fall. Avsaknad av solen gör oss trötta och ibland håglösa. Vi vistas mer inomhus tillsammans och virus och bakterier kan sprida sig. Denna blogg kommer att handla om örter som används för att motverka detta. Men huvudnumret är fläderbäret!
Dags att dyka ner i frysen och hämta upp sommarens krafter förpackade i färgglada bär. Fläderbäret är verkligen sprängfyllt med färg! Både händer och kök suger åt sig den mörkröda färgen direkt. Bäret är inte gott att äta direkt från busken utan ska tillagas. Det kan tom framkalla diaré om man äter det direkt i stora mängder. Även tillagat är det lite laxerande, men även urindrivande och svettdrivande. Det är dock i mer koncentrerad form och det är också så det har använts medicinskt. Fläderbär innehåller dessutom bl.a rikligt med c-vitamin, kalcium, zink och folat och antioxidanter. Därför klassas fläderbär som ett preparat mot förkylning inom alternativmedicinen. I slutet av bloggen får du recept på ett fläderbärssirap som intas när förkylningen börjar kännas.
Jag tycker att det blir lite sötare om det får ligga i frysen innan man tillagar det. Det kan även upplevas strävt så om man ska ha det som saft kan man blanda i några andra bär för att lätta upp det. I min sirap mot förkylning så blandar jag i timjan som är antibakteriell och mot hosta. Smakmässigt blev det en perfekt matchning så jag tar lite timjan även i saften. Lite citron gör också att strävheten upplevs lättare. Det finns massor av recept på saft på nätet. Jag provade även att göra sorbet och servera tillsammans med fläderblomsorbet. Helt ok men kanske inte någon favorit. Fräsch mustig smak mot fläderblomssaftens lättare smak. En kula vaniljglass till hade nog lättat upp det istället för grädde.
Recept för fläderbärsirap: 2 dl fläderbär och 4 kvistar timjan eller 2 msk torkad läggs i 1 liter kallt vatten. Låt koka upp. Sänk värmen och låt sjuda under lock i 1 timme. Då ska vätskan har reducerats till en tredjedel. Sila bort bären genom en finmaskig sil och låt rinna av ordentligt. Häll tillbaka vätska i kastrullen, värm upp och tillsätt 3 dl rårörsocker eller honung. Rör tills sockret har löst upp sig. Låt blandningen svalna och häll sedan upp den i mörk glasflaska och förslut ordentligt. Tack vara sockret håller det länge om du har det i kylskåpet.
För att piggna till finns det många örter som använts för det. Här är några av dem:
Ginseng -är en rot som använts i Kina och Korea i tusentals år för dess uppiggande verkan vid trötthet. Under senare årtionden har ginseng blivit populär även i väst, sedan västerländska studier bekräftat en uppiggande effekt och ökning av den mentala prestationsfömågan. Den används också för att hålla immunförsvaret starkt. Det sägs också att gingseng kan bidra till att man känner sig mer alert och lustfylld.
Schisandra ( fjärilsranka) är ett bär som i studier visat sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna. Schisandra används framförallt för att minska fysisk trötthet, öka uthålligheten och snabba på återhämtningen. I Kina används schisandra framförallt för att ge ökad energi, ork och för att bevara och skydda organen. Det sägs även öka den sexuella förmågan, framförallt hos män.
Rosenrot – (Rhodiola rosea) är en art i familjen fetbladsväxter. Växer i kalla länder såsom Sibirien, Island, Grönland och norra Skandinavien och har där, sedan urminnes tider, använts som medicin. Den har fått sitt namn eftersom roten luktar som rosor. Rosenrot sägs hjälpa vid trötthet och stress och höja koncentration, tålamod och känsla av glädje.
Rysk rot – (kallas även Siberisk ginseng)växer i Taiga regionen i sydöstra Ryssland, i norra Kina, i Korea och i Japan. Roten har använts traditionellt vid mental och fysiskt trötthet. Den sägs stödja kroppens stresshantering och kroppens immunförsvar m.m.
Glöm inte att försöka ta del av detta lilla ljus som finns och göra roliga saker. Det ger oss energi. Håll ut- vi går mot ljusare tider 🙂
Fladdermusen har hittat hem
Hurra! Som vi väntat på att fladdermusen ska flytta in i nya holken som maken gjort. Hela sommaren trodde vi de skulle komma tillbaka men det fanns inga spår (batty bodde ju i älgkraniet när vi plockade ner det för att måla se inlägg http://efvasorter.se/2018/07/18/coolaste-huset/
Hon kom tillbaka till kraniet när vi satte upp det igen men vi tänkte hon skulle få en riktig bostad där hon kunde hänga med hela familjen. Så Peter byggde det här fina huset och satt kraniet på utsidan. Nu äntligen finns spillning på brädan som visar att det blev en godkänd vinterbostad.
De var inte så förtjusta i holken vi gjorde när vi plockade ner kraniet. De flyttade in men gillade det inte. Nu har vi lärt oss att holkarna ska vara i varmt soligt läge och inte skuggigt läge. Kraniet är ju mer luftigt så det kanske kan fungera som sommarbostad. Annars är det ju en snygg dörrdekoration. Så glad i fladdermöss som käkar en otrolig mängd flugor o mygg m. m. Söta är de också.
Vintertäckning
Idag sken solen och temperaturen var uppe i 9 grader. Jag gav mig ut i grönsakslandet för att kolla läget och köra årets första rensning. Jodå, både gräs och maskrosor växer som tusan. Men något som förvånade mig var at både sötfänkålen och bronsfänkålen har kommit upp med nya primörskott på 15 cm. Alltså detta brukar hända i slutet av februari om tempraturen är gynnsam! Man kan ju tycka att det är härligt men jag vet ju att det kan komma kyla och snö och då blir det inte lika muntert. Jag måste dock säga att jag aldrig har känt en sådan sötma i fänkålen som nu. Så gott att hacka den och blanda med finhackad grönkål. En balanserad smak på nyplockade primörer som var finfin till den panerade fisken och remouladsåsen!
Nu gäller det alltså att täcka allt som har haft lite för bråttom upp. Tack och lov har jag massor med gigantiska lövträd runt trädgården. Ek och boklöv bryts inte ner så lätt så de fungerar därför utmärkt som täckmaterial. De behåller luft mellan bladen och lägger sig inte som en blöt kaka som andra löv gör. Om ni har tittar på mina odlingsfilmer så vet ni att jag mal dem och lägger dem i gångarna på våren. Där bryts de ner i under hela året och blir jordförbättring under nästkommande år.
Om man tittar på löven från fruktträd och andra lövbärande träd så ser man att de ganska snabbt blir svarta och våta. De funkar jättebra att täcka på tom jord för då kan maskarna jobba med det under vintern.
Att vintertäcka handlar inte bara om att skydda mot kyla utan också att skydda mot vårsolen när den slår till. Växterna lockas till att börja växa och kräver då vatten. Är marken fryst så funkar det inte. Vissa växter vill man heller inte ska sätta knopp innan frostrisken är borta. Då brukar jag komplettera med skuggduk.
Ett annat vårtecken jag såg idag är att koltrasten bygger bo av mossa och lavar. Väldigt fint men jag hoppas de inte lägger ägg för tidigt om kylan kommer vid nästa fullmåne. Korparna som brukar häcka i berget i närheten flög över tomten idag och hade nästan en vacker sång. Har aldrig hört det förut. Normalt sett har de en repertoar av olika kraxande men detta var något annat. Kanske vårkänslor?
